
I mitt arbete på kommunen i Västervik finner jag varje dag nya utmaningar och idéer för att få till barnkonventionens aspekter i utformningen av de lekplatser som är på väg att byggas. I dagsläget har kommunen 35 lekplatser, som finns i de olika tätorterna. Under mina tre år på samhällsbyggnadsenheten har jag varit med och avvecklat 10 lekplatser. Gemensamt för alla dessa har varit deras läge, behov av upprustning och mängden A-fel. Gällande läget så kan man tydligt se att en del av dessa lekplatser har placerats i ett mer privat läge, dvs nära befintlig bebyggelse, eller undangömt, vilket leder till att det mer blivit ett ”tillhåll”. Behovet av upprustning har och är en utmaning!
Under 2018 fick en extern besiktningsman göra en grundlig genomgång av alla lekplatser. Det resulterade i ett omfattande dokument, där mycket visade på flera A-fel och ett stort underhållsbehov. Vi lyfte detta till politiken och fick igenom en satsning på 1 miljon för reinvestering under två år. Årets budget har nu snart blivit använd, vi har lyckats uppgradera många lekplatser under 2019 och 2020. Såklart återstår mycket arbete, det är bara 14 lekplatser där dessa större åtgärder färdigställts. Nu arbetar jag mest med att uppdatera kartunderlag och de förteckningar som finns. Underlag ska in i vår parkmodul Geosecma. Allt för att kunna kvalitetssäkra och få bättre rutiner. Planeringen framåt består i att uppdatera de återstående lekplatserna. En utmaning blir att den miljon som tilldelats ska räcka. Först 2022 kommer det att visa sig om kalkylen stämmer.

Jag har även förmånen att få vara projektledare för nya lekplatser, under kommande år 2021 kommer en ny lekplats i Piperskärr att projekteras och byggas. Här har vi tagit hjälp av barnen på förskolan Ekbacken. Förskolan ligger i närheten av den nya lekplatsen. I december månad träffade vi 15 barn i 4-5 år åldern och frågade dem vad som de gillade med en lekplats? Många saker är roliga, mest roligt är om det finns en lång rutschbana och flera gungor. Ett par flickor berättade bestämt att om det finns en linbana så får den inte vara för snabb och hög! Då blir det läskigt. Förskolelärarna fick också framföra sina önskemål, en toalett som finns i närheten där man kan byta blöjor.
Vattenlek pratade några av pojkarna om, de hade besökt en vattenlekplats i Stockholm under sommaren och de gillade att man kunde bestämma vart vattnet skulle spruta. Det var roligt tyckte dem.
Innan vi sa hejdå till förskolebarnen så lämnade de över teckningar som de målat till oss. Många fina lekhus, klättertorn och gungor som de önskade att ha på sin lekplats. En pojke hade målat en fotbollsplan med fotbollsmål. Ja, detta möte med barnen har gett mig många nya tankar kring det kommande arbetet med utformningen av lekplatsen. Det är så viktigt att lyssna och känna in vad som barnen tycker och tänker. Här kan man tydligt koppla till barnkonventionens punkter:
12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
6 Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Hur arbetar du med utvecklingen av lekplatser i din kommun?
Mina tankar med att utforma en ny lekplats är att få in flera lekvärden. Nuvarande lekplatser i vår kommun har ofta en dimension, där finns de lekvärden: man ska kunna klättra, gunga, leka i sandlåda åka rutsch. Jag vill gärna få till en ”skogslinga” där man kan leka med tex kottar, pinnar, bygga koja, hoppa på stenar. Det här blir en utmaning för mig. Att tänka enkelt men ändå få till de funktioner som jag vill åt. Spännande!
Allt behöver ju inte vara så tillrättalagt. Fantasin hos barnen finns där!
Naturligtvis behöver man tänka på säkerheten. Att det finns fallskydd där behovet är sådant. Dagens lekutrustning är väldigt säker om man arbetar förebyggande med underhåll och skötsel. Min uppfattning är att lekutrustning som har funnits på lekplatserna i kommunen är ca 20-25 år, ibland äldre. Känns det igen i din kommun?
Troligen finns det ett stort behov av underhåll i flertalet kommuner när det gäller lekutrustning.
I samband med att vi bygger nytt så har vi chans att förändra vårt tankesätt och få med oss barnen i det arbetet. Gammalt blir nytt och vårt arbetssätt kan förändra sig.
Att samverka med barnen på förskolan och att få lära mig mer om hur man utformar lekplatser, det har inspirerat mig att få vidare perspektiv. Att använda fler lekvärden och även arbeta mer hållbart. Det tar jag med mig in i det nya året 2021.
Anna Selldén – Landskapsingenjör
Fakta
Anna Selldén är utbildad landskapsingenjör och har arbetat inom grönytebranschen sen 2004. Hon började som parkarbetare under studietiden och har sedan arbetat i arbetsledande ställning på både utförar- och beställarsidan.
Anna arbetar nu för Västerviks Kommun och ansvarar för flera områden, bl. a cykelfrågor, lekplatser, trädfrågor och projektledning.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]