
Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Foto: Sveplant AB/Planter Norden AB
Vi människor fascineras av naturens mångfald och variation och vi dras gärna till annorlunda och unika former hos växter. Växter som dessa bryter mönster, ger karaktär och skapar både unika och minnesvärda miljöer. I denna artikel har vi valt att lyfta fram ett axplock odlingsvärda växter vars blommor får oss att stanna upp, häpna och förundras lite extra.
Egentligen inte blomblad
Hos flera växter där blomningen sticker ut är det egentligen inte blommorna som drar ögonen till sig utan det är högbladen. Högblad är blad som sitter i anslutning till blommorna och som skiljer sig i storlek, färg och form från övriga blad. Högbladens uppgift är att locka insekter till de ofta små och oansenliga blommorna. Exempel på växter där högbladen är just det stora attraktionsvärdet är näsduksträd, koreanska blomsterkorneller, kobrakallor och törelväxter.
Näsduksträdet, Davidia involucrata var. vilmoriana, är ett exklusivt, blommande solitärträd för varma skyddade lägen i parker och trädgårdar i zon 1. Få träd ger ett sådant exotiskt intryck vid blomningen som detta. Blommorna är samlade i en rödsvart bollformad blomställning men det är de två vita högbladen, som hänger likt en näsduk kring blombollen, som drar uppmärksamhet till sig. När näsduksträden blommar i Göteborgs Botaniska trädgård kommer tusentals besökare för att beundra de märkliga träden. Blomningen infaller i månadsskiftet maj/juni och är riklig hos stora träd. Dessvärre blommar träden vanligen först vid 15 års ålder i Europa.

Koreansk blomsterkornell, Cornus kousa, är en större buske eller ett mindre träd med utbrett trattformad krona. Blomningen är riklig och infaller i juni. Blommorna är små, oansenliga och bildar ett grönt litet huvud. Detta omges av fyra vita högblad som tillsammans med blommorna bildar en 6–10 cm stor blomliknande form. Blomsterstånden sitter på upprätta stjälkar längs de horisontella grenarna vilket ger busken ett mycket karaktäristiskt utseende. Blommorna attraherar både bin, fjärilar och insekter. Blomningen börjar först på allvar vid 10–15 års ålder och det kan därför vara en fördel att köpa ett större och därmed äldre exemplar. Bladverket är svagt böljande, mörkgrönt och antar på hösten en vacker purpurröd ton. Blomningen följs av dekorativa, hallonliknande, rosaröda frukter som kan användas till marmelad. Blomsterkornellen är vacker solitärt planterad eller i blickfånget i busk- och perennplanteringar i park och trädgård. Den är härdig till zon 3, men vissa sorter rekommenderas bara i zon 1 och 2.

En av de mest slående blomformerna hittar vi i kobrakallasläktet, Arisaema. Utseendet är lite märkligt, nästan trolskt. Blomkolven omges av ett hölsterblad, det vill säga ett högblad som mer eller mindre omsluter blomställningen. Hölsterbladet är ofta försett med tydliga linjer i grönt och vitt beroende på art och sort. Blomningen infaller i maj-juni. Kobrakallor är inte så vanliga i svenska trädgårdar och parker men borde kunna användas mer i woodland och skogsliknande planteringar. Kobrakallor behöver jord som är både näringsrik, mullrik och fuktig och trivs mycket bra intill dammar och bäckar.



Bildtext: Kobrakallor, Arisaema, är exotiska juveler med trolskt utseende. Från vänster till höger: klubbkobrakalla (Arisaema sikokianum), parasollkobrakalla, (Arisaema consanguineum) och stolt kobrakalla (Arisaema nepenthoides).
Även i släktet törelväxter, Euphorbia, är det högbladen som står för blomeffekten. I släktet finns flera odlingsvärda och dekorativa perenner men även krukväxter så som julstjärnor och suckulenter. Gemensamt för växterna i släktet är att blommorna är kraftigt reducerade och saknar foder och krona. De oansenliga blommorna har i stället vanligen två undersittande högblad.

Mutationer ger märkliga former
Mutationer kan uppstå spontant men kan även framkallas av yttre faktorer vid växtförädling, till exempel genom att utsätta växter för strålning eller kemikalier. Mutationerna resulterar ofta i avvikande och unika färger och former hos blommor, blad och skott. Ibland får växten fler än två uppsättningar kromosomer vilket ofta resulterar i större blommor eller extra kronblad. De kan även göra så att två eller flera blommor växter ihop till nya strukturer eller att blomman delar sig i mindre delar. Mutationerna kan också leda till att reproduktiva organ ombildas till andra typer av strukturer eller till förlust av olika blomdelar som påverkar blomstrukturen.
Spännande former som är resultat av mutationer kan till exempel ses hos solhattar, Echinacea purpurea, av ”double decker-typ”. Värt att tänka på är att hos dessa blommor har ståndare, pistiller och nektarier ofta ombildats till blomblad. De är därmed inte intressanta för pollinatörer.



Bildtext: Solhattar med ”double decker”-struktur. Från vänster till höger: Echinacea ’Hot Papaya’, Echinacea ’Secret Desire’PBR, Echinacea purpurea ’Catharina’
Blomfärger och former för att öka pollinering
En del växter har utvecklat strategier för att locka insekter till sina blommor för att underlätta pollinering. Det kan vara blommor med färgglada kronblad och mönster, blommor som utsöndrar specifika dofter som lockar till sig insekter eller blomstrukturer som underlättar för landning eller håller kvar insekten tillräckligt länge för att växten ska hinna pollineras.
Den koreanska piprankan, Aristolochia manchuriensis, är en populär klängväxt med sina stora, hjärtformade, frodigt gröna blad. Blommorna gömmer sig lätt bakom de stora bladen men titta lite närmare i juni-juli så kan du se de gula pipformade blommorna med purpurbrun kant. Blommornas doft lockar till sig pollinerande insekter och tack vare pipan blir insekten kvar en stund så att den hinner pudras av pollen innan den flyger vidare.

Distinkta blomstrukturer
Växter med bollformade blomstrukturer är estetisk tilltalande tack vare sin distinkta karaktär. Dekorativa blombollar ser vi bland annat på snöbollsbuskar, hortensior, prydnadsallium och hos bolltistlar.
Bland buskarna hittar vi det även hos den än så länge ganska okända bollbusken, Cephalanthus occidentalis. Den blommar från slutet av juni till slutet av augusti med annorlunda, perfekt runda, krämvita blombollar. Blommorna är rika på nektar och drar till sig rikligt med fjärilar och pollinerande insekter. Bollbusken trivs bäst på sur till neutral, mull- och näringsrik jord. Busken kan användas solitärt eller i buskage. Sorten FIBER OPTICS (’Bailoptics’) är härdig till zon fyra.



Bildtext: Bollformade blomställningar ger karaktär. Från vänster till höger: Echinops bannaticus ’Taplow Blue’, Allium karataviense ’Ivory Queen’, Cephalanthus occidentalis FIBER OPTICS (’Bailoptics’)
Lottie Broman Nilsson, hortonom, Sveplant AB
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]