Vad tar mest tid i kyrkogårdsarbetet?

Magnus Binnerstam/Shutterstock.com

Under 2019 hade jag glädjen att stötta Norrköpings kyrkogårdar i en genomlysning av kyrkogårdsverksamheten. I en ny modell har arbetet produktionsplanerats utifrån Kyrkogårdshandboken 2012. Tidsåtgången har analyserats både utifrån kyrkans tidlista, trädgårdsanläggarnas tidlista, allmännyttans tidlista och lokalt uppmätta tider.

Chefer och medarbetare i Norrköping har kämpat hårt för att fånga upp verkliga förhållanden och planeringssekreteraren Jonathan Nyling har projektlett och samordnat allt arbete med genomlysningen. Själv har jag fungerat som katalysator, bollplank och workshopsledare.

Ett intressant resultat av genomlysningen och den framtagna produktionsplanen för begravnings- och serviceverksamheten är att det blir tydligt vilka de stora arbetsmomenten är.

Under barmarkssäsongen är det:
1. Gräsklippning i topp,
2. Häckskötsel,
3. Gravskötsel,
4. Sandgravar,
5. Lövhantering,
6. Möten,
7. Städning av mark,
8. Grusgångar,
9. Gravsättning
10. Sommarplantering som är de största arbetsmomenten.

Under vintersäsongen är det:
1. Lövhantering (det som kommer på vinterdelen av året),
2. Snöröjning,
3. Halkbekämpning,
4. Möten,
5. Lokalvård,
6. Kistgravar,
7. Beskärning träd,
8. Häckklippning,
9. Städning mark som är de största arbetsmomenten.  

produktionsplan

Särskilt intressant är den totala tidsåtgången för sandgravarna. Mycket manuellt arbete, ofta automatbevattning som i kombination med sandbädden skapar rena såbädden är förklaring tillsammans med en önskan om att hålla rent och snyggt.

Möten både i form av dagliga, veckoliga och mer sällan förekommande möten är också tidskrävande. Information inåt och utåt är viktigt men innehållet och längden på mötena är viktigt att styra upp för att inte ställtiderna ska bli för stora.
Ett annat intressant resultat är att skötselstandarden varierar från kyrkogård till kyrkogård och först med en gemensam skötselstandard och gemensam produktionsplan uppnås en likvärdig skötselnivå på alla kyrkogårdar.

Gräsklippningen är inte oväntat den största arbetsuppgiften under barmarkssäsongen och både åkgräsklippning och handjagarklippning utmanas allt mer av nya gräsrobotar som förändrar förutsättningarna och kan frigöra mycket tid för andra arbeten. Särskilt nu när det börjar komma robotar som kan klara både slänter och att arbeta utifrån GPS-positionering istället för längs nedgrävda slingor.

Häckar är en vanlig rumsavgränsning på kyrkogårdarna och både klippning och ogräsrensning av häckbädden är tidskrävande och slitsamma arbetsmoment. Här är det också intressant att se närmare på alternativa klippmetoder och viktigt med arbetsrotation mellan kyrkogårdsarbetarna för att undvika belastningsskador.

Ett annat tidskrävande arbetsmoment är grusgångarnas harvning och inte minst krattningen efter harven. Här kan planerat underhåll med urschaktning och påfyllning med nytt grus hålla nere arbetstiden som går åt till ren skötsel.

Under vintern ser vi att den samlade vinterperioden blir allt kortare och att lövhanteringen sträcks ut mer och mer in i vinterperioden. Snöröjning blir mer oregelbunden medan halkbekämpningen även under en grön vinter är ett tidskrävande arbete. Både snö och halka kräver ganska mycket handarbete, även om man gör så mycket som möjligt med arbetsmaskinerna.

Detta och mycket mer är indata som gör det möjligt för förvaltningen att analysera tidsåtgången och arbetsmetoderna för att satsa rätt och bli effektivare. Det är roligt att Norrköpings-modellen har kunnat anpassas fullt ut till Kyrkogårdshandboken som jag själv tycker är en utomordentligt bra kravbeskrivning för kyrkogårdsverksamheten och som inte fullt ut har tagits tillvara ute i förvaltningarna. Det kan bero på att den endast finns i tryckt format och inte i format digitalt som troligen hade passat bättre för att kunna anpassa kravbeskrivningen till lokala förhållanden.

En av kyrkogårdshandbokens stora förtjänster är kopplingen till fastighetsförvaltningens AFF-system med dess tydliga gränsdragning och uppgiftsfördelning. Även om kyrkogårdshandboken gjordes upp 2012 när det var AFF-versionen ABFF12 som gällde istället för det mer moderna ABFF15 med samlad tjänstebeskrivning. Men det skulle säkert gå att modernisera upp.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Vi har släppt en kostnadsfri mini-kurs i de utmaningar som kyrkogårdarna står inför år 2023
Klicka här för att se kursen!