Det händer mycket kring våra stadsdelsskogar och kvartersskogar, kort och gott vår tätortsnära skog. Frågorna kring att utveckla natur och skogsområden är i ropet mer än någonsin. Vi har fler besökare än någonsin, vilket förstås kräver mer insatser. Man börjar bli mer medveten om att man har skog i sin närhet och är mån om den. En av orsakerna till den ökande användningen av tätortsnära natur är i samband med pandemin men även efter Covid har lagts till historien finns mycket som talar för en bestående förändring.
Det är viktigt för grönstrukturen i kommunen att dessa frågor får ta plats i samhällsbyggnadsprocessen. Den yngre generationen vill ha mer skötsel, gallring och röjning mot deras bostadsområde i jämförelse med den äldre generationen. Samtidigt är sol på balkongen eller terrassen en påverkansfaktor, liksom att det finns höga träd nära fastigheten. Kommuninvånarna kräver bättre riskhantering, vilket leder till att fler kommuner inventerar sina riskträd. Granar som drabbats av granbarksborre är inte ovanligt att hitta. Och det kostar pengar att åtgärda.
Summa summarum – kommuninvånarna vill ha skog men inte nära sitt eget hus. Och det behövs pengar för att ta till vara den tätortsnära skogens alla möjligheter.
Det ökade friluftsintresset är svårt att förena med eventuella produktionsintressen i tätortsnära skogar. Det ska man inte glömma eftersom flisintäkter på många ställen är en källa till att finansiera skötseln.
Idag är det också viktigt att främja den biologiska mångfalden och här är möjligheterna många i den tätortsnära skogen. Man kan återbruka de fällda träden och riset för att skapa något på samma plats, till ex bänkar, insektshotell och fågelholkar. Man kan också skapa fauna-depåer och behålla höga stubbar.
Men utmaningarna då? Jovisst finns det sådana.
Många och inte så lätta att lösa. Man kan inte lämna riskträd och döda träd nära GC-vägarna. Men det är inte lätt att förklara riskhantering i stadsnära skog för kommuninvånarna. Det är orealistiskt med samma krav som tex ett gatu- eller parkträd. Det är många hektar med mark som skall ronderas och underhållas. Till tillsyn och underhåll har vi helt enkelt för lite pengar i förhållande till omfattningen på ytorna. Pengarna ska användas till så mycket annat, men egentligen borde detta område vara ett av de mest prioriterade för klimatet framöver.
Av de pengar vi anslår till den tätortsnära skogen går det mesta till tillsyn och renhållning, följt av röjningsarbeten. En hake är att inte alla förvaltningar har en öronmärkt budget för dessa frågor och då blir det till ”att trolla med knäna”. Det är här flisintäkterna kommer in som en möjlig finansiering. Flisningen brukar kvittas mot åtgärderna, men ibland finns också intäkter för timmer och massaved. Många har bara skattefinansiering men där är det kärvt med pengar till parken.
Ibland blir det så att det enda vi gör är att åtgärda inkomna ärenden, d v s ”upptäckt eller anmälan” men ingen regelbunden tillsyn eller renhållning. Tjuvtippningarna ökar på många ställen, inte minst nära kommunikationsvägarna.
Det är inte så många förvaltningar som har ekonomiska nyckeltal för den tätortsnära skogens tillsyn, skötsel och underhållsåtgärder. En vanlig ”tumregel” är 0,50 kr/m2/år och det räcker inte till särskilt mycket mer än ”ärendena” och lite riktade renhållningsinsatser. Det behövs minst dubbelt så mycket om vi ska kunna prata om planerade underhållsinsatser. För ett antal år sedan hade många kommuner skogsarbetslag finansierade av AME-enheterna och kunde då sätta in personella resurser i egen regi utan att det belastade parkbudgeten särskilt mycket. Idag är det mer sällsynt men något som skulle kunna lyfta den tätortsnära skogens förvaltning om det kommer tillbaka.
Det är inte heller alla kommuner som har särskilda planer för den tätortsnära skogen utan delar upp i reservat och större skogar för sig med skogsbruksplan medan tätortsnära är ”bakat in” i naturmarken. En viktig början är just att få fastställt en skötsel- och underhållsplan med konkreta åtgärder, frekvenser och ”prislappar” så att prioriteringsdiskussionen kan starta på politisk nivå och hos förvaltningsledningarna. Utan pengar är det svårt att få till det pang som behövs nu när användningen har ökar kraftigt och intresset för naturen är större än på länge.
Vi har en inspelad kurs som heter “tätortsnära skog-och natur”, den finns att köpa med 1 månad eller 1 års tillgång här: https://gronatrender.se/inspelade-kurser/tatortsnara-skog-och-natur/
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
