
Kanske är inte de hundraåriga smidesportarna det första som löparen i Göteborgs-Varvet tänker på efter en halvmara? Inte heller de kalkstensmurar som omger den arena som har anor sedan 1920-talet och som idag vittnar om idrottshistoria men även byggnadsvårdshistoria i Göteborg.
Den anrika Slottsskogsvallen i centrala Göteborg har under snart hundra år sett friidrottstalanger nå sina första segrar och få sina första medaljer. Med tiden har idrottsarenan också fått stå värd för konserter, ungdomsturneringar och större mästerskap. Dagens arena är nu lätt restaurerad för att möta kommande event. Smideshantverket har mycket att berätta för dig som är ny besökare!
Slottsskogsvallen uppfördes i samband med Göteborgs jubileumsutställning och invigdes högtidligt den 12 maj 1923 av kronprins Gustaf Adolf. Arkitekt var Lars Israel Wahlman, som även ritat bl a Tjolöholms slott. Byggherre var Göteborgs stad. Anläggningen uppfördes i en tidstypisk 20-talsklassisism där byggnaderna gavs klassicistiska fasader dekorerade med pilastermotiv. Den ovala arenan omgavs av smidesstaket och naturstensmurar samt kantades av ett antal läktarbyggnader och paviljonger. Idrottsplatsen blev snart Göteborgs stolthet med sina för tiden moderna löparbanor.
2017 fick Furmanek Sverige AB uppdraget av Göteborgs Stad att restaurera och med sten- och smideskonservatorer ta sig an Slottsskogsvallen. Uppdraget omfattade murar längs med arenan samt smidesstaket och –detaljer som avgränsar och utsmyckar arenan. I uppdraget ingick även att nytillverka delar till det ursprungliga staketet som skadats eller förstörts under gången tid.
Med demonterbara spann har anläggningen anpassats till dagens behov av säkerhet och utrymningsvägar. Den antikvariska dimensionen har fått samspela med nutidens bruksbehov – och konserter på arenan med tiotusentals deltagare fordrar en annan flexibilitet i arenan än behov som förelåg när anläggningen uppfördes i tidigt 1900-tal.
Nya såväl som äldre staket och grindar, med samma finish och form, omgärdar nu hela arenan och får så göra i de kommande hundra åren. Grindar med utsmyckningsdetaljer har restaurerats och vissa smidesdetaljer har fått ersättas då de skadats eller brutits sönder.
Murarna, som varit fundament för staketen, fick rensas och restaureras. Växtlighet, alger och rötter hade på olika sätt påverkat murarnas beständighet och form. Vissa partier hade fått en avvikande form och tidens tand hade gjort avtryck – stenar saknades, fog hade lossnat och skräp hade samlats.
Omfogning och komplettering av nya stenar samt i vissa fall en restaurerad murstruktur har nu gjort att anläggningens historiska former har återfåtts och att den byggnadsvårdsåtgärd som är gjord står stolt som minnesmärke inför Göteborgs Stads 400-årsjubileum inom kort.
En varsam anpassning har gjorts för att leva upp till tillgänglighetskrav samt säkerhetsaspekter. Murar rengjorts och smidesstaket har delvis fått nya fästen och nu är Slottsskogsvallen beredd att även ta emot kommande världsrekordkandidater och friidrottsstjärnor.
Victoria Ask, Antiquum, har varit antikvarisk kontrollant, förordnad av Göteborgs Stad under projektet.
”Ur ett antikvariskt perspektiv gjordes en del kompromisser och avvägningar så som t ex när det gäller att delar av staketen skulle nytillverkas. Det gjordes även avsteg avseende ytbehandlingsmetod då beställaren, Idrotts- och föreningsförvaltningen, önskade en modernare metod där järnet sandblästrades och galvaniserades samt målades med en tvåkomponentsfärg istället för en traditionell ytbehandlingsmetod med exempelvis linoljefärg. Arbetet är väl utfört och nytillverkade staket samt grindar liksom renoverade murar är pietetsfullt utfört med fullgott resultat”, säger Victoria.
Dijan Vranjic, Göteborgs Stad, har från beställarens sida följt arbetet under projektet. Han säger;
”Företaget har lämnat ett väl genomfört arbete efter sig. Arbetet med stenmuren är exceptionellt väl genomfört, vilket även förbipasserande noterat och kommenterat. Smidesarbetet, såväl de renoverade sektionerna som de nya sektionerna, ser väldigt fina ut och det är små skillnader mellan dem”, säger Dijan Vranjic, projektledare vid Idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg Stad.
Staffan Yngvesson, Furmanek Sverige AB, har mycket gott att säga om samarbetet. ”- Det har varit en ära för oss att genomföra detta projekt, på anrika Slottsskogsvallen, åt en kvalificerad beställare som uppskattat den erfarna och kompetenta konservatorsgrupp vi haft på plats under året. Det är värdefullt att ha en beställare som uppskattar det lilla extra och den engagemang våra medarbetare har för byggnadsvårdsprojekten”.
Staffan Yngvesson, Affärsutvecklingschef, Furmanek Sverige AB
Fakta
Furmanek Sverige AB är det svenska dotterbolaget i Furmanek-koncernen. Koncernen har arbetat med byggnadsvårdsprojekt i Europa i mer än 30 år. Från konservatorskompetens inom trä, metall, glas, sten och inom måleri går byggnadsvårdsdisciplinerna till spåntak, tegel- och putsade fasader och smideskonservering och laserrengöring av fundament, broar och samhällsintrastruktur. Fokus är äldre miljöer och uppdragen från totalkonservering i världsarvsmiljö till enskilda träskulpturer eller blyinfattade fönster – stora som små projekt med samma känsla hos varje medarbetare så att kulturarvet bevaras för kommande generationers liv och bruk.
Smidesstaketen kring Slottsskogsvallen var ursprungliga från 1920-talet. Utformningen är tidstypisk och utgör ett viktigt inslag i helhetsmiljön kring anläggningen. Det fanns två olika stakettyper, en enklare med spetsar samt en mer arbetad modell med treuddar. Staketen var i dåligt skick med rostangrepp i varierande grad. I projekteringen beslutades om att bevara och renovera de mer dekorativa staketen samt att byta ut den enklare modellen (som också var i sämre skick). De nya staketen skulle tillverkas som kopior av de äldre men behövde modifieras något för att uppfylla moderna krav på t ex klättringsbarhet. Alla grindar var också original i form av enklare svänggrindar. Dessa hade förutom skador funktionella brister och beslut togs om att ersätta dessa mot nytillverkade kopior.
I samband med renovering och nytillverkning av staket och grindar beslöts även att låta renovera naturstensmurarna som kringgärdar arenan. Murarna var i behov av underhåll och på flera ställen fanns bl a sättningsskador, frostsprängningar, växtlighet som växt in i murarna och sten som saknades.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]