Ett gräsligt öde för våra gräsytor

Vad vill man egentligen med gräsytorna?

Kanske få en gräsyta att etablera sig snabbt vid anläggningen och se välvårdad ut. Den ska också vara tålig mot frost och torka, tåla aktiviteter av olika slag och klara även skuggiga lägen. Men inte bara det, ytan ska också vara långsamtväxande och lågväxande, kräva minimal arbetsinsats och kosta så litet som möjligt i skötsel.

För att få gräsytan att se välvårdad ut krävs att den ser välstädad ut, att gräset inte är för långt, att ogräsinslaget är minimalt, att näringstillförseln är tillräcklig för att hålla gräset i kontinuerlig tillväxt och ge det kraft att klara sig i konkurrensen mot ogräset. Det krävs också att gräset inte skadas av torka eller frost, att gräset är friskt, ser frodigt ut och att gräsklippningen inte ger upphov till strängläggning. Sist men inte minst gäller att gräset kring kanter och hinder inte är längre än gräslängden på omkringliggande gräsytor.

Kostnadseffektivitet

För att anläggningen och skötseln skall bli kostnadseffektiv krävs bl. a att det kan ske med så få maskiner som möjligt och att det kan ske med så liten personalinsats som möjligt, d v s tidseffektivt. Skötseln kostar 3–4 gånger mer än anläggningen av ytan sett över ett par decennier. Kostnadseffektiv skötsel skapas genom att anläggningen anpassas till ytans kommande funktion och skötselstandard. Gräsytorna tar ofta upp 25-30% av parkens hela budget i en vanlig kommun. Så att ha fokus på gräskostnaderna är både riktigt och viktigt.

Aktivitetsytorna minskar och sidoytorna ökar, inte minst den sk förgårdsmarken.

På många ställen försvinner buskage och häckar och ersätts av gräsytor, ofta små och trånga. Längs gator och huskroppar finns många gånger små, långsmala gräsytor. Buskage och häckar är svåra/dyra att hålla välskötta och löv, skräp mm. samlar sig ofta där, vilket gör det svårt att samla upp avfallet. Sådana ytor ersätts ofta av gräsytor.

Därför ökar faktiskt gräsets relativa betydelse och vi borde intressera hos mer för hur man skapar bra helhetsintryck och effektiv skötsel på de moderna nydesignade, trånga ytorna.

Renoveringsbehovet

Vi borde renovera äldre, bruksgräsytor i bostadsområden och på parkmark i innerstadsområden. Det behövs verkligen. Men vad är det som brukar ske? Många bruksgräsytor är äldre, slitna och blir ofta omvandlade till högväxande gräsytor utan annan orsak än att spara driftspengar. Och efteråt är det inte så sannolikt med återgång till intensiv skötsel p g a höga omläggningskostnader och begränsat politiskt intresse.

Växtförutsättningarna

Växtförutsättningarna glöms ofta bort. Det beror ofta på att beställare och utförare är olika personer med helt olika perspektiv och värderingar. De som fattar beslut om inriktning (nivåstandard) finns oftast på beställarsidan. När den gröna verksamheten inte utgör en självständig organisation utan en del av en teknisk förvaltning eller en central administration ökar risken för felbedömningar p g a att grön kompetens saknas hos de övergripande beslutsfattarna. Och det gäller inte minst de många gräsytorna.

Avslutning

Det är dags att stanna upp i tillvaron och fundera på hur vi vill ha det. Kompetensen behövs men också viljan att säkerställa en hållbar utveckling för allas vår utemiljö. Det går inte att bara tänka så långt näsan räcker utan man måste se vad som händer på lång sikt.

Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB