
Närhelst överensstämmelse testas kan processen kallas ”certifiering” och vittnesmålet ger ett ”certifikat”. Detta ord är inte skyddat och dess användning är inte heller begränsad för endast vissa organisationer, eftersom ordet bokstavligen betyder ”vittnesbörd”.
Därför är det viktigt att den organisation som tillhandahåller certifikatet är pålitlig. Det är också viktigt att veta vad som användes som kriterier för testning innan certifikatet tilldelades.
1) Vid produktcertifikat, är kriterierna bara vissa standarder eller tillämpades även riskbedömning? Innan du snabbt bestämmer dig för att endast använda standarder är det bästa valet, kom ihåg att lekplatsutrustning kan vara helt kompatibel med varje enskilt krav som anges i ”EN 1176 standard”, men fortfarande uppenbart farligt. Motsatsen är också sant: Lekplatsutrustning kan misslyckas mot något test eller krav som anges i ”EN 1176 standard”, men ändå vara uppenbart säker.
2) När det gäller inspektörens kompetenscertifikat, är kriterierna endast ett certifikat eller ingår även andra kunskapsområden? Till exempel: Riskbedömning, teknisk produktion, layoutdesign och ansvar.
På högsta nivå kan certifieringsprocessen ackrediteras av den relevanta nationella ackrediteringsmyndigheten. I Sverige är det SWEDAC i Borås, i Tyskland är det DAkkS i Berlin och i Finland är det FINAS i Helsingfors.
När certifieringens omfattning är lika ska alla certifikat som beviljats av en ackrediterad certifieringsgivare anses vara likvärdiga. Ackreditering som förvärvats från ett land ska inte anses vara överlägsen ackreditering från ett annat land. När en certifieringsgivare som SERENO eller S2P är ackrediterad i ett land kan den faktiskt inte ackrediteras i något annat!
Certifikat för olika saker
Utrustning kan certifieras. Till exempel täcker ”EN 1176” överensstämmelsen med lekplatsutrustning. Den vanligaste europeiska utrustningscertifieraren är ”Tüv” ackrediterad av DAkkS.
System kan certifieras. Till exempel kan ett företags tillverkningssystem certifieras i enlighet med ”ISO 9001” som omfattar kvalitetsledningssystem.
En persons kompetens att delta i vissa aktiviteter kan intygas. Till exempel om personen har körkort eller inte.
Vad är egentligen certifikatet?
Ett papper eller en fil som har rubriken ”certifikat” har endast ringa värde som bevis. Desto viktigare är den underliggande informationen om certifikatets giltighet och utgångsdatum som finns på intygsgivarens webbsida. Varför?
1) Certifikatet kan avbrytas när som helst under dess giltighetstid.
2) Grunden på vilken certifikatet utfärdades kanske inte längre är giltigt. Till exempel har ett ”EN 1176”-certifikat för träningsutrustning inget värde efter publiceringen av ”EN 16630” 2015.
3) Papper eller elektroniska certifikat kan förfalskas mycket enkelt.
Hur värdefullt är ett certifikat?
Värdet av ett certifikat kan förstås från följande exempel: Två personer krockar med sina bilar. Den ena har körkort och den andra inte. Det kan vara så att den utan körkort var mer försiktig, hade bättre bil, hade bättre hälsa och så vidare. Men ändå skulle vi nog betrakta honom som den som orsakade olyckan och den som är skadeståndsskyldig. Varför? Naturligtvis kräver nationell lagstiftning ett körkort. Om man lägger den anledningen åt sidan finns det inga bevis för att han var kompetent och inte ens föraren själv visste det med säkerhet. Vi känner också att han inte gjorde tillräckligt för att se till att hans körning är säker.
Certifikatet är ett opartiskt uttalande om att vissa krav är uppfyllda. Certifierad lekplatsutrustning kan ha design-, tillverknings- eller installationsfel. En certifierad besiktningsman kan göra fel i sin tolkning eller riskbedömning. Men certifikatet är fortfarande ett bevis på att nödvändiga åtgärder för att skaffa sig kompetens har vidtagits.
Esa Junttila – VD på S2P
Fakta
Skribenten är Esa Junttila (esa@s2p.fi) VD på S2P-certifiering i Finland (www.s2p.fi). Detta internationellt accepterade certifikat för lekplats- och fritidsinspektörer täcker alla 6 kompetensområdena, 17 produktstandarder såsom EN 1176, EN 1177, EN 15312 och EN 16630 samt riskbedömning.

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]