Nu vid årsskiftet 2020/2021, med den andra vågens omfattande Covid restriktioner över stora delar av världen, börjar vi kanske se slutet på själva pandemin. Vaccinationer börjar komma igång och 2021 bör bli ett återhämtningens år för många branscher. Det gäller att hämta tillbaka det som förlorades under pandemin men också acceptera att vi post-pandemin lever i en annan tid där förutsättningarna är förändrade. Risken för djup lågkonjunktur är inte obetydlig och utbredd oro i samhället gör det viktigt att vara handlingskraftig, anpassningsbar och inte ta något för givet.
I våras upplevde byggmarknader, plantskolor och garden centers stora försäljningsframgångar och kombinationen av hemarbete, inställda resor och den egna trädgårdens trygghet har säkert varit viktiga förutsättningar för framgången. Samtidigt fortsatte de offentliga investeringarna i utemiljöer att nå rekordnivåer i många kommuner. 2020 kan på många sätt sägas vara toppåret för parkinvesteringar. Trädgårdsentreprenörerna kände inte av de andra hantverksyrkenas svårigheter under våren och sommaren. Att anlägga och sköta utemiljöer görs ju utomhus medan snickare och målare mer arbetar inomhus med nära fysisk kontakt. Social distansering i kombination med hemarbete har verkligen gjort 2020 till gör-det-självarnas år.
Inte många räknade med att andra vågen skulle komma så starkt under hösten och följderna ser vi nu med stora konsekvenser för besöksnäring och andra verksamheter som inte kan utföras på distans. Alla fysiska träffar och mässor är som bortblåsta och den digitala kundresan är inte bara den enda möjliga men också den självklara vinnaren även inför 2021. Stängda butiker i centrum, köer i paketutlämningarna och tomma möteslokaler bör få oss alla att stanna upp ett ögonblick och fundera på hur även vår bransch ska möta nya utmaningar.
Pandemin och kraven på social distansering har också gjort kontorslandskap och köpcentrum långt mindre attraktiva som vistelsemiljöer. Här är fastighetsägarna och verksamhetsidkarna oroade för framtiden och viljan att investera i gröna innemiljöer för kontor och köpcentra är inte längre självklar.
De många korttidspermitteringarna och omställningsstöden som staten pumpar in i ekonomin fortsätter under första halvåret 2021 men på mindre gynnsamma villkor. Många anställningar i olika branscher är osäkra och så snart signaler kommer om att stöden ska dras in lär varsel och arbetslöshetssiffrorna stiga för att balansera utbud och efterfrågan. Detta i sin tur påverkar både konsumtion och sparande. Och möjligheterna att låna till yttre och inre renovering av privatbostäder kan snabbt bli än mer begränsade än dom varit 2019-2020.
Markanläggningsprojekten är 2021 lika omfattande i exploatering men betydligt färre och mindre omfattande i kommunala investeringar. Kommunernas allt sämre ekonomi tvingar fram inbromsningar,särskilt för budget 2022. Det påverkar inte minst lokala och regionala aktörer i utemiljöbranschen. Kommunala bostadsbolag fortsätter att investera stort i renovering av utemiljöer och allt fler äldre områden förnyas. Driftpengarna blir inte fler för det och kampen mellan fastighetsförvaltning och markförvaltning om vad nya och renoverade anläggningar ska få kosta i DoU är redan svår på många ställen.
Hållbarhet ligger i tiden och för 2020-talets markanläggningar behövs verkligen ett livscykel-tänkande. Vi avsätter för lite pengar till planerade underhållsåtgärder och ägnar oss allt mer åt akutunderhåll av “brandsläckningskaraktär”. Det riskerar att sluta med förkortad livslängd och ökar förstås risken för olyckor och onödiga skador.
Gatornas belläggningsunderhåll är särskilt utsatt och detsamma gäller underhållet av markutrustningar. Det som ställer till det på gatusidan är förstås de oberäkneliga vinterkostnaderna. Det har aldrig varit lätt att spara på vinterväghållning och förr reglerade man vintrarna just genom att minska beläggningsunderhållet. I förra lågkonjunkturen låg det mesta beläggningsunderhållet på driften och inte som idag med komponentavskrivningar på investeringssidan.
Under 2020 års skötselupphandlingar syns en ny prispress i gräsklippningsentreprenader medan det omvänt varit färre anbudsgivare och högre priser i entreprenadmaskinsupphandlingar av typ snöröjning och halkbekämpning. En orsak till det sistnämnda kan vara att den samlade vinterperioden blir kortare men väderextremerna blir fler och beredskapstjänstens slitsamhet och variationerna i körda timar påverkar lönsamheten negativt för entreprenörerna. Affärsrisken är betydande i fast-pris satta vintertjänster men för kommunerna är det inte lätt att köra vinterväghållning på löpande räkning med timmar och ton-ersättningar. Störst påverkan blir det på lokalgatornas snöröjning och halkbekämpning, där de flesta kommuner helt och hållet har entreprenörer som utförare.
Entreprenörer som har väletablerade varumärken, en bra mix mellan DoU och markanläggning samt en uppbyggd kundbas med rätt mix av nöjda kunder står också på en stadig grund. Nyetablerade entreprenörer med huvudsakligen underentreprenörsarbeten är ute på en halare is när vindarna blåser kallt. Egen kundkontakt och egna kundkontrakt är en gammal beprövad devis i branschen. Och idag har vi en mycket mer gränsöverskridande konkurrens och stark tonvikt på digital närvaro och marknadsföring, något som missgynnar även duktiga entreprenörer och hantverkare som är fackkunniga men inte så bra på att sälja sig själva genom digitala kanaler.
Bästa rådet jag kan ge just nu är att öka kunskapen i den egna organisationen kring omvärldsbevakning, produktionsplanering och kalkylering inom drift, underhåll och anläggning. Både för att få bättre framförhållning och få större transparens gentemot beslutsfattarna. Och inte minst för att kunna se var synergier och besparingar får bäst effekt och minst negativa konsekvenser. Framöver gäller det att stå stark i snålblåsten om orosmolnen ute i världen inte skingras snabbt.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB
