Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt. Tyvärr har bristande skötsel och underhåll lett till växande kostnader och risker på många ställen. Här tittar vi närmare på problemen och hur de kan lösas.
Förändrade behov och bristande underhåll
Dagvattenhanteringen har förändrats kraftigt under de senaste åren, men underhållet har inte alltid hängt med. Problemet förvärras av att allt fler grönområden ersätts av hårdgjorda ytor som asfalt och betong, vilket ökar mängden vatten som ska hanteras.
Historiskt har ansvar och kostnader för dagvatten skilt sig åt beroende på marktyp. På fastighetsmark hanterar fastighetsägarna sina egna dammar och brunnar men betalar kommunen dagvattentaxa för det dagvatten som rinner ner i brunnarnas ledningsnät. På allmän platsmark ansvarar huvudmännen, t ex kommunen för gator och parker och kyrkan för kyrkogårdarna, för sina dammar och brunnar men har ofta betalat endast en reducerad dagvattentaxa för dagvatten från allmän platsmark som rinner ner i dagvattennätet.
Den samlade finansieringen har för det mesta bara täckt själva driften av ledningsnätet men varit otillräcklig för underhållet, som förstås blivit eftersatt. Och i och med att VA-sidan bolagiserats på de flesta håll så har gränsdragningen blivit tydligare och ledningsnätet för dagvatten på allmän platsmark måste nu finansieras fullt ut av huvudmännen precis som redan är fallet för fastighetsägarna. Något som nu leder till stora problem och höjda taxor. Och får allt fler huvudmän att satsa på Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD), d v s att dagvattnet inte rinner ner i det kommunala ledningsnätet utan tas om hand på den egna marken.
Samtidigt har klimatförändringar och ökade skyfall gjort att belastningen på befintliga dagvattensystem ökat markant. Många ledningar som installerades för ett antal år sedan är nu i dåligt skick, och utan rätt underhåll riskerar systemen att kollapsa. Detta kan leda till översvämningar, erosion och andra skador som är dyra och tidskrävande att åtgärda.
Nya anläggningar behöver också skötas och underhållas
Trots att stora investeringar görs i moderna dagvattenlösningar, som regnbäddar och fördröjningsmagasin, saknas ofta medel för deras löpande skötsel och underhållsbehov.
Ett vanligt problem är att skötselåtgärder inte bestäms och resurssätts från början. Till exempel kan fördröjningsmagasin samla upp vatten och minska risken för översvämningar, men om dessa inte rensas/spolas regelbundet kan de bli igensatta och ineffektiva. Resultatet? Istället för ett relativt billigt, löpande, underhåll uppstår plötsligt akuta problem som kräver omfattande och dyrbara reparationer.
Dagvattendammar är ett annat exempel. De är ofta byggda för att minska belastningen på ledningsnätet genom att samla upp och rena vatten innan det släpps ut i naturen. Men om vattennivån sjunker på grund av torka kan kanterna bli instabila och riskera att rasa. Detta kan dessutom skapa farliga situationer för barn och andra som vistas i närheten.
För att undvika dessa problem bör dagvattendammar utformas med stabila kanter och regelbundet fyllas på med vatten vid behov. Samtidigt borde fler anläggningar designas med tanke på att kunna användas som en resurs, t ex vattensättas och få filtreringssystem så att vatten från dammarna kan användas för bevattning. Utan naturligt tillflöde av vatten blir dagvattendammen snabbt obrukbar för bevattning och full av diverse småkryp.
Risker för miljö och säkerhet
Bristande underhåll handlar inte bara om pengar – det kan även utgöra en risk för människors säkerhet och miljön. Till exempel kan en torkad damm med instabila kanter vara farlig för barn som leker i närheten. Dessutom bidrar dåligt underhåll till att föroreningar sprids i naturen. Gallerrensning och spolning av ledningar är några av de viktigaste åtgärderna som behöver utföras regelbundet.
När dessa åtgärder försummas kan konsekvenserna bli allvarliga. Förorenat vatten som inte renas på rätt sätt kan skada ekosystem och sprida farliga ämnen till både mark och grundvatten. I längden riskerar vi att skapa en miljö som är både ohälsosam och kostsam att råda bot på.
Så vänder vi trenden
För att förhindra att problemen förvärras ytterligare behövs tydliga skötsel- och underhållsplaner. Dessa planer måste stödjas av tillräckliga resurser och följas upp noggrant. Det handlar om att tänka långsiktigt och se till att de pengar som satsas på anläggningarna verkligen ger den effekt som önskas.
Regelbunden utbildning och samordning mellan olika aktörer är också avgörande. Drift- och underhållspersonal bör involveras redan i planeringsstadiet av nya anläggningar, så att deras kunskap och behov tas tillvara. Samtidigt bör tekniska lösningar och materialval anpassas för att underlätta framtida skötsel.
Avslutning
Dagvattenanläggningar är en viktig del av vår infrastruktur, men de måste skötas för att fungera. Genom att agera nu kan vi minska riskerna och säkra framtidens dagvattenhantering. Det är dags att ge dessa anläggningar den omsorg de förtjänar. Med rätt insatser kan vi inte bara skydda miljön och människors säkerhet utan även skapa en mer hållbar och kostnadseffektiv framtid.
Claes-Anders Malmberg, Acama AB
Vi har en kurs i ämnet: Dagvattenanläggningar och tätortsnära våtmarker
Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.
