Schau- und Sichtungsgarten Hermannshof

En plats där innovativ trädgårdsdesign möter vetenskap

Schau- und Sichtungsgarten Hermannshof är belägen i Weinheim strax söder om Frankfurt i Tyskland. Trädgården har lång historia och har haft starkt fokus på vetenskaplig växtanvändning. I trädgården finns över 2500 olika arter och sorter av perenner tillsammans med många sällsynta träd och buskar. Trädgården har under de senaste decennierna blivit internationellt känd tack vare dess naturalistiska trädgårdsdesign och sina innovativa ängsplanteringar.

Vi på Sveplant, som arbetar med växtplaneringsverktyget Planter, besökte parken i slutet av maj. Och vi säger bara wow, vilken pärla! Växtvalen är skickligt ståndortsanpassade, nivån på trädgårdsdesignen mycket hög och dessutom är de flesta växter skyltade.

De torktåliga planteringarna var höjdpunkten för oss och försommarblomningen med rikliga inslag av Allium var enastående. Min kollega, Jenny Nilsson, som besökt trädgården tidigare kan intyga att blomningen i prärieområdet på sensommaren inte heller gör någon besviken.

Privatägd botanisk trädgård med lång historia

Hermannshof är en privatägd trädgård och dess historia är tätt sammanflätad med den industriella Freudenbergfamiljen och deras företag. Redan år 1888 köpte Hermann-Ernst Freudenberg egendomen på 2,3 hektar. Hermann och efterföljande generationer skapade en imponerande samling av sällsynta träd och buskar. År 1924 omformades trädgården av landskapsarkitekten Heinrich Wiepking-Jürgensmann.

Fram till mitten av 1970-talet bodde Freudenbergfamiljen kvar på egendomen innan företaget Freudenberg tog över fastigheten. År 1980 beslutade familjen och företaget att omvandla trädgården till en offentlig visnings- och försöksträdgård. Denna öppnades för allmänheten 1983. Idag står företaget Freudenberg för den största delen av finansieringen, men även staden Weinheim bidrar.

År 1924 uppfördes herrgården på Hermannshof och trädgården omformades av landskapsarkitekten Heinrich Wiepking-Jürgensmann.

Trädgården blir internationellt känd

I slutet av 1990-talet blev professor och landskapsarkitekt Cassian Schmidt ansvarig för trädgården. Schmidt är en framstående landskapsarkitekt och växtkännare. Han har både en examen i landskapsarkitektur, en master i trädgårdsodling och mer än 35 års erfarenhet av odling. Kanske är det också därför trädgården uppvisar en så oslagbar kombination av estetik och ståndortsbaserad växtanvändning.

Under Schmidts ledning har Hermannshof arbetat vetenskapligt och experimentellt med att utveckla en modern användning av växter. Målet med deras planteringar har varit att studera konkurrens mellan växter under olika betingelser, designa estetiska växtkombinationer samt att skapa planteringar med lågt underhåll och långvarig attraktionskraft

Schmidts inspiration kommer från naturen och designen skiljer sig markant från den engelska perennbordern genom sin ängslika karaktär. För att kunna beräkna underhåll för varje växtkoncept på Hermannshof har antal arbetade minuter per år och kvadratmeter beräknats. Skuggplanteringar har visat sig ge minst skötselinsats men även mixade ängslika planteringar med perenner och gräs i torra miljöer ger låga skötselinsatser.

Cassian Schmidts inspiration kommer från naturen och flera av planteringarna på Hermannshof har en ängslik karaktär. På bild syns bland annat den röda svartvinbärssalvian (Salvia microphylla), purpurklätt (Lychnis coronaria) och blåklockor (Campanula).

Med sina naturalistiska ängsplanteringar har Cassian Schmidt influerat både engelska, franska, tyska och holländska designers, däribland Piet Oudulf. Schmidt har även introducerat flera torktåliga arter i europeisk trädgårdskultur. Dessvärre har trädgården nu valt att avbryta forskningsverksamheten för att i stället endast fokusera på dess bruksvärde för allmänheten. Cassian Schmidt är inte kvar utan arbetar som professor på avdelningen för landskapsarkitektur på Geisenheim University. Målet är dock att bevara de planteringar som skapats under Cassian Schmidts tid.

