
När man kommer som nyanställd är det vanligt att att en del av arbetsplatsintroduktionen består i att man får ta del av arbetsgivarens policy beträffande användande av skyddsutrusning. Du bläddrar dig igenom arbetsmiljöpärmen, utrustas med personlig skyddsutrustning i form av skyddsskor, hörselkåpor, andningsskydd och kanske skyddshandskar. Du skriver under att du förstått innehållet i arbetsmiljöpärmen och förbinder dig att följa arbetsgivarens arbetsmiljöpolicy. Så långt är allt väl. Arbetsgivaren sköter sin informationsplikt samt tillhandahåller lämplig skyddsutrustning och arbetstagaren förbinder sig att följa den givna arbetsmiljöpolicyn. Men hur går det sen?
Egenansvar
Som arbetstagare är du skyldig att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Du ska ta hand om den på rätt sätt, och säga till när den behöver bytas ut. Detta gäller både utrustning som bara används av dig, som t ex skyddsskor, och utrustning som kanske används av flera, som t ex arbetsselar. Att säga till arbetsgivaren att det finns utrustning som är trasig eller sliten ingår alltså i dina arbetsuppgifter. Detsamma gäller om utrustningen inte passar dig eller om det saknas storlekar. Utrustningen får enbart användas till det den är avsedd för, så att den inte skadas av felaktig användning.
Om du väljer att inte använda skyddsutrustning trots påpekanden från arbetsgivaren så kan det i värsta fall likställas med ordervägran och leda till omplacering till andra arbetsuppgifter eller avsked. Det är tuffa regler, men de finns där för din skull.
Arbetsgivarens ansvar
Som arbetsgivare är din första skyldighet att organisera arbetet och arbetsplatsen på ett sådant sätt att personlig skyddsutrustning endast behöver användas om riskerna inte går att undvika på annat sätt. Du är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning som är lämplig för arbetsuppgiften och som passar de individer som ska använda den. Du är skyldig att se till att skyddsutrustningen underhålls, repareras och byts ut när den är sliten eller skadad. Du är skyldig att informera arbetstagaren om hur utrustningen ska användas, och vilka risker den ska skydda emot. Du är också skyldig att se till att den används. Just det, du är skyldig att se till att den används.
Användande av skyddsutrustning i verkligheten
I den bästa av världar fungerar det här systemet bra, alla sköter sin del och ingen slarvar. Men i verkligheten slarvar alla, många gånger på grund av okunskap om vad som faktiskt är deras skyldighet. Arbetstagare berättar inte att utrustningen är utsliten och måste bytas, arbetsgivare har inga rutiner för att kontrollera att utrustningen är hel och fungerar. Arbetstagaren vet inte att de har ansvar för att meddela arbetsgivaren att utrustningen inte fungerar och arbetsgivaren vet inte att de har ansvar för att återkommande kontrollera utrustningen.
Det räcker alltså inte med att arbetstagaren 1 gång skrivit på ett papper. Det måste finnas rutiner för att säkerställa att utrustningen finns och fungerar. Enklast görs detta genom att ha en skriftlig checklista med kontrolldatum som arbetstagaren fyller i och lämnar in till arbetsgivaren. För utrustning som används av flera utses en person som ansvarig för att göra kontrollerna och lämna in checklistan. Om något händer så finns alltid skriftlig dokumentation på vad som gjorts och när.
När det gäller själva användandet så har arbetsgivaren ett större ansvar än vad de många gånger vet. Som arbetsgivare är du alltså skyldig att se till att skyddsutrustningen används. Hur gör du det? Vad har du för kontrollrutiner?
Om du ser en arbetstagare som t ex inte använder hörselskydd vid lövblåsning, går du fram och säger till då? För det är du nämligen skyldig att göra. Och om du inte är ute i verksamheten särskilt ofta, så måste du delegera uppgiften till någon annan. Att en lagbas eller gruppledare får som arbetsuppgift att kontrollera och säga till är ett enkelt och bra sätt att säkerställa att kontrollen faktiskt görs på daglig basis. Att ha skyddsutrustning som ständig fråga på apl-mötena är ett bra tillfälle att påminna om vilka regler som gäller och diskutera synpunkter och ändrade behov.
Förutom okunskap så är anledningarna många till att vi slarvar med skyddsutrustningen. Det är för varmt, den är klumpig, obekväm eller kvarglömd i skåpet. Ingen annan använder den. Förr behövde man inte använda den. Jag skulle bara..
Om skyddsutrustningen är besvärlig att använda, som t ex en andningsmask kan vara, så har man rätt att få arbetet organiserat på ett sätt som underlättar. Arbetspassens längd kan kortas genom att flera personer roterar på arbetsuppgiften och många små pauser kan läggas in.
Att skyddsutrustning används handlar om att vara rädd om sig själv, sina arbetskamrater och sin personal. Många arbetsskador kommer långsamt och smygande och hade kunnat förebyggas. Gör det, förebygg dem. För i efterhand kan man inte backa bandet och göra om.
Ingela Gudmunsson, trädgårdsmästare och ägare till Hortorama
Fakta
Ingela Gudmundson är trädgårdsmästare och kommer närmast från kyrkogårdsbranschen. Hon har arbetat med projekt gravvårdssäkerhet för Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning under drygt 2 år.
Numera driver hon det egna företaget Hortorama som kombinerar konsultarbeten med utbildning inom utemiljöbranschen.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]