
Det händer mycket kring våra stadsdelsskogar och kvartersskogar, kort och gott vår tätortsnära skog. Frågorna kring att utveckla natur och skogsområden är i ropet mer än någonsin. Vi har fler besökare än någonsin, vilket förstås kräver mer insatser. Man börjar bli mer medveten om att man har skog i sin närhet och är mån om den. En av orsakerna till den ökande användningen av tätortsnära natur är i samband med pandemin men även efter Covid har lagts till historien finns mycket som talar för en bestående förändring.
Det är viktigt för grönstrukturen i kommunen att dessa frågor får ta plats i samhällsbyggnadsprocessen. Den yngre generationen vill ha mer skötsel, gallring och röjning mot deras bostadsområde i jämförelse med den äldre generationen. Samtidigt är sol på balkongen eller terrassen en påverkansfaktor, liksom att det finns höga träd nära fastigheten. Kommuninvånarna kräver bättre riskhantering, vilket leder till att fler kommuner inventerar sina riskträd. Granar som drabbats av granbarksborre är inte ovanligt att hitta. Och det kostar pengar att åtgärda.
Summa summarum – kommuninvånarna vill ha skog men inte nära sitt eget hus. Och det behövs pengar för att ta till vara den tätortsnära skogens alla möjligheter.
Det ökade friluftsintresset är svårt att förena med eventuella produktionsintressen i tätortsnära skogar. Det ska man inte glömma eftersom flisintäkter på många ställen är en källa till att finansiera skötseln.
Idag är det också viktigt att främja den biologiska mångfalden och här är möjligheterna många i den tätortsnära skogen. Man kan återbruka de fällda träden och riset för att skapa något på samma plats, till ex bänkar, insektshotell och fågelholkar. Man kan också skapa fauna-depåer och behålla höga stubbar.
Men utmaningarna då? Jovisst finns det sådana.
Många och inte så lätta att lösa. Man kan inte lämna riskträd och döda träd nära GC-vägarna. Men det är inte lätt att förklara riskhantering i stadsnära skog för kommuninvånarna. Det är orealistiskt med samma krav som tex ett gatu- eller parkträd. Det är många hektar med mark som skall ronderas och underhållas. Till tillsyn och underhåll har vi helt enkelt för lite pengar i förhållande till omfattningen på ytorna. Pengarna ska användas till så mycket annat, men egentligen borde detta område vara ett av de mest prioriterade för klimatet framöver.
Av de pengar vi anslår till den tätortsnära skogen går det mesta till tillsyn och renhållning, följt av röjningsarbeten. En hake är att inte alla förvaltningar har en öronmärkt budget för dessa frågor och då blir det till ”att trolla med knäna”. Det är här flisintäkterna kommer in som en möjlig finansiering. Flisningen brukar kvittas mot åtgärderna, men ibland finns också intäkter för timmer och massaved. Många har bara skattefinansiering men där är det kärvt med pengar till parken.
Ibland blir det så att det enda vi gör är att åtgärda inkomna ärenden, d v s ”upptäckt eller anmälan” men ingen regelbunden tillsyn eller renhållning. Tjuvtippningarna ökar på många ställen, inte minst nära kommunikationsvägarna.
Det är inte så många förvaltningar som har ekonomiska nyckeltal för den tätortsnära skogens tillsyn, skötsel och underhållsåtgärder. En vanlig ”tumregel” är 0,50 kr/m2/år och det räcker inte till särskilt mycket mer än ”ärendena” och lite riktade renhållningsinsatser. Det behövs minst dubbelt så mycket om vi ska kunna prata om planerade underhållsinsatser. För ett antal år sedan hade många kommuner skogsarbetslag finansierade av AME-enheterna och kunde då sätta in personella resurser i egen regi utan att det belastade parkbudgeten särskilt mycket. Idag är det mer sällsynt men något som skulle kunna lyfta den tätortsnära skogens förvaltning om det kommer tillbaka.
Det är inte heller alla kommuner som har särskilda planer för den tätortsnära skogen utan delar upp i reservat och större skogar för sig med skogsbruksplan medan tätortsnära är ”bakat in” i naturmarken. En viktig början är just att få fastställt en skötsel- och underhållsplan med konkreta åtgärder, frekvenser och ”prislappar” så att prioriteringsdiskussionen kan starta på politisk nivå och hos förvaltningsledningarna. Utan pengar är det svårt att få till det pang som behövs nu när användningen har ökar kraftigt och intresset för naturen är större än på länge.
Vi har en inspelad kurs som heter ”tätortsnära skog-och natur”, den finns att köpa med 1 månad eller 1 års tillgång här: https://gronatrender.se/inspelade-kurser/tatortsnara-skog-och-natur/
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Använd perenner från rabatten till hållbara buketter
Vardagslyx är att sätta in blommor på bordet från den egna trädgården. Eller varför inte låta kyrkogårdarna blomma så att det kan plockas in blommor till högtiderna? […]

