Gatuhörn: Den så kallade sikttriangeln får man fram genom att mäta 10 meter åt vardera hållet från tomtgränsernas korsningspunkt. Inom den bör växter sträcka sig högst 80 cm över gatan.
Cykelvägskorsning: Samma krav som för gatuhörn gäller – oavsett om det handlar om två cykelvägar som korsar varandra eller om en cykelväg korsar gatan. Även här bör växter sträcka sig högst 80 cm över gatan inom sikttriangeln.
Om tomten gränsar mot en gata ska man se till att växter sträcker sig högst 0,8 meter över gatan, 2,5 meter åt vardera håll från grinden och lika långt in på din tomt. Därmed finns möjlighet att se andra trafikanter när man kör ut från tomten och de har inga problem att omvänt.
Ligger tomten intill en gata? Om man har växter eller träd som sträcker sig ut över gata eller gångbana bör man se till att det finns fri höjd för trafikanterna. Följande regler gäller för fri höjd: Gångbanor bör ha en fri höjd på 2,5 meter, cykelvägar minst 3,2 meter och bilkörbana minst 4,6 meter.
Om det inte är fastighetsmark utan allmän platsmark, är det förstås kommunen själv som har ansvaret för att hålla fri sikt. Och har man ett antal mil med huvudvägar, lokalgator och GC-vägar blir detta lätt en helt övermäktig uppgift. I en medelstor stad klarar tekniska kontoret normalt av att lägga ett par hundra arbetstimmar på detta arbete, vilket räcker till att klara av behovet på de mest akut överväxta ställena men inte mer. På vissa vägar krävs också TMA-bil. Med maskin- och fordonskostnader är det kanske 200.000 kr för att skära tillbaka växtligheten på kanske 10-20% av behovet. Underhållsskulden är därför betydande. Särskilt viktigt är det att hitta rationella arbetsmetoder och utnyttja redan befintlig maskinpark. Få hålls kostnaden nere och arbetet kan utföras flexibelt i samband med att tid finns över.
Förvaltningar med egen grävmaskin eller fast inhyrd UE-grävmaskin kan med enkel påbyggnadsutrustning få en effektiv siktskymmande-växtlighets-bekämpare. Grävmaskiner har som bekant steglös lyftförmåga och grävmaskinister har god fingertoppskänsla, som sammantaget gör grävmaskinen väldigt lämpad för finkänsligt arbete. Och en tung grävmaskin kan också förses med en TMA-kärra och på så sätt bli än mer kostnadseffektiv. För grävmaskinen ger också arbete med siktskymmande växtlighet under barmarkssäsongen värdefulla extratimmar i debiterbart arbete. På samma sätt blir det på vintern att sätta in grävmaskinen för att rensa bussfickor från snö och is.
Timutnyttjandet för tunga maskiner i offentlig tjänst lämnar ofta en hel del att önska. Maskiner och fordon är som dyrast när dom står stilla och tickar fasta kostnader i form av värdeminskning, ränta, försäkringskostnader mm. Ett ökat utnyttjande sänker den fasta kostnaden per timme helt enkelt. Påbyggnadsutrustning för några tiotusentals kronor blir snabbt intjänad sett till hela maskinekonomin.
I min egen hemstad Ljungby finns Nordicc AB (https://www.nordicc.se), tillverkare och importör av just påbyggnadsutrustningar till arbetsmaskiner och jag stämde träff med Ruben Klingenberg, som ingår i ledningen och tillhör ägarfamiljen. Ruben hade pratat med killarna på Mark&Miljö i Ljungby för att kunna dema en sådan påbyggnadssax i praktiskt arbete. Och precis som ni ser på bilderna och videon blev jag positivt överraskad vad en kunnig grävmaskinist kan åstadkomma på kort tid. Det gäller att inte köra för fort utan få till ett bra snitt så det inte uppstår stora sårytor på gatuträden. Det löste sig också bättre än väntat. Och så kan man byta redskap och montera på en stor borste av typ jättepiasava-kvast som gör det lätt att samla ihop avklippta grenar.
Att hitta effektiva arbets- och maskinlösningar är A och O om vi ska få bukt med underhållsskulden kring siktskymmande växtlighet. Och utnyttja befintlig maskinpark med dess kunniga yrkesarbetare!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB