
Ängsmarker är en viktig del av vårt landskap och spelar en avgörande roll för vår biologiska mångfald. De är hem för en mängd olika växt- och djurarter och ger också viktiga ekosystemtjänster som pollinering och vattenreglering. Trots det starka intresset för ängsmark och ängsskötsel minskar antalet arter i nästan alla våra ängsmarker. Detta är en oroande trend som kräver närmare undersökning.
Det finns flera faktorer som kan bidra till detta fenomen. En av de främsta orsakerna är förändringar i markanvändningen. Många ängsmarker har omvandlats till åkermark eller betesmark. Andra har övergivits och blivit igenväxta med buskar och träd. Dessa förändringar kan ha en negativ effekt på de växt- och djurarter som är beroende av ängen för sin överlevnad. Till exempel kan en ökning av träd och buskar leda till att ljuset blockeras och att marken blir torrare, vilket kan försvåra för vissa växtarter att överleva.
En annan faktor som kan påverka antalet arter i ängsmarker är förändringar i klimatet. Klimatförändringar kan leda till att vissa växt- och djurarter flyttar till nya områden eller försvinner helt från sina nuvarande livsmiljöer. Förändringar i nederbördsmönster och temperatur kan också påverka vegetationens sammansättning och på så sätt minska tillgängligheten av mat och skydd för djur.
Även övergödning kan påverka antalet arter. Övergödning kan ske till följd av överanvändning av gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket. Detta kan leda till att vissa arter av växter tar över och skuggar ut andra, vilket minskar den biologiska mångfalden i området. Dessutom kan övergödning leda till att marken blir för torr eller för våt för vissa arter att överleva.
För att skydda och bevara ängsmarken och djuren som bor i dom är det viktigt att vidta åtgärder för att minska påverkan från markanvändning, klimatförändringar och övergödning. En viktig åtgärd är att öka medvetenheten om betydelsen av ängsmarker och ängsskötsel bland allmänheten och beslutsfattare. Det är också viktigt att samarbeta med jordbrukare och andra markägare för att skapa incitament för att bevara ängsmark och genomföra rätt slags ängsskötsel.
Andra åtgärder kan vara att återställa igenväxta ängsmarker och skapa nya ängsmarksområden genom markåtervinning och plantering. Detta kan också innebära att införa en större variation av växtarter som är anpassade till olika markförhållanden och klimatförhållanden.
En annan viktig åtgärd är att främja forskning och utveckling av nya metoder för ängsskötsel och markanvändning. Detta kan innefatta tekniker som minskar användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel, samtidigt som man upprätthåller en hög nivå av produktivitet och biologisk mångfald. Det kan också innebära att man utvecklar nya metoder för att identifiera och skydda hotade arter och deras livsmiljöer.
Det är viktigt att påminna oss om att ängen inte bara är en viktig källa till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, utan också en viktig del av vår kultur och historia. Många traditionella jordbruksmetoder och samhällen är tätt förknippade med ängsmarken och dess arter.
Sammanfattningsvis är det viktigt att vidta åtgärder för att bevara ängsmarken och dess arter. Detta kan innefatta att öka medvetenheten om betydelsen av ängsmarker, samarbeta med jordbrukare och markägare, återställa igenväxta områden och främja forskning och utveckling av nya metoder för ängsskötsel och markanvändning. Genom att bevara ängsmarken kan vi säkerställa att den biologiska mångfalden och kulturella arvet bevaras för framtida generationer att uppskatta och dra nytta av.
Redaktionen på Gröna Trender

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]