
Kyrkogården i besparingstider
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? Ekonomiskt och personellt. Nej, det är sidoordnade uppgifter. Det är så många uppgifter som faller under kyrkogårdens ansvar.
Utöver begravningslagens krav finns flera andra lagar som är mycket krävande när det gäller att dra resurser. Främst är det plan- och bygglagens regler om kraven på huvudmannaskapet för allmän platsmark och kyrkogårdsmark är också allmän platsmark. Men det är inte hela sanningen. Även obligatoriska arbeten kan avgränsas till uppgift, mängd och frekvens. I det vi kallar en lägsta godtagbar standard och volym.
Och då vill ju sätta det viktigaste först, prioritera rätt. Eller hur? Fast det är lättare sagt än gjort. Har vi ens samma standard på alla våra kyrkogårdar, eller gör vi olika? Och varför är det så?

Inte sällan gör vi inte bara obligatoriska uppgifter utan det finns också en gråzon mellan det obligatoriska och det frivilliga.
Så är det förstås också i kommunerna, som har ansvaret för gator och parker, den verkligt stora delen av allmän platsmark. Och även där finns det speciallagstiftning för delar av uppdraget. Många lagar faktiskt. En sådan är väglagen och väghållningens juridik är inte lättare att vägledas av än vad begravningslagen är. Och givet är att kommunerna också brottas med stigande kostnader och svårt att få pengar till gator och parker. För kommunalskatten ska räcka till så mycket mer. Så pengarna räcker inte till. På långa vägar räcker dom inte till.
I många år har jag genomlyst gata/park verksamheter i kommunerna för att hjälpa till att klarlägga driftuppdragens verksamhet, leta efter effektiviseringar och pröva hur egen-regiarbeten står sig mot att konkurrensutsätta. Jag skojar inte om jag säger att jag rest land och rike runt fram till pandemin, för innan var ju allt fysiskt på plats. Det är först sedan 2020 som jag börjat åka på den digitala motorvägen och arbeta i Teams med workshopar, chattforum och materialdelning. Men uppdragen har inte förändrat sig så mycket. Det handlar i grunden om hur man ska använda de befintliga resurserna på bästa sätt och omprioritera i stället för att låta kostnaderna skena i väg.
Vi bor alla i kommuner som har större behov än resurser och inte minst behöver social, omsorg, skola och andra samhällsviktiga sektorer kunna möta växande behov. Även där måste det ändå sparas och omprioriteras. Är det då konstigt att man på allt fler håll höjer ögonbrynen för den ständigt stigande begravningsavgiften. Och för att huvudmännen inte är utsatta för en prövning om de resurser man begär också ska beviljas. I kommunerna är det alltså inte så.
Effektiviseringskrav behöver inte vara något negativt. Det är ofta som prioritering och ifrågasättande hjälper utvecklingen på traven. Frågarna jag inledde med var; var är vi idag, vart vill vi komma och hur tar vi oss dit? De är lätta att ställa men svårare att besvara. Svaren hjälper oss med den strategiska planeringen. Den i sin tur kan sägas vara konsten att förhålla sig till omvärlden och agera på rätt sätt.
Det man vill är detta:
- Skapa förståelse för nuläget
- Vad påverkar organisationen positivt och negativt på kort resp. lång sikt
- Vad ska produceras i framtiden
- Identifiera och prioritera vad som är viktigast att uppnå
- Kontinuerligt analysera information utifrån valda parametrar
- Anpassa/justera vid behov
Det handlar alltså om att väga välja väg och skapa en tydlig målbild. Och för att kunna prioritera rätt mellan olika ansvar och uppgifter behöver vi kunna koppla ihop den strategiska planeringen med vår yttre effektivitet.
Den yttre handlar om att göra rätt saker, det som verkligen är organisationens uppgift. Där frågar vi oss:
- Vilka tjänster/ vilket utbud ska tillhandahållas?
- Är det rätt kvalitet på tjänsterna?
- Är kundnöjdheten acceptabel?
Den inre handlar om att göra dessa saker på rätt sätt, om resurserna är rimliga i förhållande till det vi producerar. Där frågar vi oss:
- Är vi rätt organiserade utifrån uppgift?
- Fungerar de interna processerna?
- Finns rätt kompetens nu och framöver?
Vi har tre vägar att gå. Besparing. Anpassning och Effektivisering. I dåliga tider (just nu har vi den värsta lågkonjunkturen på 30 år) är det vanligt att man väljer en negativ organisationsutveckling, att skjuta upp, ta bort eller reducera. Det är osthyveln eller tårtspaden som besparingsprincip. Det leder ofta till dålig arbetsmiljö, tappade sugar och kortsiktiga lösningar som kan bli dyrköpta i längden.
Den neutrala organisationsutvecklingen väljer i stället att anpassa organisationen till gällande lagstiftning (vad är obligatoriskt, vad är inte och lägsta godtagbar standard och volym).
Den värdeskapande organisationsutvecklingen tar längre tid att genomföra men bygger på delaktighet och att tänka utanför boxen. Våga ifrågasätta och hitta smarta lösningar. Där tänker vi:
- Minimera resursslöseri
- Optimera produktion och bemanning
- Förändra arbetssätt och metoder
- Balans mellan kvalitet och kostnad
- Avveckla när funktion spelat ut sin roll
Och summa summarum det är väl det mitt hjärta brinner för och det som är drivkraften som gör att jag fortsätter att arbeta med dessa frågor fast jag fyllt 65 år och varit med i branschen sedan 35 år. Jo, jag vet. Det är en evighet av tid. Och ändå inte. Det är så länge jag och min fru har varit tillsammans och tänker jag så känns tiden inte alls lång. Men tänker jag på mitt långvariga resande och alla förvaltningar och människor jag lärt känna så är det absolut en mycket lång tidsperiod.
Ändå är det mycket kunskap från då som är lika aktuella nu som då. Och mycket som har förändrats. Inte minst med de digitala möjligheterna. Det som är gemensamt med det tidiga 1990-talet är att resurserna inte räcker till att täcka alla behov och att prioriteringarna är svåra att göra. Då som nu. Och precis som under alla år så bejakar jag den värdeskapande utvecklingen. Effektivisering. Det är den som är vägen framåt.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet: Effektivisera kyrkogårdverksamheten
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]

Har avståndet ökat mellan kontor och fält? – bättre förståelse behövs för arbetet ute på fältet
Det är viktigt att chefer i utemiljöförvaltningarna har en tydlig förståelse för de praktiska arbetsuppgifterna och riskerna som medarbetarna möter. […]