
Det är tisdag och terminsavslutning för min son och dotter på förskolan, men egentligen bara symboliskt. Förskolan fortsätter som vanligt på torsdag, efter nationaldagen. Men eftersom den vanliga skolterminen slutar bestämmer sig förskolan för att ha en terminsavslutning precis som övriga skolan, med lite samling och lek på rastgården.
Jag anländer till förskolan lite tidigare än vanligt och går in på förskolans rastgård för att mötas av barnens rop och stoj. Min son vill att jag ska bära honom på ryggen och springa runt fort, fort. Även om min koncentration är på leken släpper min gröna yrkesradar aldrig riktigt greppet om min uppmärksamhet. Därför upptäcker jag snart en alltför välbekant syn som jag ofta som jag stöter på i mitt dagliga arbete.
På rastgården står ett nyplanterat träd: 18-20, Sorbus intermedia, trippla trädstöd, uppbindningsband i dacron som slackar betänkligt. Under trädet sitter två bevattningssäckar, ihopsjunkna som punkterade bildäck. Under de kollapsade skogsgröna påsarna är marken sorgligt torr och dammig. Sen tre veckor tillbaka har temperaturen dagtid sällan varit under 25 grader och solens strålar har varit obarmhärtiga. Oxelns blad är glesa, lätt slokande och skriker bildligt talat efter vatten.
Jag brukar själv framhärda att man inte ska göra entreprenörernas jobb, men i det här fallet har jag svårt att låta bli. Ett träd som behöver vatten är beklämmande att se, speciellt om yrkesradarn är påslagen. Min son pockar ständigt på min uppmärksamhet och mitt engagemang. Därför börjar jag genast engagera min son i att leta reda på vattenslang och hitta vattenutkastare i närheten. Uppgiften engagerar fler och fler av förskolans barn och snart har jag lite skock runt mig som villigt håller vattenslang, intresserat inspekterar vattensäckarna och vrider av och på vattnet. Under hela tiden pågår en ständig ström av frågor och utrop från barnen. Det utvecklar sig till en pedagogisk lek med trädets behov av vatten i centrum.
Snart är vattensäckarna fyllda och barnens kläder och skor betydligt blötare än förut. Men barnen och jag är glada. Barnen har fått slabba med vatten och jag har gjort en god insats. Förskolans pedagoger är ganska svävande på min fråga huruvida bevattningssäckarna varit fyllda den senaste tiden. Jag förstår dom. Det är mycket begärt att de ska hålla reda på ytterligare en sak med femton småbarn springande kring benen. Att bevattningssäckarna ska vara fyllda är ju trots allt en tjänst som förskolans fastighetsfolk har upphandlat och betalar för.
Att vädret har varit extremt torrt sommaren 2018 vet vill alla. Men så tidigt på säsongen som i maj ska ett helt nyplanterat träd ingå i bevattningsplanerna eftersom det i annat fall går om intet. Men dom tidigare artiklar och krönikor i Gröna Trender har visat är detta tyvärr ingen ovanlig syn. Mitt exempel ovan är enbart ett i mängden av syner som mött mig genom åren. Inte bara denna säsong utan andra säsonger är det beklämmande när nyplanterade träd inte vattnas. Speciellt tydligt blir det dock under säsongen 2018 när bristen på kunskap och planering demonstreras så tydligt i slokande blad.
Allt är inte design, projektering och växtval. Rasket måste skötas också för att hålla och utvecklas. Allt annat är ett slöseri med resurser, inte sällan med våra skattepengar. Det är tydligt att det behövs mer kunskap, välskrivna upphandlingar, regelbundna syner och kontroller, besiktningar av skötselentreprenader samt uppföljning.
Det behövs fler med sin gröna yrkesradar påslagen.
Birger Ekenstierna
Fakta
Birger Ekenstierna är hortonom, projektbyggledare och certifierad besiktningsman utemiljö enligt RISE och BEUM. Han har jobbat många år inom kommunal och privat parkverksamhet med framför allt skötsel och underhållsfrågor. Han har även god erfarenhet av inventering och riskbedömning av träd.
Kontakt: 070-2718223
birger.ekenstierna@gmail.com

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]