Tecknen i skyn
Tecknen i skyn är inte längre grumliga utan det är sannolikt att vi möter hårdare tider. Det vi redan märker av som privatpersoner är starkt stigande el- och bränslepriser, maten som blir dyrare och räntorna stiger. Branschföretagen drabbas av kraftiga ökningar på insatsvaror och leveransproblem. Kommunerna ser svårare tider komma i prognoserna för 2023 och 2024. Allt sammantaget finns det mycket vi behöver vara observanta på och förhålla oss till i branschen.
Markanläggningarna
I den offentliga utemiljön märks en inbromsning på nya exploateringsområden, främst bostäder, och eftersom markanläggning ligger sent i byggprocessen är det fortfarande många som har mycket att göra men om inte byggandet kommer igång igen blir det ont om anläggningsarbeten nästa år. Tunga infrastrukturprojekt behöver inte drabbas men bostadsbyggandet är otroligt centralt för markanläggarna och verkar närmast tvärstanna.
Privatkunderna
Privatkunderna håller hårdare i plånboken när det gäller renovering både inomhus och utomhus, dels är tiderna osäkra och det är svårare att låna, men också att material- och arbetskostnader stiger. Det verkar också gälla anskaffningen av trädgårdsmaskiner som under pandemin sålts verkligt bra.
Maskinentreprenad
Maskinentreprenörerna kämpar allt hårdare för att få ut en rimlig lönsamhet på kommunala ramavtal för maskinarbeten som vinterväghållning och anläggningstjänster. När bränslekostnaderna stack iväg är de vanliga indexhöjningarna en gång om året inte tillräckligt om en maskin ”dricker” 10-15 liter HVO i timmen. Ingen kunde ana dessa prisnivåer för ett år sedan. Risken är också att våra fossilfria satsningar blir allt mer underfinansierade när HVO som nu är en bit över 30 kr litern.
Material för utemiljöer
Markutrustning av alla de slag når prisnivåer som inte vare sig kommunerna eller kommersiella fastighetsägare kan klara att betala i de volymer vi hittills anskaffat. Och gatusidan får förstås också mindre beläggningsarbeten för de medel som är anslagna till underhåll. Om inga extra pengar skjuts till från politiken för den prisexploderade elen till gatubelysningen lär det bli ännu mindre beläggningsarbeten och fler potthål.
Parkomställning
Hur ser det då ut inom parksidan? Lekplatssäkerhet är en obligatorisk uppgift, liksom delar av renhållningen. Men finklippt gräs är inte bara kostnadskrävande och sker i stora volymer i de flesta kommunerna. Den är också miljöbelastande och ändå går omställningen till hållbara gräsytor med mer ängsmark och slaghackat gräs ganska långsamt. Byta till slaghackning är ofta enkelt om man gör det 3-5 ggr om året. Men ängsmark växer som bekant bäst på mager mark och den gamla bruksgräsytan är oftast fet jord. Omställning tar tid och kostar pengar. Här kan vi nog räkna med att kommunerna kommer att behöva lägga mer investeringsresurser framöver på bekostnad av andra projekt.
Vem ska betala?
Vem som ska betala för öppna dagvattenlösningar är inte helt klarlagt på många håll. De tillhör i princip inte VA-nätet utan räknas till park och gatudriften, som sällan har fått extra pengar för att sköta dessa anläggningar. Även andra dagvatten-på-allmän-plats frågor är aktuella, som gata/parkens avgift till VA-sidan för dagvattenbrunnarnas vatten. Runt 700-800 kr per brunn är väl ganska vanligt och hur ska det gå ihop med att man får fler öppna dagvattenlösningar att betala för?
Ljuspunkter
Vad finns det för ljuspunkter framöver då? En stor sådan är att kompetensförsörjningen på det gröna området verkar underlättas genom yrkesvalideringar i form av TCYKs m.fl yrkesbevis. Det är en jätteviktig satsning för att praktiskt kunniga ska kunna visa och bevisa sina kunskaper och stärka yrkesrollen.
Klimatsmarta lösningar är också en integrerad del av väldigt många markprojekt nu och får vi bara medel till drift och underhåll av ekosystemtjänsterna så skulle klimatanpassningen kunna få en ännu bättre infasning och hållbarhet. Klimatsmarta lösningar måste få kosta, det är bara så.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
