Vad vill man egentligen med gräsytorna?
Kanske få en gräsyta att etablera sig snabbt vid anläggningen och se välvårdad ut. Den ska också vara tålig mot frost och torka, tåla aktiviteter av olika slag och klara även skuggiga lägen. Men inte bara det, ytan ska också vara långsamtväxande och lågväxande, kräva minimal arbetsinsats och kosta så litet som möjligt i skötsel.
För att få gräsytan att se välvårdad ut krävs att den ser välstädad ut, att gräset inte är för långt, att ogräsinslaget är minimalt, att näringstillförseln är tillräcklig för att hålla gräset i kontinuerlig tillväxt och ge det kraft att klara sig i konkurrensen mot ogräset. Det krävs också att gräset inte skadas av torka eller frost, att gräset är friskt, ser frodigt ut och att gräsklippningen inte ger upphov till strängläggning. Sist men inte minst gäller att gräset kring kanter och hinder inte är längre än gräslängden på omkringliggande gräsytor.

Kostnadseffektivitet

För att anläggningen och skötseln skall bli kostnadseffektiv krävs bl. a att det kan ske med så få maskiner som möjligt och att det kan ske med så liten personalinsats som möjligt, d v s tidseffektivt. Skötseln kostar 3–4 gånger mer än anläggningen av ytan sett över ett par decennier. Kostnadseffektiv skötsel skapas genom att anläggningen anpassas till ytans kommande funktion och skötselstandard. Gräsytorna tar ofta upp 25-30% av parkens hela budget i en vanlig kommun. Så att ha fokus på gräskostnaderna är både riktigt och viktigt.
Aktivitetsytorna minskar och sidoytorna ökar, inte minst den sk förgårdsmarken.
På många ställen försvinner buskage och häckar och ersätts av gräsytor, ofta små och trånga. Längs gator och huskroppar finns många gånger små, långsmala gräsytor. Buskage och häckar är svåra/dyra att hålla välskötta och löv, skräp mm. samlar sig ofta där, vilket gör det svårt att samla upp avfallet. Sådana ytor ersätts ofta av gräsytor.
Därför ökar faktiskt gräsets relativa betydelse och vi borde intressera hos mer för hur man skapar bra helhetsintryck och effektiv skötsel på de moderna nydesignade, trånga ytorna.
Renoveringsbehovet

Vi borde renovera äldre, bruksgräsytor i bostadsområden och på parkmark i innerstadsområden. Det behövs verkligen. Men vad är det som brukar ske? Många bruksgräsytor är äldre, slitna och blir ofta omvandlade till högväxande gräsytor utan annan orsak än att spara driftspengar. Och efteråt är det inte så sannolikt med återgång till intensiv skötsel p g a höga omläggningskostnader och begränsat politiskt intresse.
Växtförutsättningarna

Växtförutsättningarna glöms ofta bort. Det beror ofta på att beställare och utförare är olika personer med helt olika perspektiv och värderingar. De som fattar beslut om inriktning (nivåstandard) finns oftast på beställarsidan. När den gröna verksamheten inte utgör en självständig organisation utan en del av en teknisk förvaltning eller en central administration ökar risken för felbedömningar p g a att grön kompetens saknas hos de övergripande beslutsfattarna. Och det gäller inte minst de många gräsytorna.
Avslutning
Det är dags att stanna upp i tillvaron och fundera på hur vi vill ha det. Kompetensen behövs men också viljan att säkerställa en hållbar utveckling för allas vår utemiljö. Det går inte att bara tänka så långt näsan räcker utan man måste se vad som händer på lång sikt.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
