Allt oftare får jag frågan om det inte är dags att ta tillbaka driftarbetena i egen regi och vad som då skulle krävas ekonomiskt och organisatoriskt för att uppnå mer pang för pengarna och få tydligare styrning på vad som utförs när, var och hur. Inte minst handlar diskussionen om de låga anbudspriserna i drift och underhåll, som försvårar för utförarna att göra ett bra jobb på schyssta villkor och för beställarna att kunna ägna sig åt annat än gränsdragningsproblem och ständiga kontroller och uppföljningar med entreprenörerna.
Jag som själv i ungdomens dagar på tidigt 90-tal lett utredningsarbete om privatisering av drift- och underhåll, medverkat i verksamhetsövergångar och sedan under åren som konsult biträtt många kommuner och fastighetsbolag i deras driftupphandlingar, har under de senaste åren allt mer kommit att möta återtagande-frågorna och önskemålen om att backa bandet. Att gå tillbaka till utförande i egen regi.
Man kan kort beskriva relationen mellan beställare och utförare som ett ömsesidigt beroende förhållande, där i sak de gröna, vita och svarta ytorna i den yttre miljön står i fokus, men där det dagliga samarbetet och verksamhetsstyrningen ofta begränsas av grändragningsproblem, rollfördelning och mycket annat. Ibland är det faktiskt så enkelt som att vissa drift- och underhållsarbeten starkt hänger ihop med varandra och är svåra att fördela på beställare och utförare om dessa inte tillhör samma organisation.
Tillsyn är viktigt att ha i egen regi för där avgörs prioriteringarna och samlas beslutsunderlaget in. Dessutom är här interaktion med kommuninvånarna, stort dokumentations- och kontrollbehov och det är svårstyrt och svåruppföljt vid entreprenadförläggning.
Investeringsarbeten kräver omfattande projekthantering och styrning. I både kalkylering, tidsplanering, utförande finns stor affärsrisk som är svår att förena med ett utförande enligt självkostnadsprincipen där risktagandet förutsätts vara minimerat.
Felavhjälpande underhåll kan delas in i en akut del kring trafiksäkerhet med risk för person eller egendomsskador och som kräver mycket snabba åtgärder samt arbeten vars åtgärder mer handlar om eftersatt underhåll eller funktionsuppfyllande och som kan utföras inom en till två veckor. Akuta arbeten behöver liksom tillsynen i hög grad utföras i egen regi med samma argument som gäller för tillsyn.
Planerat underhåll och skötsel är till en del önskvärt att utföra i egen regi för att skapa ett jämnare arbetsflöde i driftsorganisationen och möjliggöra en tillräcklig grundbemanning året om för att säkerställa ett bra resursutnyttjande av egen regi organisationen.
Skötsel och planerat underhåll i egen regi måste ändå prövas noga mot möjligheten att konkurrensutsätta och erhålla lägre fasta och rörliga kostnader/affärsrisk. Motivationen att utföra detta själv är betydligt mindre än hos tillsyn och akut felavhjälpande underhåll där kontroll över både felanmälan, beställning/ prioritering och hela utförandekedjan ofta är väsentligt högre.
Detta är några av de vanligaste övervägandena i samband med att man funderar på att backa bandet och byta driftsform tillbaka till egen regi. Och så har mina gamla färdigheter med organisationsbyggande, arbetsvolymsberäkningar, resursförsörjningsplanering och arbetsmiljöfrågor kommit att bli naturliga delar i flera av de genomlysningar av gata-park och fastighetsskötsel som jag medverkat och medverkar i.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