I parken finns rikligt med sittplatser för allmänheten och även stora ytor för lek.

Planteringarna

Visningsträdgården är uppdelad i olika livsmiljöer så som öppna ytor för torra prärie- och stäpplanteringar, stäpphedsplanteringar, höga gräsprärieplanteringar, fuktängsplanteringar, skuggigare woodlandplanteringar samt planteringar intill och i vatten.

Ett av de mest kända planteringsområdena är prärieträdgården som är inspirerad av nordamerikanska höggräsprärier. Här kombineras bland annat solhattar (Echinacea) med temyntor (Monarda), färgväppling (Baptisia) och präriegräs

Vid vårt besök dominerades blomningen i prärieträdgården av olika Allium-arter.

En av de äldsta planteringar som Cassian Schmidt utformat är ”Silbersommer-planteringen”. Den är anpassad för soliga, torra områden med genomsläpplig jord. Planteringen karaktäriseras av lätta blomsterslöjor. Planteringen varken gödslas eller bevattnas och uppskattas ha en skötseltid på endast 2,5–3 min per kvadratmeter och år. I rabatten finns perenner som mose brinnande buske (Dictamnus albus), gul lejonsvans (Phlomis russeliana), vit blodväva (Geranium sanguineum ’Album’), sommarljus (Gaura lindheimeri) och grekisk vädd (Knautia macedonia ’Melton Pastels’).

Vackert i ”Silbersommer-planteringen” vid vårt besök var bland annat den gula lejonsvansen (Phlomis russeliana).

Salvia-röllika-rabatten kännetecknas av ett måttligt näringsinnehåll och en torr till frisk jord. Här kombineras spirformade blommor hos stäppsalvia (Salvia nemorosa) och kungsljus (Verbascum) med flata blomställningar hos röllika (Achillea) och kärleksört (Hylotelephium) samt bollformade blomställningar av Allium.

I Salvia-röllika-rabatten kombineras både olika blomformer och blomfärger för att skapa kontrast.

En torr stäppbacke övergår till en medelhavsinspirerad plantering med helgonört (Santolina), lavendel (Lavandula), lin (Linum), fjädergräs (Stipa) och stäppslok (Melica transsilvanica). Blomningen var förföriskt skir och ljuvlig.

Inspiration till denna plantering är hämtad från Medelhavet.

Blålinet (Linum narbonense) ger ett skirt och ljuvligt intryck.

På fuktängen växer arter som strandiris (Iris sibirica), kärrtörel (Euphorbia palustris), stor ormrot (Bistorta officinalis), orangegul daglilja (Hemerocallis middendorfii), jättedaggkåpa (Alchemilla mollis), tremastaerblomma (Tradescantia), strandveronika (Veronica longifolia), kransveronika (Veronicastrum virginicum) och jättetåtel (Molinia caerulea ssp. arundinacea).

I dammen intill fuktängsplanteringen träffade vi de sötaste grodorna.

I woodland-planteringen är jorden fuktig och här finns perenner så som hakonegräs (Hakonechloa macra), funkia (Hosta), rodgersia (Rodgersia), astilbe (Astilbe), plymspirea (Aruncus) och starr (Carex).

Rejäla tuvor av hakonegräs (Hakonechloa macra).

Hitta hit

Från Frankfurts flygplats tar det ca 45 min med bil att köra till Hermannshof. Vi valde att bo i staden Mannheim som ligger på en knapp halvtimmes bilfärd från Hermannshof. Trädgården är under säsong öppen dagligen från 10-19 och inträdet är kostnadsfritt.

Text: Lottie Broman Nilsson, hortonom, Sveplant AB på uppdrag av Planter AB

Foto: Planter AB, Sveplant AB