Omtag – andra sätt att bygga park

Omtag - andra sätt att bygga park
Bilder: Urbio

Projektet Omtag – andra sätt att bygga park tar avstamp i en gemensam önskan om att nå längre i arbetet med att skapa rika och mångfunktionella parker. Vi såg ett behov av att undersöka hur anläggandet av nya parker kan bidra till socialt hållbara städer på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.

Det ekonomiska perspektivet, med begränsade budgetar för såväl anläggning som skötsel, är ständigt närvarande i arbetet på landets kommuner. Samtidigt finns ett växande behov av hälsofrämjande miljöer där människor kan finna gemenskap, rekreation och återhämtning. Vi vet också att bygg- och anläggningssektorn har en betydande miljöpåverkan på olika sätt. Alla har ett ansvar för att arbeta med varsamhet och hänsynstagande i förhållande till de planetära gränserna och annat biologiska liv på jorden.

Under två års tid har vi[1] arbetat med dessa frågor, med Moholmsparken i Örebro som testbädd. Resultatet är en vägledning, som kommer att kunna laddas hem gratis. Här sammanfattas projektets erfarenheter i korthet.

Ett landskap växer fram av återbrukade schaktmassor. Moholmsparken i maj 2025.

Moholmsparken är en ny stadsdelspark i Örebro, i skrivande stund fortfarande under uppbyggnad. Ambitionen har varit att skapa en park med höga sociala värden och en rik vegetation på ett kostnadseffektivt sätt. För att nå målen togs ett antal strategiska beslut, baserade på Peter Korns kunskap och erfarenhet från anläggning av parkmiljöer. En viktig del var att skapa det nya parklandskapet av återbrukade schaktmassor, vilket möjliggjordes av vägbyggnationer i det nya bostadsområdet intill.

Som en följd av detta består växtbäddarna av återbrukade schaktmassor (främst lera) som täcks med ett lager sand, eller betong- eller tegelblandningar, vilket minskar avdunstning och uttorkning och därmed behovet av bevattning under etableringsåren. Små kvaliteter av växter planteras för att hålla nere kostnaderna och en mångfald av arter används. Likt i Hjälmarviksparken, en nyanlagd park där Örebro kommun också gjort många erfarenheter, kommer en rik blomning för slående upplevelsevärden att vara prioriterat. Skötseln av de nya vegetationsytorna blir extensiv, vilket kommer att ge en naturpräglad parkmiljö snarare än en mer ordnad konventionell sådan. Slutligen ska kanter i stor utsträckning bestå av återbrukat material, somnatursten, huggen sten från kommunens materiallager eller stockar av träd.

Erfarenheter från Hjälmarviksparken har varit värdefulla i arbetet med Omtag. Detaljeringen i gestaltningen, som exakt placering av stammar, görs på plats under anläggning.

Det finns utmaningar med strategierna ovan, bland annat kopplat till den naturprägel som Moholmsparken kommer att ha, och som även karaktäriserar tidigare nämnda Hjälmarviksparken. Många personer uppskattar ordning och man är troligen van vid mer tillrättalagda parker. För att denna naturpräglade park ska upplevas som attraktiv behöver det ”vildare” uttrycket balanseras med mer ordnade sådana.

Rika sinnesupplevelser är en viktig komponent i naturpräglade parkmiljöer. Här syns Hjälmarviksparkens generösa blomning det första året.

Därför får Moholmsparken inslag som är intressanta, lekfulla och inbjudande – en strategi som vi kallar ”det hållbaras estetik”. Den innebär en omsorg om utformningen med avstamp i två gestaltningsprinciper: cues to care[2] som visar på mänsklig omsorg och cues to engage som bjuder in till aktivitet och interaktion. I arbetet med vägledningen har en exempelkatalog skapats, med inspirerande exempel på sådana cues, alltifrån hur gångvägar och kanter kan gestaltas med återbrukat material på ett välkomnande sätt till hur rika sinnesupplevelser kan bidra till en parkmiljös attraktivitet.

En annan central frågeställning i Omtag har varit att undersöka och beskriva en flexibel byggprocess, något vi tror är nödvändigt för andra sätt att bygga park. En grundbult i detta mer flexibla arbetssätt är att en stor del av gestaltningsarbetet flyttas från projekteringsfasen till anläggningsfasen, vilket ställer nya krav på kompetens och roller då många gestaltningsbeslut tas på plats. En flexibel byggprocess innebär att fler personer deltar i utformningen av den nya miljön vilket troligen bidrar till ett större engagemang. Det blir också lättare att jobba med återbruk, eftersom det finns en större flexibilitet att anpassa uppbyggnad och utformning av olika strukturer. Och framför allt: flexibla byggprocesser ger bättre förutsättningar att skapa rikare och mer mångfunktionella parker.

Detta flexiblare förhållningssätt sträcker sig även vidare in i förvaltningsfasen. I en mer naturpräglad miljö kommer skötseln fokusera på att vidareutveckla olika funktioner, karaktärer eller upplevelser – den blir till stor del målbildsstyrd och bör betraktas som en fortsättning av gestaltningen. Det gör att det även här, likt i planerings- och anläggningsfasen, är avgörande med en förståelse för platsens olika syften och mål. För att konkretisera vad det kan innebära har projektet tagit fram en checklista för skötselplaner i naturpräglade lek- och rekreationsmiljöer, med exempel på önskvärda funktioner och relevanta skötselåtgärder.

