En särskilt viktig del av begravningsverksamheten ligger i själva kisthanteringen. Från i samband med transporter eller förvaring, till bärning och sänkning i samband med kistgravsättning. Värdighet i samband med all hantering av det kistlagda stoftet är både en förutsättning och en självklarhet för alla som arbetar i begravningsverksamhet.
De arbetsmiljösvårigheter som uppkommer vid manuella lyft är därför något som kyrkvaktmästare och kyrkogårdsarbetare ser som något oundvikligt, t ex i trappor eller trånga passager. Detsamma gäller för kistans vikt. Det är långt ifrån alla förvaringsutrymmen som är utrustade med våg. En vanlig utgångspunkt är att en kista väger runt 25 kg och stoftet 75 kg. Vissa kistor väger förstås mindre men det finns också kistor som väger betydligt mer. Att skjuta och dra kan innebära risk för överbelastning av bland annat skuldror och axlar, men det finns också risk för olyckor genom till exempel klämning eller påkörning. En aspekt som kanske inte är klargjord för alla, är att kistan väger mer i den ena änden än den andra och det försvårar viktfördelningen.
Manuell hantering regleras i AFS 2012:2 belastningsergonomi och gör man endast enstaka lyft per arbetsdag är standardregeln att bördan inte ska vara per än 25 kg per person. Upprepade lyft under arbetsdagen gör bördan begränsad till 15 kg. En kista på 100 kg behöver alltså vid manuella lyft minst 4 samverkande personer vid lyft, bärning eller sänkning. Att vara så många i trånga passager är närmast omöjligt och det är där olika hjälpmedel kommer in.
En av de vanligaste och mest använda är en s.k. elektrisk kisttransportvagn som gör att handkraft undviks vid lyft, sänkning och transport. Det är en smidig och bra lösning för att undvika felaktiga arbetsrörelser och tunga lyft.
Men det finns mycket mer att tänka på i samband med kisthantering. Ofta hjälps begravningsentreprenör och kyrkogårdsanställda åt i kisthanteringen. Vem svarar för riskbedömning och åtgärder för att förebygga ohälsa och olyckor? Är huvudmannen alltid att anse som samordningsansvarig? För kyrkogården och dess byggnader har alltid huvudmannen ansvaret för att fastigheten och marken uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Men det är ofta också kyrkogårdsförvaltningens arbetsmiljöansvariga som normalt råder över själva arbetsstället och därmed är samordningsansvarig. Det är viktigt att beakta.
Används någon form av arbetsutrustning i samband med utomståendes medverkan/utförande av gravsättningsmomenten? Då finns krav på riskbedömning enligt föreskriften 2006:4 användning av arbetsutrustning.
I samband med borgerlig eller begravning i annat samfunds ordning är huvudmannens personalinsats av karaktären vaktmästare/ kapellbetjäning och processionsbärning/sänkning vid ceremonin ingår inte i huvudmannens åtagande. Eller är det inte så? Det kan man fråga sig. Ofta är det oklara ansvarsförhållanden.
Kistan kanske bärs ut till graven med hjälp av ett bärarlag, som sänker ner kistan i graven med hjälp av sänkband. Vem är samordningsansvarig för bärarlagets arbetsmiljö? 6 bärare används normalt vid kistsänkning om anhöriga närvarar. Då skulle den totala vikten på kistan kunna vara 150 kg.
Även vid kistsänkning finns bra och enkla hjälpmedel att tillgå. En elektrisk kistsänkare gör stor skillnad och fungerar tyst och smidigt. Tänk bara på att batteriet ska vara fulladdat så att inte kistan stannar halvvägs. Varför 4 band? Det ger ett visst fallskydd också och fallskydd är något som branschen ännu inte har kommit fram till någon standard för. Fallskydd behövs vid gravdjup på minst 2 meter och då risk finns att falla ner i det öppna schaktet. Efter grävning är ju arbetsområdet avspärrat och kistlock pålagt som fallskydd men i samband med avskedstagande vid graven eller kistsänkning med band finns uppenbar fallrisk.
En av de vanligaste dokumenterade fallolyckorna som inträffade för nästan 20 år sedan finns fortfarande att läsa om på nätet (https://www.expressen.se/nyheter/begravningsgasterna-foll-ner-i-graven/ ). Förmodligen har fler sådana olyckor inträffat sedan dess.
Örebro kyrkogårdsförvaltning har som en av få förvaltningar ett sedan några år egenutvecklat fallskydd (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/ny-metod-for-att-sanka-ner-kistor-i-marken ) som uppfyller gällande krav. För den som önskar se mer på lösningen kontakta Örebro kyrkogårdsförvaltning.
Här kommer till sist en liten riskbedömnings-checklista för dig som arbetar med kisthantering:
1. Om kistan har namnbrickan inåt i kylen kan du behöva en omlastningsyta eller hjälp av annan personal för att få den på rätt håll i hissen.
2. Om kistan inte står inom markeringarna på hissen så kan den komma snett under upphissning och glida av eller fastna.
3. Klämskador fingrar i hissen.
4. Fastna med kläder i hissgardinerna.
5. Belastningsskador vid manuella lyft av kistor.
6. Risk att katafalk/kistvagn välter.
7. Akta tårna så att de inte hamnar i vägen för katafalk eller kistvagn.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vår kurs “Säkra lyft: Kistor och gravstenar” går in på djupet om säker kisthantering.
Klicka här för att läsa mer om “Säkra lyft: Kistor och gravstenar”!
