Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Sensommaren är solhattarnas tid. Med sina stora uppstickande färgstarka blommor är de värdefulla inslag i perennrabatterna, men det gäller att välja rätt sort och växtplats för att lyckas.
Det finns ett tiotal arter i släktet solhattar, Echinacea, och samtliga växer runt Ozarkregionen i USA, i östra delen av det amerikanska inlandet. De vilda arterna är antingen gulblommiga eller rosa till lilarosa, med förekomst av spontana vitblommiga mutationer. I odling är röd solhatt, Echinacea purpurea, absolut vanligast både i Sverige och andra länder. Det svenska namnet är dock lite missvisande för blommorna är mörkrosa och finns även i vitt.
Solhattar är uppskattade av både människor, pollinerande insekter och av fåglar. Både bin och fjärilar besöker dem gärna, och fåglarna äter dess frön på höst och vinter om man lämnar kvar fröställningarna. För djurlivet är det bra att välja enkel- eller dubbelblommande sorter och undvika de helt fyllda sorterna där disken i mitten är ombildad till kronblad. Vissa enkelblommande namnsorter är också sterila, så även om de innehåller nektar och pollen till insekter får de inga frön som fåglar kan äta. Eftersom vissa solhattar kan sprida sig med frö kan sterila sorter dock vara tacksamma i vissa sammanhang.
Utöver sin roll som rabattväxt är släktet även känt för sina medicinala egenskaper. Vissa arter används i naturläkemedel t.ex. för lindring av förkylningssymtom. De odlas även i både stor och liten skala som snittblomma, särskilt sedan förädlingen tog fart på 90-talet och det började dyka upp namnsorter i olika storlekar, färgtoner och former. Det var band annat då som världens mest odlade solhatt såg dagens ljus; Echinacea purpurea ’Magnus’, uppkallad efter sin upphovsman Magnus B. Nilsson på Landsbergs Perenner i Påarp!
Sorten ’Magnus’ förökas med frö som ska ge enhetlig avkomma med stora, starkt mörkrosa blommor på mörka stjälkar. Plantorna är rikblommiga och har ett stabilt, upprätt växtsätt. Ett kännetecken på en äkta ’Magnus’ är att kronbladen inte hänger nedåt utan står horisontellt ut från disken. Tyvärr började det snabbt dyka upp fröplantor som inte hade rent ursprung, så nuförtiden har plantor av ’Magnus’ ofta lite blekare blommor och kronbladen hänger mer. De svenska plantskolorna har därför tagit fram en sortäkta version som går under namnet ’Magnus Exklusiv’. Den förökas vegetativt med material från originalplantan. Det finns även en mer pålitlig fröförökad sort som heter ’Magnus Superior’ och en kompakt sort som heter ’Little Magnus’.
Man förädlade inte bara fram bättre sorter av röd solhatt, utan började även korsa de olika arterna för att få fram nya färgtoner. Genom att korspollinera röd solhatt med gul solhatt, Echinacea paradoxa, fick man fram orange och rödblommiga sorter. Nuförtiden ingår ännu fler arter i korsningsarbetet och färgpaletten har utökats till grönt och laxrosa samt alla toner mellan gult och knallrött och flerfärgade versioner däremellan. Många av färgerna finns både i enkel-, dubbel- och fylldblommiga sorter. Extra kompakta sorter har också kommit mer och mer.
Även om de nya sorterna är fantastiska att titta på har utvecklingen kanske gått lite fortare än själva utvärderingen av resultatet. Många nya sorter är ökänt kortlivade och betraktas nästan som säsongsväxter i handeln. Detta har olika orsaker. Bristande kvalitet kan förklara en del av problemen, men en stor bidragande faktor är att arterna som använts i korsningsarbetet har andra krav på sin växtmiljö än vi kan ge dem. Röd solhatt fungerar i våra klimat för att den är mer anspråkslös än sina släktingar. De andra arterna bildar pålrötter och är anpassade för torra, varma förhållanden. De får problem när de växer kallt och fuktigt, särskilt vintertid. Vi kan därför inte räkna med att nya sorter fungerar i normala rabattförhållanden, särskilt inte sorter med inslag av gult, orange eller rött. Dessa ska med fördel växa i upphöjda rabatter i extra väldränerad jord, gärna i söderläge. Vattning kan behövas under etableringsåret, men sedan är de tåliga. För att ge plantan extra energi kan det även vara bra att klippa av eventuella blomstänglar första året. Alla solhattar vill växa i full sol för optimal utveckling.
Alla nya sorter är dock inte dåliga. Fråga din perennleverantör om de bästa sorterna, eller välj sorter som funnits i katalogerna under många år. Några exempel på namnsorter som anses vara bra är Tomato Soup, Pica Bella, White Swan, Ruby Star, Pink Double Delight och Hot Papaya. Vissa sorter blommar naturligt lite längre, men blomningen kan alltid förlängas genom putsning. Lämna gärna de sista stänglarna för vacker vintersilhuett och mat till småfåglar.
Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

Att räkna rätt – grunderna i kalkylering för utemiljöbranschen
Att räkna på priser och kostnader kan kännas som att räkna grässtrån – lite trögt i början, men rätt fascinerande när man ser mönstren växa fram.. […]

