Alla bruksgräsytor växer inte friskt och frodigt. Grönt och tätväxande är det som vi vill att en bruksgräsmatta ska uppnå, men många ytor är slitna och nedgångna. Inte minst där människor går och kanske genar förbi över en gräsyta. Eller att det är så fullt med döda växtrester (filt) i den slitna gräsmattan att rötterna inte når ner och ytvattnet har svårt att rinna undan. Ofta växer det också mycket mossa på slitna ytor. Mossan har inga rötter och är förstås grön hela tiden, men det gräs som trots allt finns kvar får konkurrera hårt i kampen mot mossan och ogräset.
För dig som klipper med åkgräsklippare i slänterna är mossan inte bra. Eftersom den inte har rötter slirar hjulen lättare när du vänder och maskinen riskerar att komma i glid. Det är ingen höjdarupplevelse att glida baklänges nedför en stor grässlänt och kanske välta med maskinen. Sådana olyckor händer varje år och om oturen är framme kan man fastna under maskinen.
De grässorter som ännu finns i det slitna gräset är bara dom som självsått sig och visst skulle gräset behöva renoveras men till det finns för det mesta inga pengar och ingen tid avsatt. Vi klipper bruksgräsmattan och vi städar av ytan. Det är i princip all behandling en vanlig gräsmatta får.
Vad kan man då göra för att öka slitagetåligheten och på ett billigt sätt renovera de slitna gräsytorna. En enkel metod är att vertikalskära och samtidigt stödså in nytt gräs.

Vertikalskärning är inte som mossrivning. Mossrivning sker med s.k. springtines och du samlar lätt upp hur mycket mossa som helst men det hjälper liksom inte. Det kommer bara ny mossa för det är växtbetingelserna som är dåliga. Du kan förbättra dessa väsentligt genom att vertikalskära med s k delta-knivar som skär upp filten och kapar dom sidoväxande grässtråna så dessa kan hitta upp igen. När man ändå skär upp så kan vertikalskärare med s.k. overseeder kompletteringsså gräsfrön i samma skåra och arbetsgång. Det sparar mycket arbete och ger bra resultat på kort tid.
Har du problem med stående ytvatten som inte rinner bort, är hålpipeluftning med bogserad eller självgående hålpipeluftare en enkel och bra lösning. Det är ofta lönsamt att hyra en sådan just för dom dagar den behövs eftersom det är en sällan-användnings-maskin som inte används så många timmar per år hos en vanlig teknisk förvaltning. Inom kommunen kan det finnas sådana hos sport och fritid och då finns också kunskapen att låna in därifrån. Att samarbeta över förvaltnings- och yrkesgränserna tillhör både ny kunskap och nya erfarenheter.
Välj också en tork- och slitagetålig gräsblandning även om den kostar några kronor mer per kilo. Vi renoverar inte ytorna så ofta och ska man ändå vertikalskära är det lika bra att stödså samtidigt med bra gräsfröer.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
