Det är en helt vanlig sommarmorgon. Daggen i gräset gnistrar i solen, och spindelnätet slår i ansiktet när vi duckar för trädgrenarna i hagen. Hästarna står tillsammans i flocken och sover under trädkronorna, gnäggar lågt och kommer emot oss när vi visslar på dem.
Nån timme senare lackar svetten när vi tillsammans tar oss an dagens slåtteryta. Nån förbipasserande stannar till, fotar, och ler glatt över synen av hästen.
Det finaste på hela dagen är när någon kommer fram, lägger kinden mot mulen på hästen och bara njuter för en liten stund. Andra berättar gärna om barndomsminnen, vissa är mest nyfikna.
Kan under de åren som jag jobbat med hästar inte komma på en enda gång som någon uttryck sig negativt om det arbete vi utför.
Vi är kommunens ansikte utåt, ambassadörer som får tillfälle att informera invånare om naturvård och det arbete vi gör, på ett väldigt trevligt och gemytligt sätt. Via intresset för hästen får vi chans att nå ut med kunskap och information. För med kunskap ökar förståelsen och respekten för naturen, men det skapar också en stolthet, att få bo i en kommun som värnar och vårdar biologisk mångfald.
Men med det vill jag inte romantisera hästen och dess effektivitet. Tittar man på den effektiva arbetstiden, slaget per kvm, så slår hästen till exempel slåtterkrossen med …. Hästlängder.
Kostnadsmässigt kan vi se att slåtter med häst, är inte bara billigare än gräsmatteskötsel, det ger också en ekologisk vinst, miljömässig vinst, och inte minst en social vinst.
I en av kommunerna som vi jobbar i har antalet klagomål inkomna till kommunen i stort sett eliminerats sedan vi tillträdde. Räkna långsiktigt på den vinsten…
Järva TrädvårdsCenter är ett litet företag, som har valt att vara kvar som litet för att inte nagga på kvalité. Arbetsmoralen och yrkesstoltheten är hög, liksom passionen för de fantastiskt roliga jobb vi getts möjligheten att få göra.
Bara ett exempel är när vi 2015 fick beställning på en fagningen av en fornpark. Under arbetet växte en idé fram om att använda de träd vi fällde till att bygga en kompost, formad som en vikingabåt. Båten invigdes med barn från en förskola som hjälpte till att samla löven i komposten. Med var naturligtvis hästen, som drog de stora säckarna med löv.
Detta år är lyckan ännu större, när barnen nu kan ta med jord från komposten, och plantera med den. Ett enkelt sätt att integrera skolan i naturvården, öka förståelse och ödmjukhet, -för ingen extra kostnad alls.
Med det sagt vill jag höja fanan för oss småföretagare. Offentlig upphandling i all ära, men personligen tror jag att kvalité alltid lönar sig i längden.
Vi försöker också satsa på hög utbildning, vidareutbildning och utrustning som effektiviserar vårt arbete. Det är kostsamt, och tufft som litet företag när marginalerna är små, och påtvingade prisdumpningar endast gynnar de som tar in utländsk arbetskraft eller fuskar med timmarna. Varför är vi på väg mot en sådan utveckling, det funderar jag ofta på.
När vi 2013 bestämde oss för att satsa helhjärtat på naturvården och hästentreprenaden började inte bara den roligaste tiden i mitt liv, men kanske också den tuffaste och mest intensiva.
En effektiv, trygg och fullärd häst hittar man inte i cornflakespaketet. Det krävs tid, tålamod, kunskap och enormt mycket slit för att hålla hästen i trim, även de dagar/månader de inte går i arbete.
Som beställare bör man ha det i åtanke när man söker efter en duktig hästentreprenör. Att kunna erbjuda jobb året om, och inte bara under högsäsong.
Som kvinnlig arborist och hästentreprenör vill jag till sist avsluta med att heja på alla nyblivna egna företagare där ute i landet. Tro på dig själv, och satsa fullt ut på din dröm. Är det verkligen din dröm kommer du att lyckas. Jobba hårt, ge inte upp.
Var beredd på att du kommer gå på minor, ta lärdom utav det utan att bli skrämd. Skapa kontaktnät, var ödmjuk, ärlig och rättfram. Då kommer du lyckas.
Annelie Sjödin, Arborist och hästföretagare

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
