Utan rätt lutning måste vi stämpa.
Tänk dig att ni gräver i en två-filig väg och det finns grönytor intill den filen där ni ska gräva. Ni som är med och gräver vet förstås att vi måste ha en tillräcklig lutning på schaktet åt båda sidorna, men det är lätt att vi ”improviserar”.
Tillräcklig lutning är 15-20 grader och då blir det mer massor att gräva upp. Jämfört med om vi släntar lite mindre. Intill grönytan är det inte svårt att låta det luta tillräckligt, men utåt vägens mitt är det en helt annan sak.
Om vi släntlutar som man ska blir det till att stänga av vägen. Vi får göra en tillfällig trafikomledning. Framkomligheten för bilisterna minskar. Och desto mer asfalt, förstärkningslager och obundet bärlager vi måste ta bort, desto dyrare och mer tidskrävande blir återställningen.
De flesta förvaltningarna har idag ingen egen kassett eller släde för stämpning. När det ska till en stödkonstruktion hyr vi in både kassett och montering/ demontering. Det är bara det att stämpning är dyrt och mycket tidskrävande. Enklast blir att göra som vi alltid gjort. Vi gräver försiktigt och släntar så mycket det går, där det går.
Så vad är det vi gör med våra ”improviserade lösningar? Hur mycket ökar olycksrisken? Även om det går bra idag finns mycket som talar för att olyckan kan komma med förödande kraft.
En m3 schaktmassa väger ca. 1600 kg. När raset kommer har det ofta föregåtts av rörelser i eller ovanför schaktet. En spricka bildas. Kanske kommer en tung lastbil körandes i den öppna körfilen. Vibrationerna får marken att skaka.
Vi är på frostfritt djup ett par meter under ytan och jobbar med rörläggning eller utsättning. Sidan mot trafiken ger vika för att lutningen är närmast obefintlig.
Oftast blir det ”bara” ett mindre ras. Är det bara stövlarna som sitter fast kanske jag kan få ut fötterna och hämta nya stövlar på förrådet. Värre är att sitta fast till midjan och inte kunna ta sig loss själv. Trycket mot benen blir enormt och tiden är knapp.
Först i svåra situationer anmäls ett inträffat olyckstillbud. Vid mindre ras håller man hellre tyst och jobbar vidare. Det går ungefär 20 tillbud på en arbetsolycka men många ”små ras” blir inte anmälda vare sig till arbetsledning eller arbetsmiljöverk. Vi som jobbar i schaktet tänker att det är vårt eget fel. Vi var nog inte tillräckligt försiktiga.
Egentligen är det ju tvärtom. Ingen seriös arbetsgivare vill att vi tar onödiga risker. För så är det tyvärr, att gräva och schakta innebär stora risker för både maskinförarna och spadisarna.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
