
Under längre tid har det blivit tydligt att vissa detaljer behöver en närmare granskning. Den riksomfattande åtgärd som alla huvudmän för begravningsverksamheten har ålagts göra är att undersöka och provtrycka alla gravstenar, högre än 30 cm. Detta har många gravrättsinnehavare reagerat kraftigt på. Detta kommer jag att skriva om i kommande artikel, Del 2.
PROBLEMET
I denna artikel tar jag upp problemet med sjunkande gravstenar och förändringar av kyrkogårdens topografi och ge förslag på åtgärder. Flera gravstensfundament har redan sjunkit under gräsmattan och därmed även en del av gravstenen. Detta kan ses och upplevas när man står på mittgången mellan gravrader. Markens lutning mot gravstenar är tydlig och den lågt liggande gravstenen förstärker denna effekt. Dessa problem syns tydligast på äldre gravområden där gravar är kortare och gravöppningen sker mycket nära gravsten som ibland måste lyftas av och återställandet sker på den omgrävda jorden.

Bilden visar markera gravplatsyta och placeringen av kista på en för kort grav.
PROJEKTET
Hur ska man då gå till väga med att återställa dessa gravfält och höja upp gravstenarna? Agera proaktivt och kontakta Länsstyrelsen och redogör de synpunkter varför åtgärden är viktig och bör göras. För allra först behövs det ett beslut av huvudmannen om en kulturhistorisk inventering om gravar är upplåtna före 1940. Det finns en Handbok för kulturhistorisk inventering, bevarande och återanvändning av gravanordningar, framtaget av CGK, Centrala Gravvårdskommittén, som är bra stöd i frågan. Annars är det normal budgetfråga för drift- och underhåll.
GENOMFÖRANDET
Först bör en noggrann dokumentation av gravfält göras med markeringar om varje gravstens position. Det finns två alternativa åtgärder som jag tänker kan tillämpas. Det mest omfattande sättet är att gravvårdar, efter de nödvändiga åtgärderna med marken, höjs upp till den ursprungliga nivån. Höjden kan kontrolleras mot omgivningen i övrigt. Det översta jordlagret med sättningar av gravplatsytorna ska avjämnas och fyllas sedan på med ny fyllningsjord och toppas med ett skikt matjord. Denna yta ska helst ha en svag lutning från gravsten mot gången.

Det andra alternativet är att finfördela grässvålen med jordbearbetningsmaskin, typ större jordfräs, avjämna gravplatsytorna och sänka gångytan tillräckligt mycket så att önskad nivåskillnad uppnås. Dessa gångar kan också ha blivit ändrade en gång i tiden från grus till gräs för att rationalisera skötseln och därmed har utan höjts med en matjordstjocklek. Effekten kan därmed ha blivit dubblerat på grund av sättningar och påförandet an ny jord.
Området för gravstenar ska i båda fallen bearbetas djupare och fyllas på med kapillärbrytande skikt med krossmaterial i passande fraktioner för att få stabila uppsättningar av gravvårdar.
REGLERING AV KOSTNADER FÖR ÅTGÄRDER MELLAN PARTERNA
Hur regleras och var går gränsen i ansvarsfrågan mellan gravrättsinnehavaren och huvudmannen med att hålla begravningsplatsen i värdigt skick? I Begravningslagen (1990:1144) står det i 2 kap 12 § En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid iakttas. Detta är huvudmannens ansvar.
I fråga om gravrättsinnehavarens ansvar för gravplatsen står det i Begravningslagen 7 kap. 3 § att Innehavaren av gravrätten skall hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick.
Vad betyder detta i praktiken för gravrättsinnehavaren? Är det att hålla efter och räta upp gravstenen och rensa ogräs i blomsterkullen och gravplatsen? Ska gravrättsinnehavaren även fylla på efter sättningar?
Kostnadsfördelningen mellan huvudmannen och gravrättsinnehavaren kan bli svår att reda ut. Ett tungt ansvar faller dock på huvudmannen som enligt lagen skall hålla begravningsplatsen i värdigt skick. Gravrättsinnehavaren har ingen del i de praktiska momenten på kyrkogården vare sig i gravöppning eller i återfyllningen, ej heller att fylla på med ny matjord efter sättningar.
Jag har arbetat snart i 20 år inom och nära begravningsverksamheten och haft nästan ett livslångt intresse om kyrkogårdar så jag har nyfiken och hunnit se många kyrkogårdar med dessa problem. Det bör också nämnas att dessa problem uppstår oftast på tyngre, tjälfarliga jordar. Min förhoppning är att denna artikel fungerar som tankeväckare och föder fram nya idéer och förbättringar inom detta specifika ämne.
Foto och text av: Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]