Du ska inte tro det blir sommar ifall du inte själv sätter fart. Ja, du kan i alla fall skynda på den genom att bygga en plats där vårsolen fångas och fördriver vintern.
När solen äntligen återvänder efter vintern kan vi inte få för mycket av den. Vi radar upp oss längs väggar och plank, vänder våra ansikten mot härligheten och vi njuter. De värmande strålarna sätter färg på våra kinder och leenden på våra läppar. De riktiga soldyrkarna skottar av altanen, tar av sig jackan och slår sig ner med en kopp kaffe. Vem bryr sig om det är vinter runt knuten? Här är det vår!
Vem vill inte ha en plätt vår mitt i senvintern, eller försommar i våren? Här och var finns det platser som naturligt är lite varmare än omgivningen, men vi som inte har turen att ha en i närheten ska inte misströsta ‒ det är lätt att bygga en vårsolsfångare.
Maximera instrålningen
Tidigt på säsongen gäller det att ta vara på så mycket som möjligt av de rara stålarna för att få upp värmen. Var girig! Det är bara mitt på dagen vi kan räkna med att samla ihop tillräckligt med värme, så arbetsplatser, lunchserveringar, skolor och dagis är givna platser för en solfångare. På bostadsgårdar är det bara hemmavarande vuxna och barn som får glädje av den på vardagar, men det gäller å andra sidan mycket av gårdens utrustning och planteringar.
Den bästa placeringen är precis utanför entrén, så att man enkelt kan kila ut med lunchen eller en kopp kaffe. Andrahandsvalet är intill ett gångstråk. Med rätt förutsättningar blir varma platser också sociala platser. Placera den så att det går att byta några ord med förbipasserande och gör plats för flera personer.
Så länge vintertid gäller står solen som högst runt klockan tolv, men det brukar vara varmast en liten bit in på eftermiddagen, när solen har fått jobba en stund. En vägg som är vänd mot syd ger bäst förutsättningar för en varm plats, men allt mellan sydöst och sydväst fungerar. Det viktigaste är att den inte skuggas mitt på dagen, och helst inte på förmiddagen heller. Tänk på att solen står lågt på våren och ger andra skuggor än på sommaren.
Gör värme av ljuset
Ljuset som träffar väggen kan antingen reflekteras ‒ om väggen är ljus ‒ eller omvandlas till värme ‒ om väggen är mörk. Detsamma gäller förstås alla föremål. När vi bygger vår solfångare vill vi omvandla så mycket av ljuset som möjligt till värme och föredrar därför en mörk vägg. Tyvärr är det sällan lämpligt att måla om väggen, men man kan byta till en mörk markbeläggning och välja en mörk färg på plank och andra vindskydd. Kanske går det också att sätta en mörkare skärm framför fasaden?
Vindskydd åt sidorna hindrar värmen från att blåsa bort och reflekterar ljus och värme mot soldyrkarna. En nisch i fasaden är utmärkt, men plank fungerar precis lika bra. Växter ger bra vindskydd, men de behöver vara höga, täta och städsegröna för fungera bra till vår solfångare. Sätt upp ett rejält vindskydd mot nord och nordväst, men bara ett litet mot ost och nordost, för att inte skugga i onödan. Alternativt kan det göras i glas. Ett tak över platsen, t.ex. undersidan av en balkong, bidrar också till att reflektera och hålla kvar värmen.
Led värmen rätt
Värmen som bildas när solstrålarna träffar mörka ytor kan gå åt två håll: In i materialet eller tillbaka till luften. Senare på sommaren kan det vara skönt med material som lagrar värmen och portionerar ut den på kvällen, men här gäller det att leva i nuet. Allt på en gång ska det vara.
Vi vill att värmen går tillbaka till luften på en gång och väljer därför material som är dåliga på att leda och lagra värme, som trä, gummi, plast och komposit ‒ helt enkelt material som känns varma att ta på när det är kallt ute. Det gäller alla ytor runt sittplatsen, men framför allt själva sittmöblerna. Undvik till varje pris sittytor av metall, sten eller betong om du inte tänker lyxa till det med värmeslingor.
Snö förtar snabbt effekten av vår noggranna placering och materialval. Inte nog med att den reflekterar bort ljus och värme ‒ när den smälter och så småningom dunstar stjäl den stora mängder värme från marken och luften. Skottning är en självklarhet, men det är också bra att välja material som håller sig torra. Återigen är målat eller väloljat trä, gummi, plast och komposit bra val.
Förslag på utformning
Välj en solig plats mot en syd-sydvästvägg, gärna under en balkong. Bygg en trätrall med två väggar, en mot fasaden och en mot väst. Stryk allt med svartpigmenterad olja. Bygg eller ställ ut träbänkar och stolar, men inga större bord som skuggar benen. Små cafébord eller väggfasta avställningsytor är uppskattade, liksom lutande ytor eller ståbänkar för den som vill exponera sig maximalt för solen. Om den bästa platsen är asfalterad eller stensatt kan det passa bättre att använda svart gummiasfalt eller fallskyddsplattor som underlag.
Glöm inte bort omgivningen! Förgyll platsen med vårlökar, julrosor och tidigblommande buskar, som manchurisk forsythia, trollhassel och hybridkejsarolvon. Plantera gärna någon lägre städsegrön buske vid den östra sidan och en klätterväxt eller större buske mot baksidan av planket, t.ex. en kornell.
Och sen då?
En plats som är utformad för att bli så varm som möjligt blir lätt stekhet varma sommardagar. Nu får vi tyvärr sällan många sådana, men om platsen ska vara användbar då måste vi anpassa utformningen lite. Vi kan minska instrålningen, omvandla mindre av den till värme eller föra bort den värme som bildas.
Parasoll och segelduk är självskrivna lösningar, men ett permanent tak eller högstammigt träd kan också skydda på sommaren utan att blockera vårsolen. Träd och klätterväxter skuggar bra när de är lövade, men överraskande mycket på vintern med. Då är det bättre att plantera klätterväxterna mot planken, för att hindra solen från att nå den mörka ytan. Golvet kan täckas med en matta. Ett alternativ är att montera ner vindskydden på sommaren. Det kan i så fall vara bra att sätta upp dem redan på hösten igen, för vår solfångare fungerar lika bra på den bleka höstsolen, även om vi inte är lika utsvultna på ljus då.
Det är nu vi längtar efter värme och ljus som allra mest, så ut och sätt fart på sommaren!
Petter Bergström, landskapsarkitekt och ägare till företaget Naturator
Fakta
Petter vill med kunskap och förståelse föra människan och naturen närmare varandra, för vår skull. Han driver företaget naturator, som hjälper till att skapa utemiljöer där de faktorer som påverkar miljön samverkar, och där naturen arbetar med oss, istället för mot oss. Han kallar det trädgårdsjudo.www.naturator.se
Till utbildningen är Petter landskapsarkitekt, med fördjupning inom bl.a. mikroklimatologi på avancerad nivå vid University of Guelph.
Han bloggar också om växter och hur man kan göra dryck av dem på biofilia.se, och kurerar en populär pinterest-sida.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
