Lekplatser är en viktig del av barns uppväxt. De är en plats för lek, fantasi och socialt umgänge. Men inte alla barn har samma möjligheter att ta del av lekplatsens glädje.
Lekplatser ska vara tillgängliga för alla barn, oavsett funktionsnedsättning, ålder eller andra förutsättningar. Det finns många sätt att skapa tillgängliga lekplatser, men det är viktigt att tänka på alla aspekter av lekplatsen, från utformningen av redskapen till tillgängligheten till toaletter och andra faciliteter.
För att skapa lekplatser som inkluderar genom att ta hänsyn till individuella förutsättningar och funktionsnedsättningar är det viktigt att:
- Involvera personer med funktionsnedsättningar i planeringsprocessen. Dessa personer kan ge värdefulla insikter om vilka behov som behöver tillgodoses.
- Använd standarder och riktlinjer för tillgänglighet. Det finns många organisationer som har tagit fram standarder och riktlinjer för tillgängliga lekplatser.
- Var kreativ och tänka utanför boxen. Det finns många sätt att skapa tillgängliga lekplatser, och det är viktigt att hitta lösningar som passar den specifika lekplatsen.
För att fånga upp vägen in i lek med ett lugnare tempo, som är öppen för alla, är det viktigt att:
- Erbjuda en variation av lekutrustning. Det bör finnas något för alla, från barn som vill springa och klättra till barn som vill leka mer lugnt.
- Skapa en trygg och inbjudande miljö. Barn ska känna sig trygga och välkomna på lekplatsen.
- Försök att minimera köer och väntan. Detta är särskilt viktigt för barn med funktionsnedsättningar som kan ha svårt att vänta.
För att förhindra att det som fångats upp i planeringsskedet inte försvinner eller nedprioriteras när det väl kommer till beslut och genomförande är det viktigt att:
- Ha en tydlig vision för lekplatsen. Alla involverade i processen bör vara överens om vad lekplatsen ska vara.
- Skapa en budget som tillåter att tillgänglighet tas med i beräkningen.
- Följ upp och utvärdera lekplatsen. Det är viktigt att se till att lekplatsen verkligen är tillgänglig för alla.
Att skapa lekplatser som är tillgängliga för alla är en viktig investering i barns framtid. Genom att skapa lekplatser som är inkluderande och tillgängliga för alla barn kan vi bidra till att skapa en mer jämlik och rättvis värld.
Här är några konkreta exempel på hur man kan skapa tillgängliga lekplatser:
- Använd lekutrustning som är anpassad för barn med funktionsnedsättningar. Det finns många olika typer av lekutrustning som är tillgängliga för barn med olika funktionsnedsättningar. Till exempel finns det rutschkanor med ramper för barn i rullstol och gungor som är anpassade för barn med synnedsättning.
- Skapa tydliga och välmarkerade gångvägar. Detta är särskilt viktigt för barn med synnedsättning.
- Erbjud toaletter som är tillgängliga för alla. Detta inkluderar toaletter som är anpassade för barn i rullstol och toaletter som har handikappvänlig toalettstol.
- Erbjud sittplatser i skugga. Detta är viktigt för barn som har svårt att röra sig.
- Erbjud information om lekplatsen på olika språk. Detta är viktigt för barn som inte talar svenska.
Genom att ta hänsyn till alla dessa aspekter kan vi skapa lekplatser som är tillgängliga för alla barn, oavsett funktionsnedsättning, ålder eller andra förutsättningar.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
