Vad händer kring park, gata och yttre fastighetsmark?
I ganska många år nu har jag skrivit en krönika varje år om hur branschen kan tänkas utveckla sig framåt. Sällan har jag fått så många flashbacks till det tidiga 1990-talet som denna höst.
Låt oss börja med exploatering och förtätning som varit tongivande de sista 10 åren. Där är det mycket komplicerat nu. Stora delar av byggsektorn håller på att gå i stå. Alla känner till orsaken med höga räntor och dyra byggkostnader. Däremot är inte alla som ser sammanhanget mellan stillastående nybyggnad och pågående projekt som ska färdigställas. Kommunerna drar inte längre in pengar på att tomtförsäljningar och markupplåtelser. Stort minus i kassan. Inte bra. Markbyggnad och landskapsplanering känner av de kalla vindarna. VA klarar sig bäst.
På driften är det kärvt för gata och park. Vintern är svårberäknad och barmarksdriften brottas med både torka och skyfall. Gata och park i egen regi lider ofta av att driftuppdragens omfattning inte är kopplat till anslagen och att man inte har affärssystem för att redovisa drift och underhåll. VA och yttre fastighet har tydligare kopplingar och därmed större genomskinlighet mot politiken och prioriteringarna. För alla verksamheter gäller dock att livstidskostnaderna för en anläggning och dess komponenter behöver bli mer synliga än idag.
Alltför ofta ser man att vi haft resurser att bygga nya anläggningar men inte får några nya driftpengar. Fortsätter vi med att skjuta upp nödvändiga underhållsarbeten för att betala mer drift, så kommer kapitalförstöringen att öka kraftigt.
Kyrkogårdarna kämpar också med både drift och anläggning. Begravningsskicket har förändrat sig kraftigt under senare år med många askgravplatser men samtidigt stort markbehov för nya kistgravar. Samtidigt har nu begravningsavgiften funnits sedan år 2000 och under den tiden stigit med runt 75%. Avgiften är inte lätt att höja ytterligare i dessa dyrtider. Genom sammanläggningar finns nu många fler storpastorat som var och en har många kyrkogårdar att förvalta, med stora utmaningar kring samordning, likställdhet i standard och förstås effektiviseringsbehov.
Inte sällan ser man möjligheter till förbättrat kunskapsutbyte och samarbete med andra offentliga huvudmän för allmän platsmark, t. ex gata och park. Ett naturligt samarbetsområde 2024 är biologisk mångfald och klimatanpassningslösningar, t ex dagvattenlösningar och gräsomställning till ängsmark.
Trädgårdsanläggare och driftentreprenörer har det tufft just nu. Anläggarna pressas både av att privatkunderna drar i bromsen, materialleverantörerna har höjt sina priser och förstås av att byggsektorn är i en så stor kris att vi inte sett detta sedan tidigt 1990-tal. Min magkänsla, för jag var ju med den gången också, är att det kommer bli värre innan det blir bättre. 2024 kan bli ett mycket svårt år för många företag och förvaltningar.
Nu till maskinutvecklingen. Här har det gått fort de senaste åren. Med mycket batterimaskiner och långt gången omställning till fossilfria bränslen är vi en bra bit på väg i miljöarbetet. Men HVO är mer än lite dyr och maskinpriserna har som allt annat ökat rejält. Vi behöver motverka dyrtiderna genom att bli bättre på hur vi arbetar rent logistiskt och minska tid och kostnader för att transportera, lasta och lossa, både personal och maskiner.
Särskilt när vi har många arbetsställen som ska betjänas från en och samma depå. Och vi behöver fortsätta att utveckla arbetsrobotar för olika typer av skötselarbeten. Här finns både kroppsligt slit att spara och effektivisering att vinna.
Till sist tänkte jag nämna att vi under hösten spelat in två kostnadsfria kurser om aktuella driftsutmaningar. Det finns en för gata/park/yttre fastighet, https://gronatrender.se/inspelade-kurser/gata-park-och-yttre-skotsels-driftutmaningar-2023/ och en för kyrkogårdar https://gronatrender.se/inspelade-kurser/kyrkogardens-driftutmaningar-2023/. Varje driftutmaningskurs är ca 40 minuter lång och alltså helt kostnadsfri att ta del av.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
