När man kommer som nyanställd är det vanligt att att en del av arbetsplatsintroduktionen består i att man får ta del av arbetsgivarens policy beträffande användande av skyddsutrusning. Du bläddrar dig igenom arbetsmiljöpärmen, utrustas med personlig skyddsutrustning i form av skyddsskor, hörselkåpor, andningsskydd och kanske skyddshandskar. Du skriver under att du förstått innehållet i arbetsmiljöpärmen och förbinder dig att följa arbetsgivarens arbetsmiljöpolicy. Så långt är allt väl. Arbetsgivaren sköter sin informationsplikt samt tillhandahåller lämplig skyddsutrustning och arbetstagaren förbinder sig att följa den givna arbetsmiljöpolicyn. Men hur går det sen?
Egenansvar
Som arbetstagare är du skyldig att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Du ska ta hand om den på rätt sätt, och säga till när den behöver bytas ut. Detta gäller både utrustning som bara används av dig, som t ex skyddsskor, och utrustning som kanske används av flera, som t ex arbetsselar. Att säga till arbetsgivaren att det finns utrustning som är trasig eller sliten ingår alltså i dina arbetsuppgifter. Detsamma gäller om utrustningen inte passar dig eller om det saknas storlekar. Utrustningen får enbart användas till det den är avsedd för, så att den inte skadas av felaktig användning.
Om du väljer att inte använda skyddsutrustning trots påpekanden från arbetsgivaren så kan det i värsta fall likställas med ordervägran och leda till omplacering till andra arbetsuppgifter eller avsked. Det är tuffa regler, men de finns där för din skull.
Arbetsgivarens ansvar
Som arbetsgivare är din första skyldighet att organisera arbetet och arbetsplatsen på ett sådant sätt att personlig skyddsutrustning endast behöver användas om riskerna inte går att undvika på annat sätt. Du är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning som är lämplig för arbetsuppgiften och som passar de individer som ska använda den. Du är skyldig att se till att skyddsutrustningen underhålls, repareras och byts ut när den är sliten eller skadad. Du är skyldig att informera arbetstagaren om hur utrustningen ska användas, och vilka risker den ska skydda emot. Du är också skyldig att se till att den används. Just det, du är skyldig att se till att den används.
Användande av skyddsutrustning i verkligheten
I den bästa av världar fungerar det här systemet bra, alla sköter sin del och ingen slarvar. Men i verkligheten slarvar alla, många gånger på grund av okunskap om vad som faktiskt är deras skyldighet. Arbetstagare berättar inte att utrustningen är utsliten och måste bytas, arbetsgivare har inga rutiner för att kontrollera att utrustningen är hel och fungerar. Arbetstagaren vet inte att de har ansvar för att meddela arbetsgivaren att utrustningen inte fungerar och arbetsgivaren vet inte att de har ansvar för att återkommande kontrollera utrustningen.
Det räcker alltså inte med att arbetstagaren 1 gång skrivit på ett papper. Det måste finnas rutiner för att säkerställa att utrustningen finns och fungerar. Enklast görs detta genom att ha en skriftlig checklista med kontrolldatum som arbetstagaren fyller i och lämnar in till arbetsgivaren. För utrustning som används av flera utses en person som ansvarig för att göra kontrollerna och lämna in checklistan. Om något händer så finns alltid skriftlig dokumentation på vad som gjorts och när.
När det gäller själva användandet så har arbetsgivaren ett större ansvar än vad de många gånger vet. Som arbetsgivare är du alltså skyldig att se till att skyddsutrustningen används. Hur gör du det? Vad har du för kontrollrutiner?
Om du ser en arbetstagare som t ex inte använder hörselskydd vid lövblåsning, går du fram och säger till då? För det är du nämligen skyldig att göra. Och om du inte är ute i verksamheten särskilt ofta, så måste du delegera uppgiften till någon annan. Att en lagbas eller gruppledare får som arbetsuppgift att kontrollera och säga till är ett enkelt och bra sätt att säkerställa att kontrollen faktiskt görs på daglig basis. Att ha skyddsutrustning som ständig fråga på apl-mötena är ett bra tillfälle att påminna om vilka regler som gäller och diskutera synpunkter och ändrade behov.
Förutom okunskap så är anledningarna många till att vi slarvar med skyddsutrustningen. Det är för varmt, den är klumpig, obekväm eller kvarglömd i skåpet. Ingen annan använder den. Förr behövde man inte använda den. Jag skulle bara..
Om skyddsutrustningen är besvärlig att använda, som t ex en andningsmask kan vara, så har man rätt att få arbetet organiserat på ett sätt som underlättar. Arbetspassens längd kan kortas genom att flera personer roterar på arbetsuppgiften och många små pauser kan läggas in.
Att skyddsutrustning används handlar om att vara rädd om sig själv, sina arbetskamrater och sin personal. Många arbetsskador kommer långsamt och smygande och hade kunnat förebyggas. Gör det, förebygg dem. För i efterhand kan man inte backa bandet och göra om.
Ingela Gudmunsson, trädgårdsmästare och ägare till Hortorama
Fakta
Ingela Gudmundson är trädgårdsmästare och kommer närmast från kyrkogårdsbranschen. Hon har arbetat med projekt gravvårdssäkerhet för Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning under drygt 2 år.
Numera driver hon det egna företaget Hortorama som kombinerar konsultarbeten med utbildning inom utemiljöbranschen.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
