Närhelst överensstämmelse testas kan processen kallas ”certifiering” och vittnesmålet ger ett ”certifikat”. Detta ord är inte skyddat och dess användning är inte heller begränsad för endast vissa organisationer, eftersom ordet bokstavligen betyder ”vittnesbörd”.
Därför är det viktigt att den organisation som tillhandahåller certifikatet är pålitlig. Det är också viktigt att veta vad som användes som kriterier för testning innan certifikatet tilldelades.
1) Vid produktcertifikat, är kriterierna bara vissa standarder eller tillämpades även riskbedömning? Innan du snabbt bestämmer dig för att endast använda standarder är det bästa valet, kom ihåg att lekplatsutrustning kan vara helt kompatibel med varje enskilt krav som anges i ”EN 1176 standard”, men fortfarande uppenbart farligt. Motsatsen är också sant: Lekplatsutrustning kan misslyckas mot något test eller krav som anges i ”EN 1176 standard”, men ändå vara uppenbart säker.
2) När det gäller inspektörens kompetenscertifikat, är kriterierna endast ett certifikat eller ingår även andra kunskapsområden? Till exempel: Riskbedömning, teknisk produktion, layoutdesign och ansvar.
På högsta nivå kan certifieringsprocessen ackrediteras av den relevanta nationella ackrediteringsmyndigheten. I Sverige är det SWEDAC i Borås, i Tyskland är det DAkkS i Berlin och i Finland är det FINAS i Helsingfors.
När certifieringens omfattning är lika ska alla certifikat som beviljats av en ackrediterad certifieringsgivare anses vara likvärdiga. Ackreditering som förvärvats från ett land ska inte anses vara överlägsen ackreditering från ett annat land. När en certifieringsgivare som SERENO eller S2P är ackrediterad i ett land kan den faktiskt inte ackrediteras i något annat!
Certifikat för olika saker
Utrustning kan certifieras. Till exempel täcker ”EN 1176” överensstämmelsen med lekplatsutrustning. Den vanligaste europeiska utrustningscertifieraren är ”Tüv” ackrediterad av DAkkS.
System kan certifieras. Till exempel kan ett företags tillverkningssystem certifieras i enlighet med ”ISO 9001” som omfattar kvalitetsledningssystem.
En persons kompetens att delta i vissa aktiviteter kan intygas. Till exempel om personen har körkort eller inte.
Vad är egentligen certifikatet?
Ett papper eller en fil som har rubriken ”certifikat” har endast ringa värde som bevis. Desto viktigare är den underliggande informationen om certifikatets giltighet och utgångsdatum som finns på intygsgivarens webbsida. Varför?
1) Certifikatet kan avbrytas när som helst under dess giltighetstid.
2) Grunden på vilken certifikatet utfärdades kanske inte längre är giltigt. Till exempel har ett ”EN 1176”-certifikat för träningsutrustning inget värde efter publiceringen av ”EN 16630” 2015.
3) Papper eller elektroniska certifikat kan förfalskas mycket enkelt.

Hur värdefullt är ett certifikat?
Värdet av ett certifikat kan förstås från följande exempel: Två personer krockar med sina bilar. Den ena har körkort och den andra inte. Det kan vara så att den utan körkort var mer försiktig, hade bättre bil, hade bättre hälsa och så vidare. Men ändå skulle vi nog betrakta honom som den som orsakade olyckan och den som är skadeståndsskyldig. Varför? Naturligtvis kräver nationell lagstiftning ett körkort. Om man lägger den anledningen åt sidan finns det inga bevis för att han var kompetent och inte ens föraren själv visste det med säkerhet. Vi känner också att han inte gjorde tillräckligt för att se till att hans körning är säker.
Certifikatet är ett opartiskt uttalande om att vissa krav är uppfyllda. Certifierad lekplatsutrustning kan ha design-, tillverknings- eller installationsfel. En certifierad besiktningsman kan göra fel i sin tolkning eller riskbedömning. Men certifikatet är fortfarande ett bevis på att nödvändiga åtgärder för att skaffa sig kompetens har vidtagits.
Esa Junttila – VD på S2P
Fakta
Skribenten är Esa Junttila (esa@s2p.fi) VD på S2P-certifiering i Finland (www.s2p.fi). Detta internationellt accepterade certifikat för lekplats- och fritidsinspektörer täcker alla 6 kompetensområdena, 17 produktstandarder såsom EN 1176, EN 1177, EN 15312 och EN 16630 samt riskbedömning.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
