Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan.
1. Traditionell kistsänkning med bärarlag/ band.
2. Traditionell kistsänkning med elektrisk kistsänkare.
3. Traditionell kistsänkning med elektrisk kistsänkare och monterat fallskydd.
4. Stoftnedsättning/kistsänkning i annat samfunds/ religions ordning där anhöriga/begravningsentreprenör/ församlingsrepresentanter svarar för del av gravsättningen (sänkning av stoft/kista samt viss del av återfyllningen så att stoftet/ kistan höljs).
5. Gravsättning utan ceremoni med endast huvudmannens personal närvarande.
Både ni och jag vet ju att det blir allt svårare att rekrytera frivilliga bärarlag. Processionsbärning ingår om den avlidne varit medlem i Svenska Kyrkan. Men vem ska bära om vi inte har det traditionella bärarlaget? Svaret är förstås att det blir vår egen personal. Och det innebär en stor utmaning för våra arbetslag. Låt oss se på förutsättningarna och traditionen kring processionsbärning.
Av de sex personer som ingår i kistbärarlaget går de närmast anhöriga vid huvudändan. Den som är allra närmast släkt med den avlidne går till vänster, på den sida den avlidne har sitt hjärta.
Att anhöriga är med som kistbärare är normalt och brukar uppmuntras – dock ser man gärna att det är minst två som har erfarenhet av uppgiften, för att undvika att något går galet. Om de som är närmast anhöriga känner sig osäkra på att bära i huvudändan, så är ordningen inte huggen i sten. Då ändrar man om lite i bärarordningen.
En del kistor är försedda med handtag och då är det enkelt att bära. I annat fall används ofta bärremmar. När kistan sänkts ned i graven släpper ena sidans bärare remmarna, varpå de på andra sidan drar upp dem och tar hand om dem.
Kistan bärs ut till graven med hjälp av ett bärarlag om 6 personer, som lugnt sänker ner kistan i graven med hjälp av sänkband. Hur tung får då kistan vara? Normalt är gränsen 25 kg/ person för enstaka lyft och 15 kg/ person vid upprepade lyft. AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön. 25 kg per person och 6 personer innebär att kistan med stoft kan väga 150 kg.
Men vad väger en kista egentligen? Kistorna väger i regel mellan 35 och 75 kg tomma och zinkkistorna väger omkring 20-30 kg. En man som väger 100 kg vid dödsfallet blir alltså en vikt med kista på ca 150 kg”. Vägning är möjligt på vissa krematorier men sällan på andra kyrkogårdsförvaltningar. Det gäller att försöka uppskatta vikten och räkna med att den är ojämnt fördelad i kistan.
Men om vi bara kan få ihop 4 bärare? Då ska vi inte lyfta manuellt mer än 25×4 = 100 kg vikt. Efter denna utläggning om traditionen, arbetsmiljöreglerna för manuella lyft och vad kistor väger, inser vi alla att manuell bärning och sänkning är en stor utmaning med svåra avvägningar.
Låt oss se vad det står i begravningshandboken, 8 kapitlet, avsnitt 8.8.
”Att arbeta med stoft och aska efter avlidna ställer stora krav på personalen. Den inre etiska kompassen, som styrs av tankar, känslor och erfarenheter, måste visa rätt. Vår etiska övertygelse styr hur vi handlar och reagerar inför olika situationer.
Av omsorg om stoftet och kistan bör man stora ansträngningar för att uppfylla den avlidnes sista önskemål så som den tolkas av de anhöriga. Inte sällan innebär detta att in- och utbärning, lyft och sänkning sker med för tunga vikter och/ eller att avsaknad av utrymme runt kistan vid in- och utgångar framtvingar felaktiga arbetsställningar eller arbetsrörelser.
Syftet med arbetsmiljölagen, AML, är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Där står det till exempel att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö.
Arbetsgivarens skyldighet är att i alla lägen säkerställa att arbetet kan ske på ett säkert sätt. Om så inte är fallet måste arbetet anordnas på ett annat sätt så att risker och olyckor förebyggs.”
Det är tydligt och klart och kan inte missförstås. I alla lägen säkerställa att arbetet kan ske på ett säkert sätt. Och det gäller alltså även sänkningen.
Elektrisk kistsänkare har funnits i många år, det är alls ingen nyhet. Men tror ni alla förvaltningar har den möjligheten? Svaret är dessvärre nej. Så är det inte. Vad beror det på?
Jag tror det ofta handlar om att vi är vana att ta i och när bärarlagen inte finns där så märker vi av att det blir fler sänkningar med egen personal. Innan var det bara i undantagsfall och då handlade det för oss själva mer om in- och utbärning av kistan till kapell eller kyrka. Och där har en del skaffat moderna hjälpmedel som elektriska höj- och sänkbara kistvagnar, medan det fortfarande på andra ställen är många slitsamma lyft och vridningar även i ut- och inbärning. Så slitsamma lyft är inget ovanligt i vardagsarbetet. Men visst är det lika viktigt att ha rätt hjälpmedel vid in- och utbärning som vid kistsänkning.
Säg inte att elektriska kistsänkare och kistvagnar är dyra. Det är dom absolut, men det är inget argument som accepteras i arbetsmiljösammanhang. Kom ihåg det som står i begravningshandboken om arbetsmiljölagens krav. ”Att i alla lägen säkerställa att arbetet kan ske på ett säkert sätt. Om så inte är fallet måste arbetet anordnas på ett annat sätt så att risker och olyckor förebyggs.”
Elektrisk kistsänkare
Vi tar lite fakta om att använda elektrisk kistsänkare. Tack till Patrik Ellström på AB Orax för illustrerande bilder och videosnutt.






