
Under våren när kyrkogårdarna i norra Sverige fortfarande är snötäckta har arbetet i söder pågått sedan länge med aktiviteter kring vårplanteringar, beskärning av häckar, buskar och träd, kontroll och återställning av gravytor efter gravsättningar gjorda under vintern. I norra Sverige ska alla dessa arbetsmoment plus mycket annat göras med under mycket begränsad tidsperiod. Det kan innebära exempelvis att häckarna inte hinner beskäras när beskärningen borde ske, under den viktiga tillväxtperioden, sen vår-tidig sommar, utan först när det finns tid för det efter allt annat. När den första klippningen sedan äntligen sker från mitten av juli till början av augusti, är växterna redan på väg in i viloperioden med kraftigt reducerad återväxt och risk för svampangrepp med massor av snittytor.
Den mest vanliga växten för häckar i Norrland är måbär, Ribes alpinum ´Schmidt´ och rätt skött blir den tät och fin. Fördelen med måbären är att den vegeterar tidigt och den passar bäst i klippt form, och den tål även mest oväntade incidenter. En sådan inträffade i Boden på Lundagårdens kyrkogård år 2004 eller 2005, minns inte exakt. Vi hade planterat ca 500 meter ny häck och gjorde förberedelserna ordentligt genom borttagning av gammal förvuxen häck och in med ny grundgödslad jord.
Planteringen blev riktigt fin med bra etablering. Följande vinter blev en av de värsta sorkvintrarna på länge och sorkarnas framfart uppdagades först efter snösmältningen. Syn under häckplantorna gjorde oss bekymrade, det såg ut som någon hade strött halm på växtbädden. Varenda planta hade ringbarkats drygt 5 cm ovanför marken. Men, ju längre sommaren förflöt började sorkarnas tidigare matförråd visa tecken på en riktigt bra återhämtning och nu efter många år är häckarna precis så täta och fina som de ska vara. Detta kan vi tacka sorkarna för. Ibland får man hjälp från något oväntat håll när man själv vill fega lite.
Vårens ankomst är alltid svår att gissa och det ställer också till hur väl verksamheten är rustad för sommaren. Datumet när begravningsverksamheten anställer säsongsarbetare har bestämts i förväg. Skulle det bli en tidig vår med barmark några veckor innan säsongsanställda har anlänt blir det svårt att hinna i kapp den missade tiden. Det hänger liksom kvar över hela sommaren.
Den viktiga tidpunkten på kyrkogårdarna under majmånad är mors dag. Till mors dag ska det mesta vara gjord. I stort sett är det inte mer än två veckor att hinna göra kyrkogårdarna i ordning efter vintern och det ställer stora krav på verksamheten.
Det är stora gräsytor som ska rensas och återfyllningar av sättningar på vintergravar ska helst vara utförda, men beroende på tjällossning kan det vara svårt med återställande i tid när markens bärighet inte klarar de tunga maskinerna. Det går dock att lösa detta hjälpligt genom att placera körplattor av 1,5 cm tjocka polyeten på ytor man ska köra. Detta försvårar dock arbetet och frågan är, har förvaltningen resurser till detta och är den merkostnaden försvarbar? Det är dock tveklöst ett av de viktigaste arbetsmomenten på kyrkogården för att behålla en hög kvalité.
Reino Raitala, landskapsingenjör, teknisk projektledare och kyrkogårdskonsult
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Grundläggande växtkunskap
Växtkunskap på en grundläggande nivå med skötselinriktning: olika typer av växter – träd, buskar, perenner, annueller, lökar och knölar – hur de fungerar biologiskt, varför dom heter som dom gör, hur en känner igen dom, var dom trivs och hur dom sköts. […]