
Det händer mycket kring våra stadsdelsskogar och kvartersskogar, kort och gott vår tätortsnära skog. Frågorna kring att utveckla natur och skogsområden är i ropet mer än någonsin. Vi har fler besökare än någonsin, vilket förstås kräver mer insatser. Man börjar bli mer medveten om att man har skog i sin närhet och är mån om den. En av orsakerna till den ökande användningen av tätortsnära natur är i samband med pandemin men även efter Covid har lagts till historien finns mycket som talar för en bestående förändring.
Det är viktigt för grönstrukturen i kommunen att dessa frågor får ta plats i samhällsbyggnadsprocessen. Den yngre generationen vill ha mer skötsel, gallring och röjning mot deras bostadsområde i jämförelse med den äldre generationen. Samtidigt är sol på balkongen eller terrassen en påverkansfaktor, liksom att det finns höga träd nära fastigheten. Kommuninvånarna kräver bättre riskhantering, vilket leder till att fler kommuner inventerar sina riskträd. Granar som drabbats av granbarksborre är inte ovanligt att hitta. Och det kostar pengar att åtgärda.
Summa summarum – kommuninvånarna vill ha skog men inte nära sitt eget hus. Och det behövs pengar för att ta till vara den tätortsnära skogens alla möjligheter.
Det ökade friluftsintresset är svårt att förena med eventuella produktionsintressen i tätortsnära skogar. Det ska man inte glömma eftersom flisintäkter på många ställen är en källa till att finansiera skötseln.
Idag är det också viktigt att främja den biologiska mångfalden och här är möjligheterna många i den tätortsnära skogen. Man kan återbruka de fällda träden och riset för att skapa något på samma plats, till ex bänkar, insektshotell och fågelholkar. Man kan också skapa fauna-depåer och behålla höga stubbar.
Men utmaningarna då? Jovisst finns det sådana.
Många och inte så lätta att lösa. Man kan inte lämna riskträd och döda träd nära GC-vägarna. Men det är inte lätt att förklara riskhantering i stadsnära skog för kommuninvånarna. Det är orealistiskt med samma krav som tex ett gatu- eller parkträd. Det är många hektar med mark som skall ronderas och underhållas. Till tillsyn och underhåll har vi helt enkelt för lite pengar i förhållande till omfattningen på ytorna. Pengarna ska användas till så mycket annat, men egentligen borde detta område vara ett av de mest prioriterade för klimatet framöver.
Av de pengar vi anslår till den tätortsnära skogen går det mesta till tillsyn och renhållning, följt av röjningsarbeten. En hake är att inte alla förvaltningar har en öronmärkt budget för dessa frågor och då blir det till ”att trolla med knäna”. Det är här flisintäkterna kommer in som en möjlig finansiering. Flisningen brukar kvittas mot åtgärderna, men ibland finns också intäkter för timmer och massaved. Många har bara skattefinansiering men där är det kärvt med pengar till parken.
Ibland blir det så att det enda vi gör är att åtgärda inkomna ärenden, d v s ”upptäckt eller anmälan” men ingen regelbunden tillsyn eller renhållning. Tjuvtippningarna ökar på många ställen, inte minst nära kommunikationsvägarna.
Det är inte så många förvaltningar som har ekonomiska nyckeltal för den tätortsnära skogens tillsyn, skötsel och underhållsåtgärder. En vanlig ”tumregel” är 0,50 kr/m2/år och det räcker inte till särskilt mycket mer än ”ärendena” och lite riktade renhållningsinsatser. Det behövs minst dubbelt så mycket om vi ska kunna prata om planerade underhållsinsatser. För ett antal år sedan hade många kommuner skogsarbetslag finansierade av AME-enheterna och kunde då sätta in personella resurser i egen regi utan att det belastade parkbudgeten särskilt mycket. Idag är det mer sällsynt men något som skulle kunna lyfta den tätortsnära skogens förvaltning om det kommer tillbaka.
Det är inte heller alla kommuner som har särskilda planer för den tätortsnära skogen utan delar upp i reservat och större skogar för sig med skogsbruksplan medan tätortsnära är ”bakat in” i naturmarken. En viktig början är just att få fastställt en skötsel- och underhållsplan med konkreta åtgärder, frekvenser och ”prislappar” så att prioriteringsdiskussionen kan starta på politisk nivå och hos förvaltningsledningarna. Utan pengar är det svårt att få till det pang som behövs nu när användningen har ökar kraftigt och intresset för naturen är större än på länge.
Vi har en inspelad kurs som heter ”tätortsnära skog-och natur”, den finns att köpa med 1 månad eller 1 års tillgång här: https://gronatrender.se/inspelade-kurser/tatortsnara-skog-och-natur/
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]