Att förstå och förvalta kallmurade stenmurar
Kallmurade stenmurar blir ofta en fysisk länk mellan dåtid och nutid genom att vara beständiga element i landskapet. De kan också på ett diskret men väldigt pedagogiskt sätt synliggöra uppdelning av markanvändning och vittna om strävsamt och skickligt hantverk.. […]

En sista resa på Rhen
Från oktober 2025 blir det tillåtet att sänka urnor i floden Rhen. En ny begravningsform tar plats – med konsekvenser för kyrkogårdar, ekonomi och tradition.. […]

Naturmiljöer och vår problemlösarförmåga
”Sitt inte där och grubbla – gå ut och ta en promenad!” Ett råd som jag tror många av oss har fått när vi fastnat i en frågeställning eller i ett problem. Många av oss har också upplevt att det faktiskt hjälpt att ta en promenad. Men vilka egenskaper ska en naturmiljö innehålla för att kunna ge stöd vid problemlösning? […]

Kommunal vinterväghållning – utblick 2026
Vi går igenom de viktigaste utmaningarna som påverkar kommunernas vinterväghållning – och hur vi kan rusta oss för framtiden. […]

Den personliga graven
Varför speglar inte fler gravar den som vilar där? Jag tror att det finns så mycket historia, tradition och att man inte vill sticka ut. En grav ska vara neutral och smälta in.. […]

Utmaningar med avvattning – bakfall och igensatta brunnar
Vilken fantastisk sommar vi har haft –
som gjord för att dra på sig regnstället och gummistövlarna och spana vattenflöden på fastigheten/-erna.. […]

Lär känna de 100 vanligaste växterna
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om de 100 vanligaste växterna:Datum: 23 oktober, 25 november 2025 Vill du bli säkrare i din växtkännedom? Den här heldagskursen ger dig grundläggande kunskaper om de 100

20 tillbud på en arbetsolycka – därför måste vi prata mer om riskerna i utemiljöarbetet
Det går tjugo tillbud på en olycka – men bara två rapporteras. Med nya arbetsmiljöregler 2025 blir det tydligt att riskerna i utemiljöarbete måste tas på allvar. Läs om tillbud, belastningsskador och vägen mot ett hållbart arbetsliv. […]

Passa på att besöka en park eller trädgård i sensommartider
Det är härligt att botanisera i parker och upptäcka fina kombinationer. För hur roligt det än är att surfa runt och kolla fina bilder på nätet så är det inte i närheten lika givande som när vi kan se och känna med alla sinnena.. […]

Känner vi varandras arbetsvardag?
Vi behöver prova-på-dagar varje år Oavsett om du jobbar ute eller inne, och oavsett var du står på karriärstegen, är det värdefullt att bredda sitt kunnande och sin erfarenhet. Förståelsen för varandras arbeten är nyckeln

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]