Arbetet i våra utemiljöer är farligare än man tror. Att vara parkarbetare, gatuarbetare, kyrkogårdsarbetare eller fastighetsskötare innebär bl. a att utsättas för en mängd vardagsrisker i samband med användning av arbetsutrustning. 50% av arbetsuppgifterna utförs med någon typ av fordon som servicebil, traktor, grävmaskin, lastmaskin, truck eller liknande. Runt 75% av arbetet sker också med någon typ av maskin, allt ifrån grästrimmer, lövblås, åkgräsklippare, jordfräs, skylift, vibroplatta, hetvattentvätt, häcksax, motorsåg, snöslunga eller motsvarande. Och mycket arbete sker också i närheten av andra människor eller på eller invid väg.
Därför är det också särskilt viktigt att alla känner till de olika riskerna och använder rätt arbetsteknik, rätt skyddsutrustning och inte minst låter bli att slarva. Jag skulle bara, är något som ofta hörs efter tillbud eller olyckor har inträffat.
-Jag ville bara köra ett drag till med åkgräsklipparen utmed kanten för att slippa slå så mycket av slänten med grästrimmern. Åkgräsklipparen hade vält.
-Jag hade inte tid att ta på mig säkerhetslinan när jag skulle rensa på taket. Fallolycka.
– Jag trodde inte att det skulle kunna hända. Hade spärrat dödmansgreppet på häcksaxen med silvertejp. Saxen slant och klippte personen i benet.

Många gånger är vi dåliga på att prata om riskerna innan det händer en olycka på arbetsplatsen. Alla har fullt upp med arbetet och tillbud, när det är oj istället för aj, är ofta sånt man inte alls vill prata om. När man gjort ett handhavandefel och känner att det är ens eget fel, då är det särskilt tyst. Man brukar säga att det går 20 tillbud på en olycka men att många av tillbuden aldrig blir inrapporterade just p g a ”skämmigheten” att prata om något som man uppfattar som obetänksamhet. Så vi behöver inte bara göra riskerna kända av alla på arbetsplatsen, utan också göra riskbedömningar och åtgärder förstådda av alla. Och till det behöver vi tydliga maskin- och arbetsinstruktioner för vad vi ska tänka på före, under, efter arbetet och vilken skyddsutrustning och vilka säkerhetsregler vi måste använda och tillämpa.
Arbetsgivaren måste riskbedöma alla arbeten som sker med någon typ av arbetsutrustning. Om man har mer än tio anställda ska alla riskbedömningar vara skriftliga. Och arbetsgivaren är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa. Både för anställda, inhyrda och andra som befinner sig inom arbetsområdet.
Arbetsuppgifterna är breda och därför blir det också många olika instruktioner som behövs. Förutom för arbete med maskiner, fordon och redskap finns det ofta verkstadsarbete, manuella arbeten typ renhållning/städning, transportarbete, arbete med kemikalier och frågor kring organisatorisk och social arbetsmiljö att riskbedöma. Räknar man samman alla riskbedömningar blir det ofta ett hundratal eller och det är inte utan att en risk i sig självt är att riskbedömningarna är korrekt gjorda men samlar damm i någons bokhylla eller bara fyller upp lagringsutrymmet i någons datum. Det räddar inga liv och förebygger inga olyckor.
Arbetsmiljöarbete ska bedrivas systematiskt och genomsyra det dagliga arbetet i hela organisationen. Riskbedömningar behöver göras tillsammans mellan chefer, skyddsombud och arbetslag och uppdateras regelbundet. Lösningar för att ta bort eller minimera riskerna behöver också hittas tillsammans. Risker och lösningar behöver också göras kända av alla, både till teori och praktik. I halva mitt arbetsliv har jag arbetat med denna folkbildningsinsats på kyrkogårdar, hos park- och gatukontor, hos fastighetsbolag och entreprenörer. Det är en av de kursledaruppgifter som jag verkligen brinner för, både nu och 2007 när jag började med kurser i säkert handhavande.

Jag gör förstås andra utbildningar också, i kalkylering, vinterväghållning, effektivisera egen regi m.m. men säkert handhavande, säker gravgrävning och gräva och schakta säkert ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Olyckor och tillbud går att minska kraftigt med rätt förebyggande insatser. Och efter varje arbetsdag ska vi kunna komma hem utan arbetsskada eller arbetssjukdom. Det är arbetet som måste vara hållbart och vi ska inte slita ut en människa i taget. Det är grunden för ett sunt arbetsliv.
Kurserna i säkert handhavande har utvecklats med åren och den senaste varianten tog vi fram i januari 2025 med uppdaterade arbets- och maskininstruktioner som gäller för de nya arbetsmiljöreglerna som trädde i kraft 2025. Vi har de senaste åren börjat hålla kursen fysiskt vid vissa tillfällen.
Kursen finns tillgänglig som inspelad webbkurs att köpa direkt här på Gröna Trender.
Klicka här för att läsa mer om kursen.
Kursen går också att beställa som en uppdragsutbildning på plats hos er med upplägget nedan.
Upplägget är en halvdag teori och eftermiddagen ute med diskussioner runt maskiner, fordon och redskap. Se infogade bilder för innehåll.


Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.
Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
