
Digitalisering, förenkling och förtydligande
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025.
För att öka tydligheten har vi inte bara uppdaterat utan också separerat arbetsinstruktionerna från riskbedömningarna. Tidigare var dessa samlade i ett enda, digitalt dokument om 7-8 sidor, men nu är arbetsinstruktionerna ett eget dokument. Riskbedömningsmallarna är också ett eget dokument. De används t ex under arbetsmiljöronden och lagras bäst i ett digitalt bibliotek på intranätet, lättillgängligt för chefer och anställda. Daterar du upp det ena dokumentet så behöver förstås det andra också uppdateras. Men en instruktion på 2 sidor är mycket lättare att hantera i fält än ett tjockt dokument med 8 sidor.
Nyheter och förändringar i arbetsmiljöreglerna
Struktur
Föreskrifterna får nya namn, nummer och paragrafnummer för att underlätta orienteringen i regelverket.
Digitalisering
Alla föreskrifter blir digitala, vilket underlättar sökning och åtkomst via webben.
Specifika föreskrifter
Regler som SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) och OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö) förblir i stort sett oförändrade, men ingår nu i en ny struktur.
Exempel – hot och våld
Dessa regler ingår nu som ett eget kapitel och kompletteras i flera andra föreskrifter. Totalt har antalet föreskrifter minskats från 67 till 15 för att göra regelverket mer överskådligt. Tidigare separata föreskrifter ingår nu som kapitel i mer omfattande föreskrifter.
De nya arbetsmiljöföreskrifterna är uppdelade i tre grupper:
Grundläggande regler: Dessa gäller alla arbetsgivare och ansvariga, oavsett verksamhetstyp samt byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.
Övriga regler: Dessa omfattar särskilda bestämmelser för olika typer av arbeten beroende på arbetsmiljörisker och verksamhet.
Produktregler: Här ställs krav på produkter som används inom arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverkets huvudprincip har varit att skyddsnivån inte ska sänkas och att kravnivån inte ska höjas, med undantag för nya regler som gäller byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.
Bygg- och anläggning
Där innehåller föreskrifterna för bygg- och anläggning nu tydliga bestämmelser om att förebygga risker så tidigt som möjligt i bygg- och anläggningsprojekt.
De betonar vikten av att organisera och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö genom samordning och planering. Kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet utgör också en central del av reglerna. Vidare specificerar reglerna vem som bär ansvaret för olika delar av arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt samt vid vilket skede detta ska genomföras. Den som kan påverka arbetsmiljön positivt är skyldig att göra det. Målet är att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö på våra bygg- eller anläggningsarbetsplatser. Det här är en jättebra förändring
Nya regler för tätslutande andningsskydd
Nästan alla regler för driftarbeten kvarstår, men i en ny struktur. Ett betydande undantag rör kvartsdamm och andra dammiga arbetsmiljöer: reglerna kräver nu individuell utprovning och anpassning av tätslutande andningsskydd. Varje andningsskydd måste provas specifikt för den person som ska använda det, eftersom samma skydd inte passar alla ansikten. För att säkerställa att skyddet fungerar korrekt måste användaren ha en storlek och modell som passar dem.
Detta innebär ett behov av fler anpassade andningsskydd på många arbetsplatser, vilket utgör en viktig och positiv förändring av reglerna. Andningsskydden har det ofta slarvats med.
Sammanfattning
Ska jag sammanfatta det nya regelverket så blir det just, förtydligat och förenklat. Och det är så viktigt eftersom det totalt finns runt 2300 paragrafer som tidigare varit utspridda i 67 olika föreskrifter. En riktig djungel av paragrafer. Så bra jobbat arbetsmiljöverket. Nu är det lättare att förstå och se sambanden.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har flera kurser som nu är uppdaterade med de nya lagarna:
Säkert handhavande av park- och trädgårdsmaskiner
Kyrkogårdens arbetsmiljöansvar
Säkra lyft: Kistor och gravstenar
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]

Har avståndet ökat mellan kontor och fält? – bättre förståelse behövs för arbetet ute på fältet
Det är viktigt att chefer i utemiljöförvaltningarna har en tydlig förståelse för de praktiska arbetsuppgifterna och riskerna som medarbetarna möter. […]