
Det händer mycket när det gäller växtmaterialet, både i det lilla och det stora. Några tydliga trender är mer användning av perenner, att överföra klippt gräsmatta till ängsmark och starkt fokus på skötselhänsyn. Även växter som gynnar våra pollinatörer, marktäckare och ätbara växter får allt större betydelse. I stadsmiljöer satsas det både på fler träd och nya trädslag. Efter två år med pandemin syns verkligen behovet av gröna ytor och kanske kan vi också börja se mindre intresse för att sten- och plattlägga stora centrumytor.
Klimatförändringarna är absolut en stark drivkraft men att man får lite mer driftmedel för planteringarna i år kan också bero på att det är valår i år. Inte utan att våra politiker har fattat att invånarna gillar blommor och grönska.
Grundförutsättningarna är inte långsiktigt förändrade i positiv riktning, dessvärre. Vi får allt fler nya ytor och därmed arbeten att ta hand om. Och budgeten växer inte alls i samma takt som de nya markanläggningarna. Det är inte minst därför som fler och fler förvaltningar arbetar med att tydliggöra LGS nyckeltal (vad en lägsta godtagbara standard innebär och vad den kostar för egen regi och på entreprenad).
Det är många förvaltningar som inte har en klar och tydlig bild av vad DoU kostar på enhetsnivå som m2 eller per styck. Och då är det inte lätt att reglera tillkommande och avgående ytor/arbeten. Utspädningseffekten behöver bromsas om vi ska ha en chans att komma ifatt med skötseln och inte längre betala med minskat underhåll.
Det är svårt att generalisera men en snittkommun kanske fördelar årets anslag med ungefär 40% annueller, 40% perenner, 15% lökväxter och 5% till särskilda utsmyckningar. Skulle man rangordna vilket som ger mest pang för pengarna, är en vanlig uppfattning på 1-5 skala; annueller 3, perenner 4, lökar 4 och utsmyckningar en 2:a. Pang för pengarna-resonemang är viktigt att föra ute i förvaltningarna och inte bara fokusera på anläggnings- och skötselkostnaderna.
Det är inte många som har möjlighet eller resurser att odla i egen regi idag och ledtiderna för växtbeställningar blir därför långa. Utsmyckningar och sommarblomsprogram måste planeras och beställas långt i förväg och större inslag av perenner och lökväxter är därför arbetsbesparande för driftsorganisationerna.
Vattningen är en av de snabbast växande kostnaderna för våra planteringar. Därför är också fokuset på torktålighet helt riktigt. Intresset för att använda processat vatten är stort och det är också medvetandet om att vi inte bör fortsätta använda dricksvatten för bevattningsändamål. Men det är lättare sagt än gjort. Många egen regi-förvaltningar har tidigare kunnat vattna med egen inkoppling på brandposterna, men detta alternativ är både ur säkerhets- och miljöperspektiv olämpligt. Och även om vatten inte har en hög råvarukostnad är transporten av vatten både tung, skrymmande och tidsödande. Vattningen av sommarblommor kostar ofta mer än både övrig skötsel och blommorna som planteras i urnor och inte minst amplar.
Vattenbesparande åtgärder är bl.a vattenhållande material som biokol eller pimpsten, men också reservoarer i planteringskärlen. Täta planteringar, ingen öppen jord och droppbevattning är också bra åtgärder men kräver att vi har resurser för etablering och avhjälpande underhåll. Särskilt intressant är cirkulära system som måste tas med redan i projekterings- och anläggningsskedet men skapar hållbarhet under planteringens livslängd. Och det är inte alltid ont om pengar till själva investeringen så nya lösningar är väl värt att prova.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]