Du ska inte tro det blir sommar ifall du inte själv sätter fart. Ja, du kan i alla fall skynda på den genom att bygga en plats där vårsolen fångas och fördriver vintern.
När solen äntligen återvänder efter vintern kan vi inte få för mycket av den. Vi radar upp oss längs väggar och plank, vänder våra ansikten mot härligheten och vi njuter. De värmande strålarna sätter färg på våra kinder och leenden på våra läppar. De riktiga soldyrkarna skottar av altanen, tar av sig jackan och slår sig ner med en kopp kaffe. Vem bryr sig om det är vinter runt knuten? Här är det vår!
Vem vill inte ha en plätt vår mitt i senvintern, eller försommar i våren? Här och var finns det platser som naturligt är lite varmare än omgivningen, men vi som inte har turen att ha en i närheten ska inte misströsta ‒ det är lätt att bygga en vårsolsfångare.
Maximera instrålningen
Tidigt på säsongen gäller det att ta vara på så mycket som möjligt av de rara stålarna för att få upp värmen. Var girig! Det är bara mitt på dagen vi kan räkna med att samla ihop tillräckligt med värme, så arbetsplatser, lunchserveringar, skolor och dagis är givna platser för en solfångare. På bostadsgårdar är det bara hemmavarande vuxna och barn som får glädje av den på vardagar, men det gäller å andra sidan mycket av gårdens utrustning och planteringar.
Den bästa placeringen är precis utanför entrén, så att man enkelt kan kila ut med lunchen eller en kopp kaffe. Andrahandsvalet är intill ett gångstråk. Med rätt förutsättningar blir varma platser också sociala platser. Placera den så att det går att byta några ord med förbipasserande och gör plats för flera personer.
Så länge vintertid gäller står solen som högst runt klockan tolv, men det brukar vara varmast en liten bit in på eftermiddagen, när solen har fått jobba en stund. En vägg som är vänd mot syd ger bäst förutsättningar för en varm plats, men allt mellan sydöst och sydväst fungerar. Det viktigaste är att den inte skuggas mitt på dagen, och helst inte på förmiddagen heller. Tänk på att solen står lågt på våren och ger andra skuggor än på sommaren.
Gör värme av ljuset
Ljuset som träffar väggen kan antingen reflekteras ‒ om väggen är ljus ‒ eller omvandlas till värme ‒ om väggen är mörk. Detsamma gäller förstås alla föremål. När vi bygger vår solfångare vill vi omvandla så mycket av ljuset som möjligt till värme och föredrar därför en mörk vägg. Tyvärr är det sällan lämpligt att måla om väggen, men man kan byta till en mörk markbeläggning och välja en mörk färg på plank och andra vindskydd. Kanske går det också att sätta en mörkare skärm framför fasaden?
Vindskydd åt sidorna hindrar värmen från att blåsa bort och reflekterar ljus och värme mot soldyrkarna. En nisch i fasaden är utmärkt, men plank fungerar precis lika bra. Växter ger bra vindskydd, men de behöver vara höga, täta och städsegröna för fungera bra till vår solfångare. Sätt upp ett rejält vindskydd mot nord och nordväst, men bara ett litet mot ost och nordost, för att inte skugga i onödan. Alternativt kan det göras i glas. Ett tak över platsen, t.ex. undersidan av en balkong, bidrar också till att reflektera och hålla kvar värmen.
Led värmen rätt
Värmen som bildas när solstrålarna träffar mörka ytor kan gå åt två håll: In i materialet eller tillbaka till luften. Senare på sommaren kan det vara skönt med material som lagrar värmen och portionerar ut den på kvällen, men här gäller det att leva i nuet. Allt på en gång ska det vara.
Vi vill att värmen går tillbaka till luften på en gång och väljer därför material som är dåliga på att leda och lagra värme, som trä, gummi, plast och komposit ‒ helt enkelt material som känns varma att ta på när det är kallt ute. Det gäller alla ytor runt sittplatsen, men framför allt själva sittmöblerna. Undvik till varje pris sittytor av metall, sten eller betong om du inte tänker lyxa till det med värmeslingor.
Snö förtar snabbt effekten av vår noggranna placering och materialval. Inte nog med att den reflekterar bort ljus och värme ‒ när den smälter och så småningom dunstar stjäl den stora mängder värme från marken och luften. Skottning är en självklarhet, men det är också bra att välja material som håller sig torra. Återigen är målat eller väloljat trä, gummi, plast och komposit bra val.
Förslag på utformning
Välj en solig plats mot en syd-sydvästvägg, gärna under en balkong. Bygg en trätrall med två väggar, en mot fasaden och en mot väst. Stryk allt med svartpigmenterad olja. Bygg eller ställ ut träbänkar och stolar, men inga större bord som skuggar benen. Små cafébord eller väggfasta avställningsytor är uppskattade, liksom lutande ytor eller ståbänkar för den som vill exponera sig maximalt för solen. Om den bästa platsen är asfalterad eller stensatt kan det passa bättre att använda svart gummiasfalt eller fallskyddsplattor som underlag.
Glöm inte bort omgivningen! Förgyll platsen med vårlökar, julrosor och tidigblommande buskar, som manchurisk forsythia, trollhassel och hybridkejsarolvon. Plantera gärna någon lägre städsegrön buske vid den östra sidan och en klätterväxt eller större buske mot baksidan av planket, t.ex. en kornell.
Och sen då?
En plats som är utformad för att bli så varm som möjligt blir lätt stekhet varma sommardagar. Nu får vi tyvärr sällan många sådana, men om platsen ska vara användbar då måste vi anpassa utformningen lite. Vi kan minska instrålningen, omvandla mindre av den till värme eller föra bort den värme som bildas.
Parasoll och segelduk är självskrivna lösningar, men ett permanent tak eller högstammigt träd kan också skydda på sommaren utan att blockera vårsolen. Träd och klätterväxter skuggar bra när de är lövade, men överraskande mycket på vintern med. Då är det bättre att plantera klätterväxterna mot planken, för att hindra solen från att nå den mörka ytan. Golvet kan täckas med en matta. Ett alternativ är att montera ner vindskydden på sommaren. Det kan i så fall vara bra att sätta upp dem redan på hösten igen, för vår solfångare fungerar lika bra på den bleka höstsolen, även om vi inte är lika utsvultna på ljus då.
Det är nu vi längtar efter värme och ljus som allra mest, så ut och sätt fart på sommaren!
Petter Bergström, landskapsarkitekt och ägare till företaget Naturator
Fakta
Petter vill med kunskap och förståelse föra människan och naturen närmare varandra, för vår skull. Han driver företaget naturator, som hjälper till att skapa utemiljöer där de faktorer som påverkar miljön samverkar, och där naturen arbetar med oss, istället för mot oss. Han kallar det trädgårdsjudo.www.naturator.se
Till utbildningen är Petter landskapsarkitekt, med fördjupning inom bl.a. mikroklimatologi på avancerad nivå vid University of Guelph.
Han bloggar också om växter och hur man kan göra dryck av dem på biofilia.se, och kurerar en populär pinterest-sida.

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

