Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Fördjupa dina växtkunskaper
Vi har två kurser för dig som vill lära dig mer om växter och växtanvändning:
Perenner i vått och torrt och Grundläggande växtkunskap
Sensommaren är solhattarnas tid. Med sina stora uppstickande färgstarka blommor är de värdefulla inslag i perennrabatterna, men det gäller att välja rätt sort och växtplats för att lyckas.
Det finns ett tiotal arter i släktet solhattar, Echinacea, och samtliga växer runt Ozarkregionen i USA, i östra delen av det amerikanska inlandet. De vilda arterna är antingen gulblommiga eller rosa till lilarosa, med förekomst av spontana vitblommiga mutationer. I odling är röd solhatt, Echinacea purpurea, absolut vanligast både i Sverige och andra länder. Det svenska namnet är dock lite missvisande för blommorna är mörkrosa och finns även i vitt.
Solhattar är uppskattade av både människor, pollinerande insekter och av fåglar. Både bin och fjärilar besöker dem gärna, och fåglarna äter dess frön på höst och vinter om man lämnar kvar fröställningarna. För djurlivet är det bra att välja enkel- eller dubbelblommande sorter och undvika de helt fyllda sorterna där disken i mitten är ombildad till kronblad. Vissa enkelblommande namnsorter är också sterila, så även om de innehåller nektar och pollen till insekter får de inga frön som fåglar kan äta. Eftersom vissa solhattar kan sprida sig med frö kan sterila sorter dock vara tacksamma i vissa sammanhang.
Utöver sin roll som rabattväxt är släktet även känt för sina medicinala egenskaper. Vissa arter används i naturläkemedel t.ex. för lindring av förkylningssymtom. De odlas även i både stor och liten skala som snittblomma, särskilt sedan förädlingen tog fart på 90-talet och det började dyka upp namnsorter i olika storlekar, färgtoner och former. Det var band annat då som världens mest odlade solhatt såg dagens ljus; Echinacea purpurea ’Magnus’, uppkallad efter sin upphovsman Magnus B. Nilsson på Landsbergs Perenner i Påarp!
Sorten ’Magnus’ förökas med frö som ska ge enhetlig avkomma med stora, starkt mörkrosa blommor på mörka stjälkar. Plantorna är rikblommiga och har ett stabilt, upprätt växtsätt. Ett kännetecken på en äkta ’Magnus’ är att kronbladen inte hänger nedåt utan står horisontellt ut från disken. Tyvärr började det snabbt dyka upp fröplantor som inte hade rent ursprung, så nuförtiden har plantor av ’Magnus’ ofta lite blekare blommor och kronbladen hänger mer. De svenska plantskolorna har därför tagit fram en sortäkta version som går under namnet ’Magnus Exklusiv’. Den förökas vegetativt med material från originalplantan. Det finns även en mer pålitlig fröförökad sort som heter ’Magnus Superior’ och en kompakt sort som heter ’Little Magnus’.
Man förädlade inte bara fram bättre sorter av röd solhatt, utan började även korsa de olika arterna för att få fram nya färgtoner. Genom att korspollinera röd solhatt med gul solhatt, Echinacea paradoxa, fick man fram orange och rödblommiga sorter. Nuförtiden ingår ännu fler arter i korsningsarbetet och färgpaletten har utökats till grönt och laxrosa samt alla toner mellan gult och knallrött och flerfärgade versioner däremellan. Många av färgerna finns både i enkel-, dubbel- och fylldblommiga sorter. Extra kompakta sorter har också kommit mer och mer.
Även om de nya sorterna är fantastiska att titta på har utvecklingen kanske gått lite fortare än själva utvärderingen av resultatet. Många nya sorter är ökänt kortlivade och betraktas nästan som säsongsväxter i handeln. Detta har olika orsaker. Bristande kvalitet kan förklara en del av problemen, men en stor bidragande faktor är att arterna som använts i korsningsarbetet har andra krav på sin växtmiljö än vi kan ge dem. Röd solhatt fungerar i våra klimat för att den är mer anspråkslös än sina släktingar. De andra arterna bildar pålrötter och är anpassade för torra, varma förhållanden. De får problem när de växer kallt och fuktigt, särskilt vintertid. Vi kan därför inte räkna med att nya sorter fungerar i normala rabattförhållanden, särskilt inte sorter med inslag av gult, orange eller rött. Dessa ska med fördel växa i upphöjda rabatter i extra väldränerad jord, gärna i söderläge. Vattning kan behövas under etableringsåret, men sedan är de tåliga. För att ge plantan extra energi kan det även vara bra att klippa av eventuella blomstänglar första året. Alla solhattar vill växa i full sol för optimal utveckling.
Alla nya sorter är dock inte dåliga. Fråga din perennleverantör om de bästa sorterna, eller välj sorter som funnits i katalogerna under många år. Några exempel på namnsorter som anses vara bra är Tomato Soup, Pica Bella, White Swan, Ruby Star, Pink Double Delight och Hot Papaya. Vissa sorter blommar naturligt lite längre, men blomningen kan alltid förlängas genom putsning. Lämna gärna de sista stänglarna för vacker vintersilhuett och mat till småfåglar.
Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
