På besök i Indiens renaste stad

På vår studieresa i södra Indien har vi nu kommit till den välkända staden Mysore, som faktiskt vunnit pris som hela Indiens renaste stad 2015, 2016 och även 2017 och satsar stora summor på miljonstadens renhållning. Mysore City Corporation har mer än 2200 renhållningsarbetare och varje dag sopsorterar man 180 ton gatusopor i den centrala avfallsanläggningen och lika mycket hushållsavfall i de 9 olika decentraliserade avfallsanläggningarna ute i stadsdelarna. Miljö- och hälsoförvaltningens arbete leds av Dr. Nagaraju, stadens Health Officer som i många år kämpat hårt för att bekämpa sjukdomar och skadedjur som tidigare var en oundviklig fråga så fort man pratade om renhållning i Mysore. Han har verkligen åstadkommit stor förändring under sin tid här.

Vi fick tillfälle att besöka både en av de decentraliserade depåerna för hushållsavfall och den stora, centrala anläggningen för gatusoporna. En typisk hushållsavfallsdepå har 16 bilar som samlar in soporna och kör dom till depån, 10 arbetare för sopsorteringen, ett par arbetsledare och en Health-Inspector som ansvarig chef. På depån sorteras det komposterbara avfallet igenom för att få bort felfraktioner som plast och liknande. Felprocenten ligger på runt 15-20% men sjunker tack vare upplysningskampanjer i bostadsområden och skolor.

Det icke-komposteringsbara avfallet sorteras upp i 23 olika fraktioner och hämtas sedan av kommunalt anställd personal, man har helt lämnat entreprenörer. När man hade använt sig av entreprenörer tidigare hade svinnet och omkostnaderna blivit så stora att det blev dubbelt så dyrt att renhålla. Dr. Nagaraju har drivit igenom detta till stor succé.

Folk får lov att köpa och då betala för det som är återvinningsbart och återanvändningsbart. Komposten görs på plats i depån och hela processen tar i princip bara en månad i det tropiska klimatet. Färdig kompost hämtas sedan av närliggande bönder, som får det gratis upp till 3kg per dag om dom själv hämtar på plats. Genom decentralisering i 9 mindre depåer på knappt ett hektar var sparas stora summor i transporter eftersom en hel del upparbetas på plats.

Vi besökte även Devaraju Heritage Market, Mysores största marknadsplats. Här finns inga oregistrerade gatuförsäljare utan alla marknadsstånd har en fast plats. Totalt finns det 823 försäljare och var och en har en egen avfallshink/tunna att kasta sitt avfall i och alla är tvungna att separera i  komposterbart och icke-komposterbart  avfall. Inne på marknaden arbetar 23 renhållningsarbetare och 2 arbetsledare i två olika skift med att städa undan skräp från gångarna och det separeras på en omsorteringsplats utanför själva marknadsområdet. Man har lyckats reducera avfallsmängden från 8 ton om dagen till 6 ton tack vare utbildningsinsatser bland försäljarna.  Hela marknadsområdet maskinskuras också flera gånger i veckan under nattetid när marknaden är stängd.

Vi har också förmånen att få diskutera avfallsfrågorna och gaturenhållningen med både miljö- och hälsoskyddschefen, Dr. Nagaraju och stadsdirektören i Mysore, Mrs. Shilpa Nag, vid ett besök på stadsförvaltningens huvudkontor. Särskilt intressant är det att se hur man aktivt arbetar för att öka andelen kvinnliga chefer och i princip är det nu jämnt mellan könen i Mysore på ledande poster, då det har blivit lagstadgat att kvinnor ska ha 50% av positionerna i kommunens ledning, kanske något att fundera på även här i Sverige?

Många av renhållningsjobben utförs av kvinnor som kanske inte tidigare kunnat försörja sig själva p.g.a bristande skolgång och fattigdom. Alla arbetare får sjukförsäkring, fria arbetskläder, gratis frukost och en kontantlön om drygt 17.000 rupier per månad. Kontantlönen är inte hög men tillräcklig för att klara sig på under enkla förhållanden och det är en fast inkomstkälla. Hela 24% av renhållningsbudgeten går direkt till personalomkostnader.

Sedan Dr. Nagaraja, som är läkare till yrket, inledde sitt arbete för mer än tio år sedan har det inte brutit ut några epidemiska sjukdomar mer i staden och skadedjuren på allmän plats har minskat drastiskt. De har även lyckats koppla varenda hushåll i hela staden till det kommunala VA-systemet, en verklig bedrift. Staden är även 100% fri från avföring på gatorna. Så förändringarna går snabbt och framåt i en rasande takt.

Helt överraskande blir vi sedan inbjudna att följa med Dr. Nagaraju in till borgmästaren som just sitter i möte med sina kollegor i stadens City Council. The Mayor of Mysore, Mrs. Pushpalatha Jagannatha är mycket vänlig, bjuder oss på indiskt chai och frågar vad vi har fått för intryck av staden. Jag säger då att jag är mycket positivt överraskad av hur långt man kommit i renhållningsarbetet och att det faktiskt syns överallt på gator och torg att Mysore satsar på hålla staden ren. Borgmästaren berättar då att man är mycket mån om sina kontakter till Europa och att Sverige på inget sätt är obekant för dom. För ett par år sedan var en delegation från Mysore i Eskilstuna och man slöt ett vänskapsfördrag och hon själv skulle mycket gärna besöka Sverige vid tillfälle för att få veta mer om svenskt miljöarbete och inte minst utvecklingen på recyclingområdet.

Så roligt att se hur stadsrenhållningen faktiskt har sådan prioritet och anses så viktig att Mysores kommundirektör och borgmästare båda tog sig tid i sina hårt ansträngda almanackor att träffa oss från Gröna Trender.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB