
Vatten ställer till problem när skogsbestånd avskogas eller diken rätas ut uppströms i avrinningsområdet utan tanke, eller när andra hinder på vägen från regn till bäck och recipient försvinner. Då blir dagvattnet till ett hot. I lagom portioner däremot förgyller vattnet miljöerna där det drar fram – inte minst musikaliskt när vi som gestaltare upptäcker att park- och gaturum fungerar som musikinstrument att röra sig igenom. Rummets resonans kan varieras med spännande materialval, volymer och sekvenser.
Det finns en vacker beskrivning av när en blind person upplever sommarregnet i sin egen trädgård. Hela rummet öppnar sig plötsligt för den blinda av att regnet börjar falla på trädgårdens alla material. Grusgångarna ger sig till känna, buskagens bladverk fångar dropparna, och hustaken, hängrännorna och utkastarna klingar annorlunda när vatten strilar, strömmar och plaskar ner och vidare ut i trädgården. På gatan utanför det omgivande metallstaketet, som likt en xylofon ackompanjerar trädgårdens alla instrument, svischar vattnet runt bilarnas däck och avslöjar fordonens fart.

Ljudet av vatten följer oss genom historien
Det berättas att de dånande Niagarafallen frös en vinter för många år sedan. Urbefolkningen som då levde i bygden och som aldrig tidigare upplevt något liknande sägs ha fått sömnproblem och tänkt att onda krafter låg bakom den monumentala förändringen av ljudlandskapet. Här blev den överraskande frånvaron av vattenljud påfrestande påtaglig.
På 1600-talet var titeln fontänör ett yrke med specialiteten att stämma i bäcken, eller att skapa effektfulla vattenspel i påkostade park- och trädgårdsanläggningar. Fontäner och kaskader sprutade, stänkte och forsade. Man reglerade mängden vatten, fallhöjden för vattnet, materialet som vattnet föll på och om materialet som vattnet föll i också var vatten, så valdes olika djup i detta vatten.
Dessutom kunde den naturliga akustiken som omgav vattenspelet modifieras. Ljudkaraktärerna från fontänen blev mycket olika exempelvis med en vägg eller ett hålrum i dess direkta anslutning.

Året runt – är det alltför vågat?
Jag lyssnade en gång till en norsk konstnär som berättade om vattenspel som hålls påslagna under hela vintersäsongen. Med rätt kunskaper om fontänkonstruktioner, så att vatten inte står stilla och fryser sönder konstruktionen, kan denna företeelse bli vanligare. Konstnären monterade olika metallgitter över fontänmunstycket som sprutade upp vatten inne i metallgittret. Beroende av antalet kallgrader frös vattnet fast på olika sätt i metallgittret. Med väderförändringarna från dag till dag ändrades även isskulpturen under vintersäsongen, vilket givetvis gav visuella effekter, men konceptet tillåter även ljudet av vatten som är i rörelse året runt, istället för att begränsas till några få sommarmånader.

Formge med vattenljud
Hur ska vi då arbeta med auditiv formgivning med vatten? Några idéer har vi tangerat, men hur kan vi tänka och prata med varandra om hur vi vill ha det? Det är inte självklart hur vi formulerar oss om ljud. En jämförelse med vinprovning kan tjäna som exempel. Det är inte helt enkelt att sätta ord på sinnesupplevelsen, men en framkomlig väg är att utveckla sin förmåga att precisera upplevelsen verbalt och i samband med gestaltningen sedan kunna språkligt artikulera det man är ute efter att åstadkomma. Ljudhärmande adjektiv om vatten eller andra företeelser, så som droppande, kvittrande, brusande, dånande kan beskrivas nyanserat genom att ange styrkegrader, frekvensband (bas, diskant, mellanregister etc.) och varaktighet, rytmik och pulserande.
Till detta kan man koppla vad ljudet påminner om, vad som är källan till ljudet, den atmosfär eller berättelse som ljudet bidrar till eller de budskap som ljuden kan förmedla. Vattenljudens roll i ljudlandskapet som helhet kan exempelvis anges som maskerande, överröstande, lugnande eller stämningsskapande på annat sätt. Vatten i landskapet avspeglar exempelvis årstider och terrängens dramatik när det forsar, porlar eller droppar.
Att locka till lyssnande
Idag använder många människor hörlurar dagligdags för att skapa sig en egen komfortbubbla att vistas i. Landskapsarkitekten Kristina Bäärnhielm (f. Karlsson) uttryckte detta i sitt examensarbete som att människor ”flyr in i sina musikapparater” – en formulering som jag aldrig glömmer. Är det därför en form av eskapism? Kan det vara så att vi inte tänker tillräckligt ofta på att bearbeta utemiljöerna på ett sätt som gör dem intressanta att upplevas också med hörseln? Vatten i staden och landskapet kan ju vara en magnet på flera sätt. Kanske är det åter tid för att ”samlas vid pumpen”.
Per Hedfors – Landskapsarkitekt
Fakta
Per Hedfors Landskapsarkitekt (AgrD)
Avhandling: ”Site Soundscapes – Landscape Architecture in the Light of Sound” (2003)
https://pub.epsilon.slu.se/325/1/Agraria407.pdf
eller
https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=11461
Redaktör för ”Urban naturmark i landskapet – en syntes genom landskapsarkitektur. Festskrift till Prof. Em. Clas Florgård” (2009) och ”Urkunder och husgudar – pionjärernas litteratur och andra källor till landskapsarkitektur” (2015). Temaredaktör för tidskriften för Nordisk arkitekturforskning (2016) och författare till en mängd andra publikationer.
Per Hedfors har utöver forskning inom ljudlandskap, hållbar bebyggelseutveckling och teori inom landskapsarkitektur varit översiktsplanerare i ett par kommuner, men även erfarenhet av grönyteskötsel.

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]