Jag tror att alla egentligen är lite stentokiga. Det är närmast omöjligt att låta bli att plocka upp och förundras över sjöstenar när man går på en strand. Några stenar följer gärna med hem till en liten stensamling. Att vandra i gamla kyrkor och tempel, på gator och torg där stenen sakta slitit av besökare genom århundraden är något som lockar oss att lämna solstolarna under de otaliga utlandsresor som vi skandinaver åker på.
Natursten har i alla tider använts som material till byggnader som skall bestå. Se bara på Colosseum byggd utav ljus travertin, pyramiderna i sandsten eller Taj Mahal i marmor. Att människor för över 4000 år sedan kunde tillverka, dekorera och resa 30 meters granitobelisker i ett enda stycke är en svindlande bedrift.
På 1100-talet kom nya levnadssätt och kunskaper till Sverige från Europa. Det var först då vi svenskar på allvar började att bygga slott, kyrkor och städer i sten. Lokala stenbrott började att användas. Det var dock på 1800-talet som stenindustrin på allvar tar sin början i Skandinavien. Då startas bl a granitproduktion i Bohuslän och skifferbrytning i norska fjällen, material som vi än idag använder i våra svenska stadsmiljöer.
Även betongens historia är lång. Romarna tillverkade betong med bl a ingredienser såsom bränd kalk och vulkanaska för att ge ökad styrka. Under 1700-1800 talet började betong användas i större skala, nu med utgångspunkt i England. Denna produktionsteknik spreds också till Sverige. Markplattor i betong började att serieproduceras under början av 1900-talet. Urvalet av sorter var dock då inte så stort. De första betongplattorna var ungefär 30×30. Idag kan man hitta produkter som tumlad Grändstensplatta med måtten 28x28x7 och Funkis 30×30 i samma klassiska format.
Sten har och kommer alltid att vara ett inspirerande och älskat inslag i bebyggd miljö. Glöm nu inte att både höja och sänka blicken när ni reser runt i Sverige och utomlands kära stenvänner!
Faktaruta betong
+ Finns i en enorm variation i färg och form.
+ Billigt material.
+ Lätt att arbeta med i projekten.
– Inget evighetsmaterial. Bör av estetiska skäl bytas efter 15-20 år.
– Kan på stora ytor uppfattas som ett dött material.
Faktaruta natursten
+ Ger en äkthetskänsla i och med sitt naturliga ursprung.
+ En närmast evig hållbarhet som bara blir vackrare med åren.
– Ett något dyrare grundmaterial.
– Kan vara svårare att lägga då naturliga måttdifferenser finns.
Rickard Hjälm, VD FLISBY AB
Fakta
Flisby har under sin drygt 50-åriga historia försett den svenska marknaden med betong och stenprodukter till trädgårdar och offentlig miljö. Flisby har stenbutiker, utställningar och lager på 5 orter (Malmö, Göteborg, Flisby, Jönköping och Halmstad) samt en stor webbshop.
Flisby har också agenturen på Romex hårdfogsystem som används flitigt på gator och torg i svenska kommuner.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
