Jag tror att alla egentligen är lite stentokiga. Det är närmast omöjligt att låta bli att plocka upp och förundras över sjöstenar när man går på en strand. Några stenar följer gärna med hem till en liten stensamling. Att vandra i gamla kyrkor och tempel, på gator och torg där stenen sakta slitit av besökare genom århundraden är något som lockar oss att lämna solstolarna under de otaliga utlandsresor som vi skandinaver åker på.
Natursten har i alla tider använts som material till byggnader som skall bestå. Se bara på Colosseum byggd utav ljus travertin, pyramiderna i sandsten eller Taj Mahal i marmor. Att människor för över 4000 år sedan kunde tillverka, dekorera och resa 30 meters granitobelisker i ett enda stycke är en svindlande bedrift.
På 1100-talet kom nya levnadssätt och kunskaper till Sverige från Europa. Det var först då vi svenskar på allvar började att bygga slott, kyrkor och städer i sten. Lokala stenbrott började att användas. Det var dock på 1800-talet som stenindustrin på allvar tar sin början i Skandinavien. Då startas bl a granitproduktion i Bohuslän och skifferbrytning i norska fjällen, material som vi än idag använder i våra svenska stadsmiljöer.
Även betongens historia är lång. Romarna tillverkade betong med bl a ingredienser såsom bränd kalk och vulkanaska för att ge ökad styrka. Under 1700-1800 talet började betong användas i större skala, nu med utgångspunkt i England. Denna produktionsteknik spreds också till Sverige. Markplattor i betong började att serieproduceras under början av 1900-talet. Urvalet av sorter var dock då inte så stort. De första betongplattorna var ungefär 30×30. Idag kan man hitta produkter som tumlad Grändstensplatta med måtten 28x28x7 och Funkis 30×30 i samma klassiska format.
Sten har och kommer alltid att vara ett inspirerande och älskat inslag i bebyggd miljö. Glöm nu inte att både höja och sänka blicken när ni reser runt i Sverige och utomlands kära stenvänner!
Faktaruta betong
+ Finns i en enorm variation i färg och form.
+ Billigt material.
+ Lätt att arbeta med i projekten.
– Inget evighetsmaterial. Bör av estetiska skäl bytas efter 15-20 år.
– Kan på stora ytor uppfattas som ett dött material.
Faktaruta natursten
+ Ger en äkthetskänsla i och med sitt naturliga ursprung.
+ En närmast evig hållbarhet som bara blir vackrare med åren.
– Ett något dyrare grundmaterial.
– Kan vara svårare att lägga då naturliga måttdifferenser finns.
Rickard Hjälm, VD FLISBY AB
Fakta
Flisby har under sin drygt 50-åriga historia försett den svenska marknaden med betong och stenprodukter till trädgårdar och offentlig miljö. Flisby har stenbutiker, utställningar och lager på 5 orter (Malmö, Göteborg, Flisby, Jönköping och Halmstad) samt en stor webbshop.
Flisby har också agenturen på Romex hårdfogsystem som används flitigt på gator och torg i svenska kommuner.

Från vin och varumärken till trädgård
Oavsett om det handlar om ett vin eller en trädgård, så är det sällan de snabba lösningarna som skapar de bästa resultaten.. […]

Idéträdgårdarna: Framtiden
Det är slutet av april och under veckan har vi elever i klass Träd Z sågat, målat, slipat, snickrat och borrat på vårt slutprojekt.. […]

Med inspiration från naturen
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen.. […]

Köp: Grundläggande växtkunskap
En kurs i grundläggande växtkunskap med Malin Augustsson, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, som tidigare har varit en livesänd kurs. […]

Återkommande drift och oregelbundet underhåll
Varför känns vissa delar av gata, park och kyrkogård som ständig vardag, medan andra plötsligt blir stora, dyra och svårstyrda frågor? […]

Skapa säkra och inspirerande utemiljöer
Att arbeta med grönska i offentlig miljö innebär ofta att möta naturens komplexa mångfald. […]

Med naturen som arbetskamrat
När man arbetat så länge med naturen att man nästan kan förutse vad den ska göra härnäst, då blir varje dag både enklare och mer fascinerande.. […]

De dödas stad – Père-Lachaise i Paris
För Parisarna är Père-Lachaise inte bara en plats för sorg och död – det är en oas, ett grönt hjärta i staden. […]

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]