Omgärda den sista akten med en värdig och säker kistsänkning. Kistsänkaren har som uppgift att underlätta hanteringen av kistor vid gravsättning så att man undviker tunga lyfta samt att det blir ett mer säkert, ergonomiskt och effektivt arbetssätt. Kistsänkaren finns med 2 eller 4 band, 5,5m eller 6,5m och tillbehör med distansram eller vagn. Max vikt 250kg. Kistsänkaren är monterad, så enkel att lägga på plats. Distansramen är i två delar, lätt att bära på plats. Kistsänkaren placeras i ramen då den är exakt anpassad för denna.
Distansramen underlättar lyft, då man kan lyfta kistan direkt från kistvagn till ram. Fallrisk vid sänkning av kistan är det idag ett flertal förvaltningar som väger in vid sänkning av kistor.
Anhöriga är inte vana vid denna situation och kan då få bära fram till graven där kistsänkaren placeras. Klicka på den inbäddade videon så ser du hur sänkningen sker rent praktiskt.
Det är ingen stor investering som krävs för att göra kistsänkningen både säkrare och värdigare. Det som krävs är att vi stannar upp och frågar oss själva, varför tar vi onödiga risker och sliter ut medarbetare efter medarbetare? Det är verkligen dags att uppfylla det där med i alla lägen säkerställa att arbetet kan göras på ett säkert sätt. Även när det gäller kistsänkning.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Från vin och varumärken till trädgård
Oavsett om det handlar om ett vin eller en trädgård, så är det sällan de snabba lösningarna som skapar de bästa resultaten.. […]

Idéträdgårdarna: Framtiden
Det är slutet av april och under veckan har vi elever i klass Träd Z sågat, målat, slipat, snickrat och borrat på vårt slutprojekt.. […]

Med inspiration från naturen
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen.. […]

Köp: Grundläggande växtkunskap
En kurs i grundläggande växtkunskap med Malin Augustsson, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, som tidigare har varit en livesänd kurs. […]

Återkommande drift och oregelbundet underhåll
Varför känns vissa delar av gata, park och kyrkogård som ständig vardag, medan andra plötsligt blir stora, dyra och svårstyrda frågor? […]

Skapa säkra och inspirerande utemiljöer
Att arbeta med grönska i offentlig miljö innebär ofta att möta naturens komplexa mångfald. […]

Med naturen som arbetskamrat
När man arbetat så länge med naturen att man nästan kan förutse vad den ska göra härnäst, då blir varje dag både enklare och mer fascinerande.. […]

De dödas stad – Père-Lachaise i Paris
För Parisarna är Père-Lachaise inte bara en plats för sorg och död – det är en oas, ett grönt hjärta i staden. […]

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]
