
Länge var den fysiska leken på lekplatsen självklar och den kommunala lekplatsen hade en given plats även i mindre bostadsområden. Idag har vissa mindre kommuner och medelstora städer fortfarande uppåt 1 lekplats per 500 invånare medan andra förändrat i takt med tiden och har långt färre kommunala lekplatser. I vissa fall är det färre barn som leker, ibland har området ändrat karaktär och barnfamiljerna lyser med sin frånvaro. Det händer förstås också att lekplatser läggs ner av besparingsskäl men ännu vanligare är att dom dör ”sotdöden”.
Lekplatssäkerhet i form av regelbunden tillsyn, kontroller och årlig besiktning av certifierad besiktningsperson gör mycket för tryggheten på dom bestående lekplatserna och ingår självklart i den grundläggande driftkostnaden. Trygg utemiljö med insyn, belysning och renhållning är andra delar av driften. Men bara drift ger ingen långvarig garanti för att lekplatsen med sina aktiviteter och möjligheter fortsätter att vara lekbar. När ett redskap går sönder kanske det är för dyrt att reparera och tas då bort.
Kvar blir bara fundamentet i marken. Avhjälpande underhåll på lekplatser är förenat med stora kostnader just eftersom det finns klara regler och säkerheten med rätta går först. Men för kommuner med många lekplatser och slitna utrustningar är detta sedan länge den åtgärd som måste till. Det utarmar lekvärdet javisst, men vad är alternativet?
Det är samma med sanden i sandlådorna. Baksand behöver ösas tillbaka regelbundet, rensas från främmande föremål och sanitära olägenheter. Fallskyddssanden behöver också ösas tillbaka och rensas. Sanden behöver fyllas på med något års mellanrum och om det inte ska bli en enda stor ogräshärd behöver sandutbyte ske kanske vart 5 år. Men man behöver inte vara matematikexpert för att förstå de ekonomiska problemen. Att fylla på 10 cm sand utlagt och klart kostar en knapp 100-lapp mer m2 och många kvadratmetrar blir det.
En ny lekplats med sina komponenter har ofta en avskrivningstid på runt 20 år och förväntas alltså kunna behålla sitt värde minus 5% varje år. Det förutsätter givetvis att vi förutom drift och avhjälpande underhåll även sitter in förebyggande, planerat underhåll av både utrustning och ytor. Fast eftersom driften i grunden är kostnadskrävande och det avhjälpande underhåll vi gör (inklusive att köra bort och skrota ut osäker utrustning) inte heller är gratis, finns nästan inga slantar kvar i den kommunala budgeten för planerat lekplatsunderhåll.
Så har verkligheten sett ut de senaste åren. Vi bygger nya fina lekplatser, vi lägger samman och bygger om andra, vi låter ytterligare andra vara kvar och utarmas. Men vi ser hela tiden att underhållsskulden bara växer och att mer fokus behövs på prioritering. Vad ska vara kvar och varför? Vad ska tas bort eller göras annorlunda och varför?
När man som jag ofta håller på med produktionsplaner för drift och underhåll, är det lätt att säga var roten sitter. Driften äter upp underhållet, totalpengen räcker inte och vi måste prioritera det akuta framför det som ligger längre fram. Idag är det bra om man i en vanlig kommun klarar 15% till akut och 5% till planerat underhåll med resterande 80% till ren drift.
Men i takt med sparkrav i parkverksamheterna och tilltagande lågkonjunktur är det viktigt att inte lekplatsunderhållet faller ännu mer ur fokus och fler kommunala lekplatser hinner dö sotdöden genom uteblivet underhåll.
Claes-Anders Malmberg, VD – ACAMA AB

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]