Begravningsplatser är som samhällsfunktion ansvarig för att avlidna begravs på ett värdigt sätt, och är som fysisk plats väl integrerad i stadsbilden. De är rum i staden med kulturell, religiös och betydelse- en plats för sorg, eftertanke och kontemplation, vilket förstärker deras rumslighet i staden. Kyrkogården som en fysisk plats är en till viss del osynlig fråga i samhällsplaneringen i Sverige idag, men som en markintensiv samhällsfunktion som också låser mark för framtida alternativ användning är det ytterst viktigt att planering för kyrkogårdar undersöks utifrån de komplexa processer som det innebär.
Denna artikel utgår ifrån masteruppsatsen In the boundless realm of unending change- Planning for cemeteries in an urban context as envisioned through scenarios, skriven av oss- Johanna Lindroth och Kate O’Connor som nyss tog examen i stadsplanering ifrån KTH. Vi blev intresserade av att skriva om kyrkogårdar under en promenad genom Skogskyrkogården där vi började fundera på kyrkogårdens roll i staden och hur man planerar rum för evigheten i växande städer. Kort därefter läste vi en artikel om att Göteborg behöver 30 hektar begravningsmark inom det kommande seklet och genast föddes en idé om att undersöka hur en framtida kyrkogård skulle kunna utformas i Göteborg.
För att förstå kyrkogården i en svensk kontext utgick vi ifrån begravningslagen som styr allas rätt till en värdig begravning och att denna lag inte kommer förändras nämnvärt över tid. Vi tittade också på demografiska trender där en kombination av en åldrande befolkning, tillsammans med en ökande urbanisering ökar trycket på framförallt urbana kyrkogårdar. Samhället har och blir också alltmer multikulturellt, vilket gör att behovet av olika typer av begravningsskick ökar för att tillgodose fler livsåskådningar och religioner. Vi genomförde också en litteraturstudie och 21 intervjuer med forskare, personer som jobbar med kyrkogårdar och religiösa samfund för att få en djupare förståelse för hur kyrkogården faktiskt betraktas som en plats i staden och hur den kan komma att utformas i framtiden.
Foto: Glasnevin cemetery, Dublin. Foto taget av Kate O’´Connor
Från intervjuerna och litteraturöversikten kunde vi skapa fyra teman som är viktiga inom kyrkogårdsplanering- fysiska förutsättningar, kyrkogårdens kvaliteter, mångfald i begravningsskick och styrning. Resultatet från intervjuer och litteratur pekade på att sorg är den främsta kvaliteten och kyrkogården kan ses hålla ”rum för sorgen” för att båda skydda den som sörjer men också den som är begravd ifrån opassande beteende.
Kyrkogården representerar förlusten av de vi sörjer genom att skapa en plats att minnas. Andlighet är också starkt sammanflätat med kyrkogården, genom både organiserad religion och sociala ritualer, viktiga för den metafysiska hälsan hos befolkningen. Sett till kyrkogårdens extensiva livslängd och som ett rumsligt element i staden, spelar kyrkogården en viktig historisk och kulturell roll både för lokalsamhället och samhället i stort. De är en plats för kulturella möten vars huvudsakliga funktion kvarstår trots ändrade idéer kring döden över tid.
Då kyrkogården kräver stora landytor är det också möjligt att se kyrkogården som en del av stadens grönstruktur vilket framfördes av flera intervjupersoner. Många lyfte också riskerna med att se kyrkogården som en park i alltför stor utsträckning då den har ett annat emotionellt och andligt värde som rum i staden vilket då riskerar att urholkas. Vid planering av framtida kyrkogårdar lyfte många intervjupersoner fram fysiska förutsättningar, framförallt jordmån och grundvatten, och kunskap inom detta som ett av de viktigaste områdena. Vi hade ambitioner att undersöka det ytterligare men då vi båda är samhällsvetare blev det alltför omfattande. Vi fann också att Svenska kyrkan är en väldigt stark aktör men att det finns hål i lagstiftningen gällande att få tillgång till passande mark och att det är ett stort hinder i planeringen.
Kunskapsutbyten mellan olika aktörer skulle kunna vara en väg framåt, där kyrkan och kommunen skulle kunna hitta samarbeten gällande parkunderhåll och markanvisning. En inspirationskälla för hur det potentiellt skulle kunna se ut i Göteborg där kommun och kyrkogårdsplanering är åtskilt var Järva kyrkogård som utvecklas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning. Kyrkogården utformas som öar i landskapet där friluftsliv och begravningsmark samspelar och marken utnyttjas på ett mer effektivt sätt i förhållande till stadens och medborgarens behov. Då sekulariseringen ökar och samhället blir alltmer mångkulturellt ökar behovet av särskilda gravplatser som följd – tidig inblandning i planeringsprocessen och att utforma kyrkogårdar för ett alltmer diversifierat samhälle är och kommer bli alltmer viktigt i framtiden.
Kyrkogårdar är komplexa och kan hålla olika meningar beroende på vem du pratar med. Tillgänglighet, markanvändning, gravtyper, grönstruktur och religion är bara några aspekter. Det viktigaste som vi tog med oss från vår forskning är vikten av att ha ett öppet sinne och att ständigt vara medveten om sina egna kulturella föreställningar om vad en kyrkogård är och vad den bör vara för andra. Vi såg också värdet i att skapa informerade alternativ -scenarion- och jämföra de med varandra för att inte stänga dörren på idéer som initialt verkar omöjliga. Slutligen, kyrkogården är i ständig förändring, beroende av samhällets normer och värderingar, och det finns stora vinster i att utforska olika kontexter och att inte vara rädd för att inspireras.
Läs gärna mer här: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1592921/FULLTEXT02.pdf
Johanna Lindroth & Kate O’Connor
