
Ängsmark är en av de mest värdefulla och mångsidiga biotoperna vi har. De utgör livsmiljöer för många växter och djur, inklusive hotade och utrotningshotade arter. Ändå är det ofta dyrt att bevara och den ekonomiska nyttan är inte alltid uppenbar. Så hur kan vi motivera dess värde för både natur och människa?
Ekosystemtjänster
En viktig anledning till att bevara ängsmarker är de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Ekosystemtjänster är de olika fördelarna som vi får från naturen, såsom pollinering, vattenrening och luftrening. Ängsmarker är särskilt värdefulla för deras förmåga att tillhandahålla dessa tjänster. De fungerar som naturliga vattenreningsverk genom att absorbera och filtrera föroreningar och överflödigt vatten. De fungerar också som livsmiljöer för många pollinerande insekter, som bidrar till pollinering av grödor och växter.
Kulturellt och historiskt värde
Ängsmarker har också ett starkt kulturellt och historiskt värde. De har varit en del av vårt landskap i århundraden och är en viktig del av vårt kulturarv. De är en påminnelse om hur människor har levt i samklang med naturen under lång tid. Att bevara ängen bidrar också till bevarandet av vår historiska och kulturella identitet.
Rekreationsmöjligheter
Ängen är också viktig för rekreationsmöjligheter. Den ger möjlighet till promenader, löpning och cykling, och ger en möjlighet att koppla av i en naturlig miljö. Forskning visar också att tid i naturen kan bidra till bättre hälsa och ökad trivsel.
Ekonomiskt värde
Även om ängsmarker inte alltid ger en direkt ekonomisk vinst, kan de bidra till en hållbar ekonomisk utveckling på längre sikt. Bevarandet kan bidra till att skapa en stabil och hållbar ekonomi, genom att skapa arbetstillfällen och ekoturism. Detta kan hjälpa till att minska beroendet av mer destruktiva industriella verksamheter och därmed minska de negativa miljöeffekterna som dessa verksamheter kan ha.
Bevarandestrategier
För att bevara ängsmarker behöver vi en rad olika strategier och åtgärder. En viktig åtgärd är att öka medvetenheten om dess värde och betydelse för människa och natur. Detta kan göras genom utbildning och informationskampanjer för allmänheten.
En annan viktig åtgärd är att skydda och restaurera de ängar vi har. Detta kan innebära att man inför skyddsområden och bevarandeprogram, samt att man arbetar för att återställa de som har förstörts eller förändrats av mänsklig aktivitet. Det är också viktigt att arbeta för att minska de hot som ängsmarken står inför, såsom urbanisering, intensivt jordbruk, skogsbruk och klimatförändringar.
För att vi ska lyckas att bevara ängen är det också viktigt att involvera och engagera samhället. Detta kan ske genom att skapa partnerskap mellan lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, företag och allmänheten. Dessa partnerskap kan bidra till att öka medvetenheten, främja hållbara aktiviteter och arbeta för att skapa en positiv inställning till bevarandet av ängsmarker.
Slutsats
Ängsmarker är en värdefull och mångsidig biotop som är viktig för både natur och människa. De tillhandahåller ekosystemtjänster, har ett kulturellt och historiskt värde, ger rekreationsmöjligheter och kan bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. För att bevara ängsmarker behöver vi öka medvetenheten om deras värde och betydelse, skydda och restaurera dem, minska hoten mot dem och involvera och engagera samhället. Genom att arbeta tillsammans kan vi säkerställa att dessa viktiga livsmiljöer bevaras för framtida generationer.
Redaktionen på Gröna Trender

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]

När utomstående medverkar i kistgravsättningen – vi behöver bättre förståelse för vad det innebär i praktiken
Det blir allt vanligare att andra än förvaltningens personal deltar vid kistgravsättningar. Detta gäller främst gravsättningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan. […]