
Huvudbild: Västra Storsjöbygdens församling och bilden vid Marby kyrka visar ett äldre gravkvarter med äng och kantklippt mot plattgången (bilden tillhör Åre pastorat).
Skötsel av gräsytor är utan tvekan den enskilt största verksamheten på kyrkogårdar under sommarsäsongen. Gräsklippning och tillhörande trimning mot alla typer av hinder utförs traditionsenligt med stor noggrannhet, men är det inte dags att tänka om det finns alternativa skötselmetoder.
Kyrkogårdarnas stora gräsytor erbjuder flera möjligheter att göra något stort som både ökar och gynnar flora och fauna. Det är dags att ta en närmare titt hur man kan höja kvalitet och samtidigt sänka kostnaderna. Tid och kostnader kan sparas och samtidigt kan man skapa möjligheter att ta itu med dessa arbeten och objekt som man brukar kalla ”vi gör det sen”, för just den tiden är så svårt att hitta och underhållsskuld är ett välkänt fenomen.
De arbetsvolymmätningar jag gör åt församlingar visar att de stora, fria gräsytorna utgör ca 50 % av den totala gräsytan, gravfälten ca 35 % och resterande ca 15 % avser gräsytorna närmast gravstenar för liten klippare med trimmer. De stora ytorna erbjuder goda möjligheter till att pröva olika metoder gällande klipphöjd och frekvens samt hur blomsterängar skulle fungera. Är man osäker på exempelvis ängen är det vettigt att testa detta i mindre skala och utvärdera resultatet.
Gräsets reaktion på klippning
Enkelt uttryckt, ju kortare gräs desto grundare rotsystem. Vad innebär det? Kortklippt gräsmatta tål slitaget och torkan dåligt vilket ger större krav på vattning och gödsling plus att den behöver klippas oftare, minst en gång i veckan. Kan inte låta bli och tänka på bonsai och vilket minutiöst arbete och skötsel det krävs för att hålla dessa träd och växter vid liv och i god vigör – balans mellan rötter och löv!
I boken Klippta gräsytor av Sven-Ove Dahlsson (Särtryck ur Kunskaper om gräs Stad & Land nr 61) står det att ”En golfgreen normalt således klippas dagligen. Under särskilt gynnsamma ljusbetingelser klipps t.ex. golfgreener i Norrland t.o.m. två gånger per dygn”. Kyrkogårdar är inga golfbanor men på många håll närmar sig skötseln den nivån.
Längre gräs tål därmed både slitaget och torkan bättre tack vare djupare rotsystem och behöver inte klippas lika ofta, klippfrekvensen kan förlängas. Mina egna erfarenheter är entydiga. När vi köpte villan i Boden för 15 år sedan följde en gräsklippare med uppsamlare med och vi började klippa gräs och klippa gräs, minst en gång i veckan! Det blev massor med gräsklipp som fick köras bort och vi hade inget behov av kompost. Jag tröttnade på detta och med en ny gräsklippare utan uppsamlare med mulcherkniv blev det en stor förändring.
Klipphöjden höjdes med 1,5 cm och den veckovisa klippningen blev till 1,5–2 veckor trots gödsling av gräsmattan två gånger under sommaren med organisk gödsel plus allt gräsklipp.
Varannan klippning i tvärgående riktning ger jämnare resultat.
Mulcherkniven klarar även att ta hand om rönnblad så tiden för lövkrattning har minskat avsevärt. Man kör även över det klippta med ca ¼ av klippbredden för jämnare klippresultat. Detta gäller för småytor på privata trädgårdar med mindre klippare men gäller likväl för större ytor och stora klippare.
Ängar och högväxande gräs
Ängar är artrika vilket ökar den biologiska mångfalden. Planteringar av sommarblommor på gravarna ersätter aldrig den biologiska mångfald som ängen innehar. För många församlingar som tänker miljöcertifiera sig är ängen ett enkelt val som ger många poäng när man kan minska användandet av maskiner.
Lämpliga ytor och områden för ängar och högväxande gräs är kyrkogårdars stora friytor. Dessa ytor klipps och trimmas i de flesta fall lika ofta som gräset på gravkvarteren, likaså de besvärliga och branta slänter och sluttningar som man kommer åt endast med trimmern. Även äldre gravområden med större antal kulturgravar lämpar sig väl, dessa gräsytor är redan relativt svagväxande. Man bör dock vara införstådd att alla grönytor och gräsmattor inte blir ängar bara man slutar klippa gräs, nej så enkelt är det inte. Gräsmattan utvecklas till högväxande gräs som successivt övergår till äng med rätta skötselinsatser.
Det enklaste sättet att komma i gång med ängar är att först pröva dessa på mindre ytor och inte starta med stora ängsprojekt. Det finns även en missuppfattning att sköta ängen blir dyrare än skötseln av gräsmattan, men så är det inte. Ängen behöver inte veckovis skötsel, utan den klarar sig fint med få årliga skötselinsatser.
Bild från Västra Storsjöbygdens församling, Hallens kyrka (bilden tillhör Åre pastorat)
Vad bör man tänka på?
Ängen vill ha det magert, väldränerat och soligt! För att lyckas med försöket krävs att platsen har mycket sol, helst direkt på morgonen för att torka bort daggen. Jordar av ler och silt är inte lämpliga att anlägga en äng på för de är kompakta med dålig genomsläpplighet med risk för vattenansamlingar och tjälabränna under vintern
Ängen ska slås 1–2 ggr med slåtterbalk eller med trimmer med gräsklinga. Efter några dagar när gräset har hunnit torka och fröa av sig körs klippet bort för att inte tillföra extra näring. Man ska inte använda slaghackan för då finfördelas allt gräs och blir extra näring och så är det inte tänkt.
Till sist, släpp det rutinmässiga, anpassa klippningen till rådande förhållanden, låt gräset växa snäppet högre, våga testa långt gräs och lämna oklippt men glöm inte kantklippningen! Ängen väntar, lycka till!
Foto och text av: Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Använd perenner från rabatten till hållbara buketter
Vardagslyx är att sätta in blommor på bordet från den egna trädgården. Eller varför inte låta kyrkogårdarna blomma så att det kan plockas in blommor till högtiderna? […]

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar
Kallmurade stenmurar blir ofta en fysisk länk mellan dåtid och nutid genom att vara beständiga element i landskapet. De kan också på ett diskret men väldigt pedagogiskt sätt synliggöra uppdelning av markanvändning och vittna om strävsamt och skickligt hantverk.. […]

En sista resa på Rhen
Från oktober 2025 blir det tillåtet att sänka urnor i floden Rhen. En ny begravningsform tar plats – med konsekvenser för kyrkogårdar, ekonomi och tradition.. […]

Naturmiljöer och vår problemlösarförmåga
”Sitt inte där och grubbla – gå ut och ta en promenad!” Ett råd som jag tror många av oss har fått när vi fastnat i en frågeställning eller i ett problem. Många av oss har också upplevt att det faktiskt hjälpt att ta en promenad. Men vilka egenskaper ska en naturmiljö innehålla för att kunna ge stöd vid problemlösning? […]

Kommunal vinterväghållning – utblick 2026
Vi går igenom de viktigaste utmaningarna som påverkar kommunernas vinterväghållning – och hur vi kan rusta oss för framtiden. […]

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]