Många anhöriga kan hamna i en svår situation vid val av en gravplats. Det första valet efter dödsfallet har gällt själva begravningen; kistbegravning eller kremering. Har man bestämt sig för en kremering återstår att välja gravskicket. Dessa beslut är ofta svåra och jobbiga för anhöriga om man inte har skrivit en vägledning om sin egen begravning, Vita Arkivet, eller överhuvudtaget inte har pratat om döden och begravningen och inte sagt hur man tänker.
Minneslunden kom i slutet på 50-talet till de större städerna och ca 20 år senare anlades minneslundar även på mindre orter. De blev mycket populära tack vare att anhöriga inte behövde svara för skötseln och att gravsättningen av askan blev anonym. Men minneslundarnas anonymitet blev mer och mer ifrågasatt och önskemålen blev allt fler att få sätta upp namnen på de avlidna som hade valt just detta gravskick. Jag har haft flera och ibland något hätska diskussioner med folk som presenterat de båda sidorna, anonymt eller med namn. Minneslunden är fortvarande populärt gravskick men önskemålet om att komma bort från anonymiteten och att ha en namnplatta över gravsatta har föranlett till att antalet askgravplatser och askgravlundar har ökat stort i antal sen de började anläggas i början av 2000-talet.
Vad gäller då för askgravplatser och askgravlundar för anhöriga och för kyrkogårdsförvaltningar?
Askgravplatser upplåts med begränsad gravrätt och tillåter att makar kan ligga bredvid varandra. Begreppet saknar ännu den rättsliga definitionen. Den gemensamma utsmyckningen ansvarar kyrkogårdsförvaltningen för och den enskildes rätt att pryda graven är strikt reglerad (begränsad gravrätt), ingen plantering tillåts, endast utsmyckning med lösa blommor i vas och ljus/lyktor är tillåten.
Människan är dock benägen att agera som så att det som inte är förbjudet är tillåtet. Ytan på gravplatsen för utsmyckning kan vara begränsad och om en plats förses med flera vaser, lyktor, änglar och diverse småsaker blir det ohållbart. Detta bör kyrkogårdsförvaltningar vara mycket observanta på och informera med jämna mellanrum om gällande regler. Ibland kan lösningen vara att anordna en enskild utsmyckningsplats nära askgravplatser.
De många fall som jag upplevt visade det sig att anhöriga hade i själva verket gjort fel val av gravskick. Vanlig urngrav ger större frihet att dekorera gravplatsen men har man valt något annat bör man rätta sig efter de anvisningar som gäller för just det gravskicket.
Att anlägga en askgravplats kräver ett noggrant planeringsarbete gällande läget, utformningen, efterfrågan, skötselbehovet och ett hållbart planeringsarbete bör även innefatta framtida utvidgningsmöjligheter av askgravplatsen.
En askgravplats med lämplig storlek på något mindre begravningsplats. Foto – Reino RaitalaAskgravlund är ett gravskick utan gravrätt och platsen för gravsättning markeras inte. Detta gravskick har blivit mycket populärt och anhöriga kan närvara vid nedgrävningen av aska.
Utformningen av detta gravskick varierar mycket och det är oerhört viktigt att dimensionera askgravlunden med eftertanke för att täcka behovet i minst 25-30 år framåt. Ytan för gravsättning är väl tilltagen på flertalet av dem och kan användas avsevärt längre tid än vad platsen för namnplattor på granitpelare eller stora stenblock tillåter.
När utrymmet för namnplattorna tar slut blir det svårt att lösa på något annat sätt än att fortsätta gravsättningar utan att man få en namnplatta och då blir det i princip som i minneslunden.
Jag hade en diskussion för många sedan med kyrkogårdskonsulenten Staffan Lundstedt på Svenska kyrkans församlingsförbund som det hette då om minneslunden kan bli fullbelagd. Enligt honom kan den inte bli det och när kyrkogårdsförvaltningen bedömer att gravsättningen inte längre kan ske utan risk att komma i kontakt med tidigare nedgrävda askor så måste minneslunden höjas med ny jord till en ny nivå. Det viktiga enligt Staffan var att utsmyckningsplatsen inte kan begränsa utan den måste vara väl tilltagen.
Om utsmyckningsplatsen är för liten skapas det svår trängsel som framträder med all tydlighet under allhelgonahelgen med alla ljus som tänds. Vid anläggandet av utsmyckningsplatser bör dessa projekteras med viss överdimensionering.
Hortlax församling strax söder om Piteå har en genomtänkt lösning på en cirkelformad askgravlund som håller många år i alla hänseenden. Den yttre delen av cirkeln är för gravsättningar och är täckt med marktäckande växt, skuggröna och den inre delen består av fastgjutna stenar för fastsättning av namnplaketter. Gravsättningen högst upp sker i 1,1 m djup för att tillåta askor i två nivåer och längre ned blir normal nivå.
Askgravlund som täcker behovet för många år framåt. Foto – Reino RaitalaBegravningsplatserna måste följa med i samhällsutvecklingen och ska anpassas och utvecklas till att tillgodose de olika behov som uppstår. Dessa två gravskick har kommit till under de senaste två decennierna och är ett tydligt exempel på det.
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Från vin och varumärken till trädgård
Oavsett om det handlar om ett vin eller en trädgård, så är det sällan de snabba lösningarna som skapar de bästa resultaten.. […]

Idéträdgårdarna: Framtiden
Det är slutet av april och under veckan har vi elever i klass Träd Z sågat, målat, slipat, snickrat och borrat på vårt slutprojekt.. […]

Med inspiration från naturen
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen.. […]

Köp: Grundläggande växtkunskap
En kurs i grundläggande växtkunskap med Malin Augustsson, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, som tidigare har varit en livesänd kurs. […]

Återkommande drift och oregelbundet underhåll
Varför känns vissa delar av gata, park och kyrkogård som ständig vardag, medan andra plötsligt blir stora, dyra och svårstyrda frågor? […]

Skapa säkra och inspirerande utemiljöer
Att arbeta med grönska i offentlig miljö innebär ofta att möta naturens komplexa mångfald. […]

Med naturen som arbetskamrat
När man arbetat så länge med naturen att man nästan kan förutse vad den ska göra härnäst, då blir varje dag både enklare och mer fascinerande.. […]

De dödas stad – Père-Lachaise i Paris
För Parisarna är Père-Lachaise inte bara en plats för sorg och död – det är en oas, ett grönt hjärta i staden. […]

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]
