Växtporträtt: Solhattar

Sensommaren är solhattarnas tid. Med sina stora uppstickande färgstarka blommor är de värdefulla inslag i perennrabatterna, men det gäller att välja rätt sort och växtplats för att lyckas.

Det finns ett tiotal arter i släktet solhattar, Echinacea, och samtliga växer runt Ozarkregionen i USA, i östra delen av det amerikanska inlandet. De vilda arterna är antingen gulblommiga eller rosa till lilarosa, med förekomst av spontana vitblommiga mutationer. I odling är röd solhatt, Echinacea purpurea, absolut vanligast både i Sverige och andra länder. Det svenska namnet är dock lite missvisande för blommorna är mörkrosa och finns även i vitt.

Solhattar är uppskattade av både människor, pollinerande insekter och av fåglar. Både bin och fjärilar besöker dem gärna, och fåglarna äter dess frön på höst och vinter om man lämnar kvar fröställningarna. För djurlivet är det bra att välja enkel- eller dubbelblommande sorter och undvika de helt fyllda sorterna där disken i mitten är ombildad till kronblad. Vissa enkelblommande namnsorter är också sterila, så även om de innehåller nektar och pollen till insekter får de inga frön som fåglar kan äta. Eftersom vissa solhattar kan sprida sig med frö kan sterila sorter dock vara tacksamma i vissa sammanhang.

Utöver sin roll som rabattväxt är släktet även känt för sina medicinala egenskaper. Vissa arter används i naturläkemedel t.ex. för lindring av förkylningssymtom. De odlas även i både stor och liten skala som snittblomma, särskilt sedan förädlingen tog fart på 90-talet och det började dyka upp namnsorter i olika storlekar, färgtoner och former. Det var band annat då som världens mest odlade solhatt såg dagens ljus; Echinacea purpurea ’Magnus’, uppkallad efter sin upphovsman Magnus B. Nilsson på Landsbergs Perenner i Påarp!

Sorten ’Magnus’ förökas med frö som ska ge enhetlig avkomma med stora, starkt mörkrosa blommor på mörka stjälkar. Plantorna är rikblommiga och har ett stabilt, upprätt växtsätt. Ett kännetecken på en äkta ’Magnus’ är att kronbladen inte hänger nedåt utan står horisontellt ut från disken. Tyvärr började det snabbt dyka upp fröplantor som inte hade rent ursprung, så nuförtiden har plantor av ’Magnus’ ofta lite blekare blommor och kronbladen hänger mer. De svenska plantskolorna har därför tagit fram en sortäkta version som går under namnet ’Magnus Exklusiv’. Den förökas vegetativt med material från originalplantan. Det finns även en mer pålitlig fröförökad sort som heter ’Magnus Superior’ och en kompakt sort som heter ’Little Magnus’.

Man förädlade inte bara fram bättre sorter av röd solhatt, utan började även korsa de olika arterna för att få fram nya färgtoner. Genom att korspollinera röd solhatt med gul solhatt, Echinacea paradoxa, fick man fram orange och rödblommiga sorter. Nuförtiden ingår ännu fler arter i korsningsarbetet och färgpaletten har utökats till grönt och laxrosa samt alla toner mellan gult och knallrött och flerfärgade versioner däremellan. Många av färgerna finns både i enkel-, dubbel- och fylldblommiga sorter. Extra kompakta sorter har också kommit mer och mer.

Även om de nya sorterna är fantastiska att titta på har utvecklingen kanske gått lite fortare än själva utvärderingen av resultatet. Många nya sorter är ökänt kortlivade och betraktas nästan som säsongsväxter i handeln. Detta har olika orsaker. Bristande kvalitet kan förklara en del av problemen, men en stor bidragande faktor är att arterna som använts i korsningsarbetet har andra krav på sin växtmiljö än vi kan ge dem. Röd solhatt fungerar i våra klimat för att den är mer anspråkslös än sina släktingar. De andra arterna bildar pålrötter och är anpassade för torra, varma förhållanden. De får problem när de växer kallt och fuktigt, särskilt vintertid. Vi kan därför inte räkna med att nya sorter fungerar i normala rabattförhållanden, särskilt inte sorter med inslag av gult, orange eller rött. Dessa ska med fördel växa i upphöjda rabatter i extra väldränerad jord, gärna i söderläge. Vattning kan behövas under etableringsåret, men sedan är de tåliga. För att ge plantan extra energi kan det även vara bra att klippa av eventuella blomstänglar första året. Alla solhattar vill växa i full sol för optimal utveckling.

Alla nya sorter är dock inte dåliga. Fråga din perennleverantör om de bästa sorterna, eller välj sorter som funnits i katalogerna under många år. Några exempel på namnsorter som anses vara bra är Tomato Soup, Pica Bella, White Swan, Ruby Star, Pink Double Delight och Hot Papaya. Vissa sorter blommar naturligt lite längre, men blomningen kan alltid förlängas genom putsning. Lämna gärna de sista stänglarna för vacker vintersilhuett och mat till småfåglar.

Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter