
När vi pratar om trender i utemiljön är det inte bara skötselsnålt eller värdeskapande som gäller. Den minsta gemensamma nämnaren i kommunala utemiljöer heter TSRH.
TSRH-modellen är enkelt uttryckt, Tillgänglighet, Säkerhet, Renhet och Hälsa. Faktorer som kommuninvånarna är beredda att betala skatt för, varje år. För detta är en del av de offentliga grönytornas problem, de är inte avgiftsfinansierade utan måste betalas via skattsedeln. Precis som skolorna och omsorgen. Att i dessa svåra tider försöka få pengar till parken är förstås inte lätt. Med vad kan vi motivera våra folkvalda och våra kommuninvånare? Vad ger mycket ”pang för pengarna” i de flestas ögon?
Jo, bland annat dessa fyra, grundläggande hörnstenar. Låt mig ge er några praktiska exempel ur verkligheten.
Tillgängligheten. Kan man inte använda ytorna, lekplatsen eller markutrustningen så är det inte heller meningsfullt att betala för dem. Parksoffan som står i parken, hur fungerar den för de äldre och rörelsehindrade som kanske bäst av alla behöver kunna sätta sig ner en stund och ta igen sig? Om jag går med rollator, går det överhuvudtaget att ta sig upp igen, från sittande ställning? Eller blir jag kvar där tills någon vänlig själ hjälper mig upp? En bakåtlutande soffa, alltför låg, med felaktigt underlag, blir helt oanvändbar. Tillgängligheten går förlorad och därmed hela meningen med soffan.
Säkerheten. Vem döljer sig i de höga, risiga buskarna alldeles intill busskuren? Eller är det bara influget skräp som prasslar i buskarna? Förr ville vi gärna stänga in, skapa ganska höga rumsavgränsningar i utemiljön. Alla var inte meningsfulla, särskilt är de det inte idag. Bra belysning och öppenhet är viktigt för att människor ska känna sig trygga. Säkerheten betyder allt också på lekplatsen. Hellre färre men säkrare lekplatser. Trasiga klätterställningar, felaktiga huvud- och fingermått, ”strypsnaror i sandhissarna” och jag vet inte allt otäckt jag sett under årens lopp. Sådant måste bort. En olycka är för mycket. Nollvisionen måste vara vår ledstjärna.
Renhet. Nedskräpning betyder mer än man tror. Skräpet drar ner helhetsintrycket och får människor att må dåligt i utemiljön. Renhet är bland det viktigaste för upplevelsen, även om städning inte har någon hög yrkesstatus och inte heller något högt marknadspris. För att människor ska vilja betala skatt för skötseln av utemiljön krävs därför att vi sätter ribban högt när det gäller renhållning. Se bara vad parkförvaltningen i en helt vanlig stad fick ihop en söndag förmiddag, på bara lite drygt en kilometers sträcka vid strandpromenaden. 7 m3. Varje helg. Dubbelt så mycket om det är evenemang eller semestertider. Värdet på skötseln mäts av många i renhetsupplevelsen.
Hälsa. Kommuninvånarna är beredda att betala för hälsobefrämjande utemiljöer. Det har visat sig i många studier att hälsan påverkas i positiv riktning av utemiljöns beskaffenhet. De som har riklig tillgång till bra gångvägar för rörelseaktiviteter, många parker och alléer etc., allt i sitt närområde, har bra mycket bättre chanser till överlevnad än de som lever i asfaltdjungeln eller betongens förlovade land..
Ta alltså vara på möjligheterna att värdera din egen kommuns utemiljöer utifrån TSRH-modellen. Det kan ge nya impulser och nya möjligheter i kampen om skattebetalarnas pengar.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]