
Det finns få offentliga platser som berör människorna lika mycket som platsen för den sista vilan. Kyrkogårdarna, begravningsplatserna och griftegårdarna är starka bärare av ortens kulturhistoria och det engagerar så fort något verkar avvikande mot traditionen.
I senaste numret av Kyrkans Tidning, dubbelnumret 29/30, tas upp en ny fråga som mer eller mindre berör alla landets kyrkogårdar. Det blir färre gravstenar och mer gräsytor att ta hand om efter borttagande av gravanordningar sedan graven har återlämnats till kyrkogårdsförvaltningen.
Den senaste tiden har skötseln av gräsytor varit en aktuell fråga och hur man kan tillmötesgå de besparings- och effektiviseringskrav som nu börjar ställas av allt fler förvaltningar. Likaså var det nyhet på riksnivå om lämpligheten att återanvända krossade gravstenar som gabionmur som omgärdar kyrkogården eller att bygga gym och lekplats på en annan kyrkogård.
Förändringar under lång tid
Förändringar på kyrkogårdarna har skett i det dolda under många år, utan att någon har höjt ett ögonbryn. Detta har varit kanske mer ett fenomen på mindre orter, där man har försökt förenkla skötseln. Ledningen har gett sin tysta tillåtelse att ändra gravytan från grus till gräs därför att gräsytan anses vara enklare att sköta. Dessa små årliga förändring med några gravar åt gången har slutligen, under 15-30 år, medförd att karaktären på hela gravkvarter har blivit förändrad. Förändringarna har ofta skett utan att förvaltningen haft en dialog med Länsstyrelsen och utan insikt vad dessa förändringar innebär på sikt. Det viktiga är att det finns tydlighet i organisationen, för har man gjort en avvikelse en gång så blir det svårt att neka åtgärden för nästa gravrättsinnehavare som har graven i samma kvarter och i samma rad.
Den första kyrkogårdsförvaltning som jag fick veta att ha återställt de omsådda gräsgravar till det ursprungliga gruset var Sunne kyrkogårdsförvaltning som även var värd för SKKFs Rikskonferens år 2006. Hedervärd åtgärd.
Den andra förändring som har skett är den förtätning av kyrkogårdar som har pågått under lång tid. De kulturhistoriska och biologiska värden har blivit åsidosatta. I början av min bana som kyrkogårdschef och nu som auktoriserad mätningskonsult åt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ser jag detta fenomen i stort sett på alla församlingar som jag utför mätningen åt.
Hur har då denna förtätning skett? Gravkvarteren var ofta ritade och planerade med utrymme för fler träd i gravrader. Arkitekten hade lämnat flera platser vakanta i gravrader, inte vakanta för gravar utan vakanta för plantering av träd i framtiden. Syftet med detta var att att skapa ett trädbestånd med varierad ålder av träd och därmed även öka diversiteten. Dessa fria platser har dock delats ut till nya gravar och dessa har blivit s.k. A- och B-gravar till de numrerade gravarna bredvid.
Det andra sättet för förtätningen har ibland skett genom att gravkvarterens innergångar av grus har ändrats till gräsytor och därmed möjliggjort fler gravplatser vid de gamla gångarnas ände, före huvudgången. Detta har påverkat i kvartersbilden, gjort den otydlig och kan innebära att det är svårt att hitta till graven.
Utvecklingspotential
Det finns goda möjligheter till att utveckla kyrkogårdar till ännu grönare och lummigare miljöer genom att plantera träd i de uppkomna luckorna där gravanordningen har stått. Flera nya träd bidrar även till att rena luften och binda koldioxid. De ytorna uppstår nu oplanerat och det vore synd att inte utnyttja dessa till något bra.
Varför inte även utnyttja dessa uppkomna ytorna till förvaltningens egen försöksverksamhet i form av att testa nya kompositioner av sommarblommor, mindre buskar och perenner.
I den bifogade bilden från en gravkarta på en kyrkogård i Västerbotten syns tydligt hur gravnumreringen har hoppat över de fria ytorna som ska användas just för trädplantering. Det är dessa luckor som på många kyrkogårdar har på felaktigt sätt upplåtits till gravrätt.
Kyrkogården ändrar utseende, vissa förändringar sker långsamt medan exempelvis borttagandet av gravstenar kan uppfattas gå fortare. Det krävs bra analys och framförhållning att göra det bästa av situationen. De viktigaste åtgärderna för kyrkogårdsförvaltningar nu är att påskynda med kulturhistorisk inventering, för att veta vilka stenar ska bevaras och vilka kriterier gäller, och uträtta vård- och underhållsplan. Viktigt att påpeka är att i tidigt skede ha en dialog med Länsstyrelsen när det gäller nya trädarter på äldre kyrkogårdar för att behålla det tidstypiska, men att även få möjligheten att pröva nya träd.
Reino Raitala Landskapsingenjör RR Landskap
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]