
Vi lever i en tid med stora förändringar av utemiljöernas drift. Klimatförändringarna innebär både mer vattningsbehov och större avvattningsproblem, men också utmaningar med luften i våra tätorter och den biologiska mångfalden. Förtätade driftytor ger upphov till mer manuellt arbete och mindre möjligheter till rationell skötsel. Exploateringsområden sker på tidigare orörd mark och efter färdigställande finns stora arealer med naturmark direkt bostads- eller kvartersnära med åtföljande skötselkrav.
Dessutom är många nyanläggningar inte alls driftanpassade till följd av bristande samplanering och skötselanpassning.
Vid millennieskiftet ansåg många beslutsfattare att den samhälleliga infrastrukturen var i stort sett färdigbyggd, men så visade det sig inte vara. Nu vet vi att idag präglar exploatering och förtätning inte bara våra städer utan också väldigt många tätorter. Ändå har vi under många år fortsatt att bygga som om de nytillkommande utemiljöerna inte ska kosta mer än vad den gamla budgeten kan klara. Och i många förvaltningar skiljer man inte på tillsyn/skötsel och avhjälpande/planerat underhåll.
Med följd att mer omfattande krav på tillsyn och skötsel ofta betalas genom att man slirar med underhållsåtgärderna. Hur stor underhållsskulden är vill man bara inte tänka på. Och det underhåll som utförs idag är nästan alltid avhjälpande underhåll styrt av felanmälningar. Det innebär att de förebyggande ronderingarna och statuskontrollerna blir nedprioriterade. Förutom asfaltbeläggningar, lekplatser och trafiksignaler saknas ofta statuskontroller av att utemiljöerna lever upp till en lägsta godtagbara standard.
Hur har det kunnat bli så och vad behöver göras?
Först behöver förvaltningarna medvetandegöra politik och andra högre beslutsfattare om nuläget. Var står vi idag, vart vill vi komma och hur kommer vi dit? Gör vi rätt saker och gör vi dom sakerna på rätt sätt?
För det andra behöver vi nå samförstånd om nuläget mellan de olika nämnder och förvaltningar som bygger respektive driftar utemiljöerna. Och det samförståndet behövs redan i tidiga skeden. Allra senast under projekteringens gång. Det är för sent att tänka på driftkonsekvenser när man väl kommit in i byggnationsfasen. Utemiljön ligger sent i byggcykeln och med dagens höga byggkostnader är det vanligt att kostnadsbromsen slår till just i den senare den av byggfasen. Och det går ut över allt från att vatten inte är framdraget till att planteringarna inte får någon riktig etableringsskötsel.
För det tredje behöver vi separera drift från underhåll och säkerställa att vi har råd med inte bara avhjälpande underhåll utan också med det planerade underhåll som krävs för att upprätthålla anläggningens förväntade livslängd. Bristande underhåll leder nästan alltid till förkortad livstid men även det är en diskussion som måste upp på bordet tidigt i planeringsprocessen. Kommer anläggningens olika komponenter att klara den beräknade livslängden om 10, 20 eller 30 år?
Oavsett vilket så måste vi sluta upp att betala förändrad drift med att skjuta upp nödvändiga underhållsarbeten. Kan man inte skjuta till mer driftmedel så måste omprioriteringar till.
Och förstås så måste anläggningar och ytor byggas för att klara en rationell drift.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB


Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]