Lekmiljöer – utveckling och utmaningar, gammalt blir nytt

I mitt arbete på kommunen i Västervik finner jag varje dag nya utmaningar och idéer för att få till barnkonventionens aspekter i utformningen av de lekplatser som är på väg att byggas. I dagsläget har kommunen 35 lekplatser, som finns i de olika tätorterna. Under mina tre år på samhällsbyggnadsenheten har jag varit med och avvecklat 10 lekplatser. Gemensamt för alla dessa har varit deras läge, behov av upprustning och mängden A-fel. Gällande läget så kan man tydligt se att en del av dessa lekplatser har placerats i ett mer privat läge, dvs nära befintlig bebyggelse, eller undangömt, vilket leder till att det mer blivit ett ”tillhåll”. Behovet av upprustning har och är en utmaning!

Under 2018 fick en extern besiktningsman göra en grundlig genomgång av alla lekplatser. Det resulterade i ett omfattande dokument, där mycket visade på flera A-fel och ett stort underhållsbehov. Vi lyfte detta till politiken och fick igenom en satsning på 1 miljon för reinvestering under två år. Årets budget har nu snart blivit använd, vi har lyckats uppgradera många lekplatser under 2019 och 2020. Såklart återstår mycket arbete, det är bara 14 lekplatser där dessa större åtgärder färdigställts. Nu arbetar jag mest med att uppdatera kartunderlag och de förteckningar som finns. Underlag ska in i vår parkmodul Geosecma. Allt för att kunna kvalitetssäkra och få bättre rutiner. Planeringen framåt består i att uppdatera de återstående lekplatserna. En utmaning blir att den miljon som tilldelats ska räcka. Först 2022 kommer det att visa sig om kalkylen stämmer.

Jag har även förmånen att få vara projektledare för nya lekplatser, under kommande år 2021 kommer en ny lekplats i Piperskärr att projekteras och byggas. Här har vi tagit hjälp av barnen på förskolan Ekbacken. Förskolan ligger i närheten av den nya lekplatsen. I december månad träffade vi 15 barn i 4-5 år åldern och frågade dem vad som de gillade med en lekplats? Många saker är roliga, mest roligt är om det finns en lång rutschbana och flera gungor. Ett par flickor berättade bestämt att om det finns en linbana så får den inte vara för snabb och hög! Då blir det läskigt. Förskolelärarna fick också framföra sina önskemål, en toalett som finns i närheten där man kan byta blöjor.
Vattenlek pratade några av pojkarna om, de hade besökt en vattenlekplats i Stockholm under sommaren och de gillade att man kunde bestämma vart vattnet skulle spruta. Det var roligt tyckte dem.

Innan vi sa hejdå till förskolebarnen så lämnade de över teckningar som de målat till oss. Många fina lekhus, klättertorn och gungor som de önskade att ha på sin lekplats. En pojke hade målat en fotbollsplan med fotbollsmål. Ja, detta möte med barnen har gett mig många nya tankar kring det kommande arbetet med utformningen av lekplatsen. Det är så viktigt att lyssna och känna in vad som barnen tycker och tänker. Här kan man tydligt koppla till barnkonventionens punkter:
12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
6 Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Hur arbetar du med utvecklingen av lekplatser i din kommun?

Mina tankar med att utforma en ny lekplats är att få in flera lekvärden. Nuvarande lekplatser i vår kommun har ofta en dimension, där finns de lekvärden: man ska kunna klättra, gunga, leka i sandlåda åka rutsch. Jag vill gärna få till en ”skogslinga” där man kan leka med tex kottar, pinnar, bygga koja, hoppa på stenar. Det här blir en utmaning för mig. Att tänka enkelt men ändå få till de funktioner som jag vill åt. Spännande!

Allt behöver ju inte vara så tillrättalagt. Fantasin hos barnen finns där!
Naturligtvis behöver man tänka på säkerheten. Att det finns fallskydd där behovet är sådant. Dagens lekutrustning är väldigt säker om man arbetar förebyggande med underhåll och skötsel. Min uppfattning är att lekutrustning som har funnits på lekplatserna i kommunen är ca 20-25 år, ibland äldre. Känns det igen i din kommun?
Troligen finns det ett stort behov av underhåll i flertalet kommuner när det gäller lekutrustning.

I samband med att vi bygger nytt så har vi chans att förändra vårt tankesätt och få med oss barnen i det arbetet. Gammalt blir nytt och vårt arbetssätt kan förändra sig.
Att samverka med barnen på förskolan och att få lära mig mer om hur man utformar lekplatser, det har inspirerat mig att få vidare perspektiv. Att använda fler lekvärden och även arbeta mer hållbart. Det tar jag med mig in i det nya året 2021.

Anna Selldén – Landskapsingenjör