För ett par veckor sedan skrev jag en artikel om de största driftkostnaderna inom gata/park och vi följer nu upp den artikeln med en motsvarande om planerat underhåll.
Och låt oss först som sist konstatera att de flesta förvaltningar har förtvivlat ont om pengar till planerade underhållsåtgärder. När pengarna inte räcker till den normala driften och det avhjälpande underhållet, hur ska man då få fram pengar till det långsiktiga underhållet? Och ändå är det så att ju mindre planerat underhåll vi gör, desto mer felavhjälpande underhåll i form av akuta ”brandkårsutryckningar”. Och där ligger många problem sammanbundna. Akuta åtgärder sker som uttrycket låter, oplanerat och drar mycket ställtider. Och det akuta är ruskigt svårt att kostnadsberäkna oavsett om det sker på entreprenad eller i egen regi.
Här är det också på sin plats att prata om behovet av tydliga begrepp och definitioner.
Underhåll är åtgärder som syftar till att upprätthålla avsedd funktion och/eller varaktigt återföra en anläggnings kondition till avsedd nivå. Åtgärden är av sådan karaktär att den har ett restvärde vid årets slut. Underhåll kan indelas i felavhjälpande underhåll (löpande underhåll) och förebyggande underhåll (planerat underhåll).
Löpande underhåll är underhållsåtgärder som syftar till att återställa en funktion som oförutsett nått en oacceptabel nivå. Åtgärderna är av driftkaraktär men med något längre varaktighet än driftåtgärder. Exempel: Lagning av skador på lekplatsutrustning, träd- och buskvård, dikesrensning, potthålslagning, tätning av sprickor i beläggningar.
Planerat underhåll, eller förebyggande underhåll, är underhållsåtgärder som normalt kan planeras utifrån konstaterat tillstånd. Exempel: Marktäckning med bark i buskage, byten av stängsel/staket, upprustning, utbyte eller ombyggnad av anläggning.
Med det sagt går vi vidare och tittar på de största kostnadsposterna så som det brukar se ut i en normalstor kommun. Parkunderhållet är då inte mer än 15% av hela parkens driftbudget och hos gatan är det inte heller mer. Gatans beläggningsprogram ligger numera på komponentavskrivning och är sällan en del av driftbudgeten. Ändå borde gatan ha minst 20% till planerat underhåll för en enda broreparation kan snabbt löpa upp i miljonbelopp och utan möjligheten att jämna ut underhållskostnaderna är risken för kraftiga budgetöverskridanden ständigt närvarande.
Parkens planerade underhåll är ofta mycket egen personalkostnad för föryngringsbeskärning av buskage, trädbeskärningar mm. Material- och underentreprenörer är en mindre del hos parken än gatan.
Största kostnaden på gatan är lagning av potthål och sprickor i beläggningarna. Har man hand om enskilda vägar är underhållet där också en stor utgift. Precis som gatubelysning, dagvattenavledning och trafikanordningar. Över till allt annat inklusive konstbyggnader är inte mycket, utan typ en tiondedel av underhållspengarna.
På parken är de största posterna träd, planteringar, markutrustningar, buskage och lekplatser. Det är därför andelen arbetskostnad är hög hos egen-regiförvaltningarna för planerade underhållsarbeten används ofta som en säsongsutjämnande faktor under lågarbetstid, t ex en grön vinter.
Och då är det inte lätt att bromsa kostnaderna i närtid eftersom personalen mestadels är fast anställda och inte arbetar utifrån årsarbetstid utan på vanlig 40-timmars vecka.
Var är det då mest ont om pengar till planerat underhåll? Lagstadgat ansvar måste alltid klaras av på något sätt så även om potthålen kan bli många blir djupa och farliga hål lagade. Detsamma gäller för lekplatsutrustning kan man tänka men där är det lite annorlunda. Ett annat sätt att lösa det problemet är att helt enkelt transportera bort utrustningen eller otillgängliggöra den genom avspärrning. Efter ett tag finns det knappt någon lekmöjlighet kvar om inga underhållspengar kommer fram.
Underhåll är en viktig fråga för att våra markanläggningar inte ska behöva rangeras ut i förtid och förvaltningen stå där med en ren kapitalförstöring. Men man måste våga visa på det eftersatta underhållet både i tid och otid, både i ord och bild och överallt. Annars blir underhållsbehovet osynligt för beslutsfattarna som hellre tänker på nya fina markanläggningar.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
