Under en dryg vecka i slutet av februari var Gröna Trenders redaktör Claes-Anders Malmberg och fotograf Maria Malmberg på rundresa i några klassiska italienska städer för att söka efter gröna stadsinslag och ny inspiration för våra läsare.
Reseintrycken kommer att skildras i sex korta artiklar med tillhörande bildband. Detta är den första delen. Välkommen till det gröna Parma.
Parma är mest känt för parmaskinkan och för parmesanosten, men det finns så mycket mer att se och uppleva i denna 170000 invånare stora staden. Låt oss börja på Piazza della Pace. Ett i sanning centralt beläget torg mitt inne i den historiska gamla staden.
Det är bara det att de flesta torgytorna är gröna och inte hårdgjorda. De charmiga husen runt omkring och de många stenlagda gatorna behöver verkligen dessa grönytor som komplement. Torget ger ett bestående intryck av det gröna Parma.
Det gör också broarna över floden Parma. Behöver grönt som komplement alltså. Och på Ponte Verdi finns på båda sidorna blomsterlådor med kryddväxter. Lådorna hänger på yttersidorna ut mot vattnet och de utlagda droppbevattningsslangarna är förstås helt nödvändiga i det italienska klimatet. Örtagården på bron ger också ett bestående intryck av det gröna Parma.
Under den långa vandringen en vårvinterdag i Parma kommer vi till sist till Parco Ducale. Som många skattefinansierade, publika parker överlag är underhållsskulden ständigt närvarande på ett övertydligt sätt. Saknade brädor i parkbänkarna är ett typiskt exempel. Inte trasiga brädor utan borttagna så att det ibland inte är mycket kvar att sitta på. Till nödvändig skötsel verkar pengarna räcka men inte till underhållet som ska garantera anläggningens funktion framöver.
Men mitt i underhållsskuldens nakenhet grönskar det på alla håll och den spirande våren pockar på uppmärksamheten. Vad kan man mer begära än en grön mötesplats med härliga vårtecken och till det fick vi härligt solsken. Ett solsken som på något sätt ändå alltid förknippas med solens och matens land Italien.
Fast sol kommer det inte att bli så mycket av under de kommande dagarna när vi besöker det gröna Florens, det gröna Verona, park- och trädgårdsmässan Myplant&garden i Milano, parken Il Vittoriale degli Italiani i Galdone Riviera och slutligen den härliga strandpromenaden i Bardolino. Ömsom kommer molnen att vara framme, ömsom regnar det och ibland skiner solen igenom molntäcket. Men vi är inte här för att sola och bada utan för att hitta inspiration och förmedla intryck.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan länge formade arbetssätt och omvärldsförändringar som kräver utveckling och

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

