
Runt omkring i Sverige, som i andra nordiska städer och kommuner arbetar man med klimatanpassningsplaner, grönplanering, och biodiversitetsstrategier. Låt oss blicka över sundet till Danmarks huvudstad och se vad som pågår där och vad vi kan ta med oss.
Köpenhamn har en överborgmästare, Sophie Haestorp Andersen som har ambitionen att skapa en grönare huvudstad med god grund för biologisk mångfald. Strategin för biologisk mångfald blev godkänd nyligen. Under den processen har ögonen öppnats för var kommunen har sina grönområden där man har möjlighet till att öka den biologiska mångfalden.
Köpenhamn har gjort stort grundarbete med att kartlägga hur långt medborgarna har till närmaste grönområde. De har också tittat på hur tillgängliga dessa områden är och har nu öppnat upp privata parker och ökat tillgängligheten till rekreativa områden som tex Vestre Kirkegård, 54 hektar, en av Scandinavias största kyrkogårdar, var medborgare haft begränsad tillgång, nu kan flera medborgare använda områden i deras vardag.

Samverkan
Som alltid handlar det om kampen om kvadratmeter, det är få lediga kvadratmeter som kan godse allas önskan och intressen till olika funktioner som behöver plats. I arbetet med att utveckla strategier för biologisk mångfald samarbetar Köpenhamns kommun med Danmarks Naturskyddsförening. De har i gemenskap hittat lösningar till en stad i evig konkurrens med olika krav och intressen och funktioner som har behov för plats.
I Köpenhamn är det inget hinder att anlägga mera grönt vid institutioner, bostäder och verksamheter, och det finns även möjlighet att skapa flera gröna stråk i staden.
Det som är viktigt, och som borgmästaren poängterar, är att inbjuda alla markägare in i det gemensamma arbetet med att skapa utrymme för mer av grönskan i stadsutvecklingen.
Kommunen vill bjuda in även allmännyttiga bostadsorganisationer, fastighetsutvecklare och andra typer av markägare för att hitta lösningar till gröna detaljplaner.

Närhet till gröna arealer
Eftersom det bor många barn och äldre i staden måste grönområdena vara nära. Enligt Sophie Haerstorp Andersen finns det en villighet bland alla partier och en uppmärksamhet på hur Köpenhamns ska passa bättre på det gröna som kan stärkas med bland annat genom den så kallade poolen för biologisk mångfald.

Biologisk mångfald – en central roll i stadens utveckling
Borgmästaren önskar att den nya strategin ska användas till att bevara, förbättra och skapa ny biodiversitet i staden. Biologisk mångfald ska spela en central roll i stadens utveckling och hon ser fram emot att göra Köpenhamn grönare och vildare tillsammans med stadens största markägare och alla Köpenhamnsbor.
Kommunen har flera verktyg som de kan ta till användning. Det gröna planeras in redan vid utveckling av nya bostadsområden tex i detaljplanen for Jernbanebyen eller i översiktsplan för Nordhavn, var man redan har beslutat med att de ska finnas en stor naturpark och en så kallad grön kil, detta arbetet pågår nu. Men det är viktigt att vara uppmärksam på mängden som byggs, så att det också finns plats till det gröna.

Involvering av medborgare
Över 13 000 köpenhamnsbor har varit med och delat deras visioner, input och idéer för framtida biologisk mångfald i Köpenhamn. Medborgarna har varit involverade via bl.a. frågeformulär, workshops och guidade promenader. Parallellt med medborgarengagemang har det pågått en informationskampanj i detta avseende offentliga utrymmen med till exempel affischer, vykort på kaféerna, fröpåsar och anslag på sociala media. Både medborgare och organisationer, yrkesverksamma, lokala nämnder och kommunens yrkesverksamma har varit inblandade. Medborgarengagemang har förankrats hos Teknik- og Miljömyndigheten, som har fått hjälp att underlätta dialogen, av olika verksamheter.
Medborgarna har tillfrågats om deras kunskap om biologisk mångfald samt deras idéer och attityder till hur Köpenhamn måste säkerställa bättre förutsättningar för biologisk mångfald, ekosystem och artrikedom i framtiden. Generellt sett bland proffs, kommunala yrkesverksamma, eldsjälar och medborgare råder det stor enighet.
1. Bevara och förbättra den befintliga biologiska mångfalden
2. Mer biologisk mångfald i staden
3. Mer kunskap och utbildning om biologisk mångfald
4. Fler frivilliga gemenskaper

Frivilligt engagemang och åtgärsdidéer
Köpenhamnsborna är frivilligt engagerade i olika föreningar och samlas också här för en gemensam agenda för biologisk mångfald. Det finns ett tydligt önskemål om att Köpenhamns kommun ska samarbeta och stödja medborgare och volontärer i att vilja skapa biologisk mångfald i Köpenhamn. Köpenhamnsborna har kommit med en rad förslag på hur frivilligheten kan stärkas inom området för biologisk mångfald.
Åtgärdsidéer:
- Volontärsamordnare eller kår
- Stadsbiolog/stadsträdgårdsmästare
- Biologisk mångfaldssamordnare
- Aktivering av medborgare i arbete med biologisk mångfald
Låt oss inspireras av detta – vad kan vi göra mera för att gynna den biologiska mångfalden?

Maarit Nors – Green Urban Development
Fakta
Maarit Nors är företagsekonom med inriktning inom logistik och inköp, utbildad arbetsledare inom hållbar grönyteförvaltning och Green Urban Developer.
Hon har över 30 års erfarenhet från internationella företag inom verksamhetsutveckling, strategiskt inköp och Facility management och har erfarenhet hur man förenar praktik och teori, leder förändringar framgångsrikt med ekonomiskt hållbara åtgärder allt från kartläggning och handlingsplan till uppföljning. Hon är idag verksam som konsult inom grön samhällsutveckling, klimatanpassningar, grönblågrå lösningar, hållbar grönyteförvaltning och Facility management.
Telefon: 076-02 42 203
E-post: maaritnors@gmail.com
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/maaritnors/

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]