En av slutsatserna från Omtag är att mål och syfte med en park behöver följa med i hela processen, från anläggning till förvaltning. En målbildsstyrd skötsel kan innebära att nya vegetationsrum skapas med tiden, som var svåra att förutse under planeringsstadiet.  

Ytterligare ett fokusområde har varit cirkularitet och återbruk. Projektet utförde en livscykelanalys (LCA) och undersökte livscykelkostnad (LCC) för Moholmsparken. Den faktiska utformningen och anläggningen av parken jämfördes med två alternativa scenarier för att kunna bedöma miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika gestaltningar och arbetssätt. Det ena alternativet var en variant av Moholmsparken, mer konventionellt utformad med mindre topografi, färre träd och mer gräsyta. Det andra alternativet fick samma gestaltning som den faktiska Moholmsparken, men med en anläggning enligt AMA som bland annat innebar konventionella växtbäddar.

Analyserna visade att det sätt som valts för att anlägga Moholmsparken minskade både kostnader och miljöpåverkan. Analyserna synliggjorde också att återbruk är ett villkor för att anlägga parker med omfattande plantering och en varierad topografi – en naturpräglad gestaltning i kombination med cirkulära materialstrategier är nödvändigt. Att ha en flexibel byggprocess som tidigt kan planera för lokalt återbruk av massor och andra material gör det möjligt att samordna olika byggprojekt och få till en effektiv och kostnadsbesparande logistik.

Sammanfattningsvis har vi kunnat se att syfte och mål med nya parker bör genomsyra hela arbetet, från planeringsfas och vidare under anläggnings- och förvaltningsfas. Det önskade resultatet behöver vara i fokus hela vägen. Gestaltning är alltså inte en i tid avgränsad uppgift, utan behöver vara en röd tråd genom hela processen. Vi har också kunnat se att estetik och förståelse för praktiska lösningar såväl som ekologiska grundförutsättningar alla är viktiga byggstenar i arbetet att bygga park på andra sätt. Vi hoppas att med vägledningen inspirera fler att våga tänka i andra banor och prova nya arbetssätt och processer i skapandet av våra värdefulla gemensamma gröna rum. Tillsammans kommer vi längre!

Lina Lo Gillefalk och Emma Simonsson, landskapsarkitekter på Urbio

Projektet Omtag – andra sätt att bygga park tar avstamp i tidigare samarbeten mellan Örebro kommun, Klinta trädgård och landskapsarkitektkontoret Urbio med fokus på konceptet lekotoper.


[1] Ingående parter i samarbetet är parkenheten på Örebro kommun, landskapsarkitektkontoret Urbio, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH och Klinta trädgård. Vinnova har bidragit med finansiering.

[2] Cues to care är ett begrepp som presenterades av Joan Nassauer i artikeln Messy Ecosystems, Orderly Frames (1995). Där framhåller Nassauer att människor inte nödvändigtvis uppskattar naturmiljöer om dessa saknar en kulturell inramning.

Om Urbio:

Urbio är ett fristående landskapsarkitektkontor bestående av tiotalet landskapsarkitekter. Tillsammans arbetar vi för att skapa mer livfulla och lekfulla stadslandskap. Vår utgångspunkt är en landskapsarkitektur som för naturen närmare människan. Genom värdeskapande landskapsarkitektur verkar för att öka människors livskvalitet i städerna. Genom att integrera nya former av natur i urbana landskap vill vi främja hälsa och välbefinnande, utveckla naturpedagogiska värden och skapa klimatpositiva effekter.

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar
Inspiration

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar

Kallmurade stenmurar blir ofta en fysisk länk mellan dåtid och nutid genom att vara beständiga element i landskapet. De kan också på ett diskret men väldigt pedagogiskt sätt synliggöra uppdelning av markanvändning och vittna om strävsamt och skickligt hantverk.. […]

Läs mer »
En sista resa på Rhen
Kyrkogård

En sista resa på Rhen

Från oktober 2025 blir det tillåtet att sänka urnor i floden Rhen. En ny begravningsform tar plats – med konsekvenser för kyrkogårdar, ekonomi och tradition.. […]

Läs mer »
Naturen och problemlösning
Inspiration

Naturmiljöer och vår problemlösarförmåga

”Sitt inte där och grubbla – gå ut och ta en promenad!”  Ett råd som jag tror många av oss har fått när vi fastnat i en frågeställning eller i ett problem. Många av oss har också upplevt att det faktiskt hjälpt att ta en promenad. Men vilka egenskaper ska en naturmiljö innehålla för att kunna ge stöd vid problemlösning? […]

Läs mer »
Den personliga graven
Kyrkogård

Den personliga graven

Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Läs mer »
Kurs om de 100 vanligaste växterna
Kurser

Lär känna de 100 vanligaste växterna

Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100 vanligaste växterna

Läs mer »
Känner vi varandras arbetsvardag?
Gata

Känner vi varandras arbetsvardag?

Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Läs mer »
Grönyteskötsel förädlar anstalter
Inspiration

Grönyteskötsel förädlar anstalter

Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Läs mer »