När man kommer som nyanställd är det vanligt att att en del av arbetsplatsintroduktionen består i att man får ta del av arbetsgivarens policy beträffande användande av skyddsutrusning. Du bläddrar dig igenom arbetsmiljöpärmen, utrustas med personlig skyddsutrustning i form av skyddsskor, hörselkåpor, andningsskydd och kanske skyddshandskar. Du skriver under att du förstått innehållet i arbetsmiljöpärmen och förbinder dig att följa arbetsgivarens arbetsmiljöpolicy. Så långt är allt väl. Arbetsgivaren sköter sin informationsplikt samt tillhandahåller lämplig skyddsutrustning och arbetstagaren förbinder sig att följa den givna arbetsmiljöpolicyn. Men hur går det sen?
Egenansvar
Som arbetstagare är du skyldig att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Du ska ta hand om den på rätt sätt, och säga till när den behöver bytas ut. Detta gäller både utrustning som bara används av dig, som t ex skyddsskor, och utrustning som kanske används av flera, som t ex arbetsselar. Att säga till arbetsgivaren att det finns utrustning som är trasig eller sliten ingår alltså i dina arbetsuppgifter. Detsamma gäller om utrustningen inte passar dig eller om det saknas storlekar. Utrustningen får enbart användas till det den är avsedd för, så att den inte skadas av felaktig användning.
Om du väljer att inte använda skyddsutrustning trots påpekanden från arbetsgivaren så kan det i värsta fall likställas med ordervägran och leda till omplacering till andra arbetsuppgifter eller avsked. Det är tuffa regler, men de finns där för din skull.
Arbetsgivarens ansvar
Som arbetsgivare är din första skyldighet att organisera arbetet och arbetsplatsen på ett sådant sätt att personlig skyddsutrustning endast behöver användas om riskerna inte går att undvika på annat sätt. Du är skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning som är lämplig för arbetsuppgiften och som passar de individer som ska använda den. Du är skyldig att se till att skyddsutrustningen underhålls, repareras och byts ut när den är sliten eller skadad. Du är skyldig att informera arbetstagaren om hur utrustningen ska användas, och vilka risker den ska skydda emot. Du är också skyldig att se till att den används. Just det, du är skyldig att se till att den används.
Användande av skyddsutrustning i verkligheten
I den bästa av världar fungerar det här systemet bra, alla sköter sin del och ingen slarvar. Men i verkligheten slarvar alla, många gånger på grund av okunskap om vad som faktiskt är deras skyldighet. Arbetstagare berättar inte att utrustningen är utsliten och måste bytas, arbetsgivare har inga rutiner för att kontrollera att utrustningen är hel och fungerar. Arbetstagaren vet inte att de har ansvar för att meddela arbetsgivaren att utrustningen inte fungerar och arbetsgivaren vet inte att de har ansvar för att återkommande kontrollera utrustningen.
Det räcker alltså inte med att arbetstagaren 1 gång skrivit på ett papper. Det måste finnas rutiner för att säkerställa att utrustningen finns och fungerar. Enklast görs detta genom att ha en skriftlig checklista med kontrolldatum som arbetstagaren fyller i och lämnar in till arbetsgivaren. För utrustning som används av flera utses en person som ansvarig för att göra kontrollerna och lämna in checklistan. Om något händer så finns alltid skriftlig dokumentation på vad som gjorts och när.
När det gäller själva användandet så har arbetsgivaren ett större ansvar än vad de många gånger vet. Som arbetsgivare är du alltså skyldig att se till att skyddsutrustningen används. Hur gör du det? Vad har du för kontrollrutiner?
Om du ser en arbetstagare som t ex inte använder hörselskydd vid lövblåsning, går du fram och säger till då? För det är du nämligen skyldig att göra. Och om du inte är ute i verksamheten särskilt ofta, så måste du delegera uppgiften till någon annan. Att en lagbas eller gruppledare får som arbetsuppgift att kontrollera och säga till är ett enkelt och bra sätt att säkerställa att kontrollen faktiskt görs på daglig basis. Att ha skyddsutrustning som ständig fråga på apl-mötena är ett bra tillfälle att påminna om vilka regler som gäller och diskutera synpunkter och ändrade behov.
Förutom okunskap så är anledningarna många till att vi slarvar med skyddsutrustningen. Det är för varmt, den är klumpig, obekväm eller kvarglömd i skåpet. Ingen annan använder den. Förr behövde man inte använda den. Jag skulle bara..
Om skyddsutrustningen är besvärlig att använda, som t ex en andningsmask kan vara, så har man rätt att få arbetet organiserat på ett sätt som underlättar. Arbetspassens längd kan kortas genom att flera personer roterar på arbetsuppgiften och många små pauser kan läggas in.
Att skyddsutrustning används handlar om att vara rädd om sig själv, sina arbetskamrater och sin personal. Många arbetsskador kommer långsamt och smygande och hade kunnat förebyggas. Gör det, förebygg dem. För i efterhand kan man inte backa bandet och göra om.
Ingela Gudmunsson, trädgårdsmästare och ägare till Hortorama
Fakta
Ingela Gudmundson är trädgårdsmästare och kommer närmast från kyrkogårdsbranschen. Hon har arbetat med projekt gravvårdssäkerhet för Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning under drygt 2 år.
Numera driver hon det egna företaget Hortorama som kombinerar konsultarbeten med utbildning inom utemiljöbranschen.

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan länge formade arbetssätt och omvärldsförändringar som kräver utveckling och

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

